Trafikanttips

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

av

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan.

Läs mer

Snabb feedback som efter JAS-kraschen

av


Sedan känslor tilläts och togs tillvara i utvecklingen har svenskt stridsflyg hamnat i världstopp inom haveriprevention. Men i vägtrafiken skuldbelägger vi  förare för mänskligt beteende i stället för att ta itu med bakomliggande systemproblem.

Är det rätt? Ska vi försöka identifiera problem i trafiksystemet för att åtgärda sådan teknik, organisation, lagstiftning och information, som retar eller förvirrar många trafikanter – med ökad risk för farligt beteende? Eller? Se tidigare inlägg med etiketten syndabockar.


JAS 39 Gripen i videoklippet ovan blev instabil ungefär på samma sätt som när en bil får sladd. Då åtgärdades styrsystemet av reglerteknikerna på Saab i samspel med den kraschande piloten och andra med adekvat kompetens. Men olyckor med bilar som sladdar – exempelvis med dåliga bakdäck – skyller vi på föraren. Om lågt lufttryck, litet dubbutstick eller nedslitet mönster hos bakhjulen är överrepresenterat i bilolyckor har vi därför ingen aning om.

Läs mer

Aktivt helljus bländar inte – Video

av

På Nobeldagen upptäckte jag att en närmast oumbärlig funktion för mörkerkörning har funnits på Volvobilar sedan i våras. Med ny teknik avskärmas bara den del av helljusloben, som är riktad mot andra fordon.

Skärmdump från och länk till video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2.
Skärmdump från video som demonstrerar Volvos aktiva helljus (generation 2). Speakern och titeln betonar att Volvos nya system är något annat – och mycket bättre – än bara automatisk avbländning till halvljus.

Läs mer

Djurvännen Volvo

av

Bakom lucka nummer 2 i Bildrullens adventskalender kommer här ett andra exempel på Volvos vänlighet mot levande varelser.

Från Hjulkalendern 1 och dess fotgängarskydd beskrivs nu tekniken för att upptäcka djur i mörkret och att varna – eller bromsa om det behövs:

Videon ovan publicerades 5 juli 2013. Den illustrerar hur de utvecklingsansvariga vid Volvo snabbt har tagit vara på radar- och IR-teknik för att höja ambitionen till mörkersituationer. Jämför det med videon nedan, som är daterad 9 juli 2012. Då handlade det om de grundläggande problemen med att upptäcka djur i mörker och att skilja mellan små och stora djur.

Läs mer