Den självkörande bilens hjulklapp


Självkörande bilar finns väl redan? De kanske har funnits i decennier? Ett svar ges av reportaget i fyra delar – med tre frågor i varje att fundera på.

Volvo XC60 2015 med skyddsplatta för radarn i ACC-systemet.
Avstånds- och farthållning sköts av den adaptiva farthållaren med radarn i grillen som kännetecken på att Volvon är utrustad med Driver Support. Bilen blir i någon mån självkörande. Med knappar på ratten bestämmer föraren fart och tidsavstånd till fordon framför. Sedan kan hen släppa pedalerna – om inget oförutsett inträffar 😉

Tycker du att bilar med autopilotfunktioner – som Labb-Volvon anno 2015 på bilden ovan – kan anses vara delvis självkörande  …
… eller var det så redan på 1990-talet med den automatikspäckade Saaben i reportaget, som börjar så här

Snart kraschar Åke vår provbil  Fortsätt läsa “Den självkörande bilens hjulklapp”

Volvo Driver Support Guide


Modern Volvo Cars offer great driving pleasure and safety with the Driver Support option. However, functions contained vary significantly between series and Model Years. Submit your questions for me to answer with free clarifying tables.

Driver Support Controls and Indicators in front of driver of a Volvo XC60 MY2015
Four active Driver Support functions in a Volvo XC60 MY2015. 1:BLIS, 2:ACC a) set speed b) leading vehicle speed c) actual speed, 3) time lag behind leading vehicle, 4:RSI. Text in upper right corner is in Swedish informing about the contents and its 23rd position in the Christmas Calendar of 2015. Separate photo (clicking on photo leads to post in Swedish)

The Driver Support option was introduced by Volvo in Model Year 2009 of the XC60 SUV. Since then, the DS package has been extended with new functions and improved performance varying between manufacturing weeks and model series.  Fortsätt läsa “Volvo Driver Support Guide”

Bilen för journal och skickar SOS

Skåpbilen i diket hade varken väglinjeavkänning eller automatiskt larm till SOS. Föraren fick därför ingen varning när bilen åkte av vägen och satt avsvimmad mot krockkudden. Tack vare andras larm var räddningstjänsten ändå snabbt på plats.

Trafikstockning vid avåkningsplats
Avåkningsplats innan utryckningsfordon var framme. Föraren hade troligen svimmat. Det framgår av polisens nätlogg och stöds av de långa spåren i gräset fram till stenen som utlöste krockkuddarna. Polisens logg om denna olycka uppger att SOS larmades kl.10:01 och vi mötte den första ambulansen kl. 10:09 ca en minut efter bilden ovan.
Brandbil på väg till olycksplatsen
Två minuter efter att ha lämnat olycksplatsen mötte vi det fjärde utryckningsfordonet.

Värre var det för en man i somras någon mil längre söderut. Hans bil hamnade utom synhåll från vägen. Med svåra skador och vätskebrist  tog det honom närmare ett dygn innan han nådde vägen och fick hjälp.
Han hade behövt räddningsautomatiken i Volvo On Call, VOC,

Fortsätt läsa “Bilen för journal och skickar SOS”

Okänd grej bättre än extraljus

Har du i mörker fått vägsidorna belysta av en mötande eller bakomvarande bil – utan att bli bländad? Då var den troligen en Volvo med andra generationens aktiva helljus. Det gör vad extraljus inte klarar och är en njutning att köra med.

Foto från en Volvo XC60 modellår 2015 med det aktiva helljusets avskärmning aktiverad för både mötande och upphunnen bil på mörklagd landsväg.
Volvos aktiva helljus i andra generationen (AHB2) bländar inte ned till halvljus utan skärmar av enbart ovanför lyktorna på mötande och upphunna fordon. Bilden här är från mitt företags Labb-Volvo, en XC60 modellår 2015, där hela Driver Support-paketet gav mindre pristillägg än 20-tums dysfunktionella modehjul.

Volvos andra generation av det aktiva helljuset (AHB2*) har funnits som tillval i paketen Driver Alert och Driver Support i över två år. Ändå tycks det vara okänt – även för många, som äger en modell av Volvo, där AHB2 kunde ha beställts. Fortsätt läsa “Okänd grej bättre än extraljus”

Fyra fel om fyrhjulsdrift

Samma forskarblunder som felaktigt dissade ABS-bromsar och dubbdäck kan nu nyttjas för att peka finger åt fyrhjulsdrift. Visst kan halkan maskeras med 4WD. Men marginalerna ökar faktiskt vid kurvtagning, sidoförflyttningar och motorbromsning

… eftersom en mindre del av de fyra drivhjulens väggrepp konsumeras för längsriktade krafter jämfört med en tvåhjulsdriven bil.
1) Det ignoreras när styrbarhet och stabilitet hos 4WD påstås vara likvärdigt med tvåhjulsdrift i alla körsituationer utom fartökning.

Liksom när de låsningsfria ABS-bromsarna lanserades på marknaden faller nu många in i populistiskt syndabockstänkande och drar alla (bilister med) olika typer av 4WD över en kam (2). Men det är stor skillnad i köregenskaper mellan moderna 4WD-bilar och äldre konstruktioner med gammaldags drivlinor, som krävde mekaniska diffspärrar för att undvika hjulspinn på fläckhalka.

Spår av hjulspinn i snön från vänster fram med fyrhjulsdriven bil som haft antisladdsystemet i full funktion
Spår av hjulspinn vänster fram med Haldex-system i fyrhjulsdriven bil. Först när antisladdsystemet kopplas om till sportläge (ESC off i bilens kontrollpanel) hejdas spinnet på det avlastade hjulet, så att övriga hjul får drivkraft och bilen kommer iväg.

Fortsätt läsa “Fyra fel om fyrhjulsdrift”

Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, “mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.
Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se
Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.
Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen: Fortsätt läsa “Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10”