Spåret *inte* där bussen åkte av vägen?

Söndagens tragiska bussolycka nära Sveg såg ut att förklaras av däckspår i Expressens foto. Bildtexten uppger att det var avsatt där bussen åkte av vägen. Det har nu dementerats. Inläggets rubrik och text ändras därför.
Senaste uppdatering: 170407 kl.22

Skärmdump från artikeln på expressen.se.  Med utgångspunkt från att spåret var avsatt *före* dikeskörningen, stödde dess utseende hypotesen om mekaniskt fel i höger framhjulsaggregat, t.ex. kärvande hjullager. Låsningsfria ABS-bromsar kan nämligen inte lämna däckspår som på fotot.

På sociala media har förekommit skuldbeläggande spekulationer om att det underkända hjullagret i en tidigare besiktning inte skulle ha bytts ut. Det tillhör den reaktiva delen av olycksrekonstruktionen – med juridiska spörsmål, som ligger utanför de proaktiva aspekterna och min kompetens.

I mina diskussioner med Expressen betonade jag därför att vi utomstående knappast kan veta något om detta. Exempelvis kan ett okänt bakomliggande fel hos bussen ha gjort att nya hjullager försämrades efter godkänd reparation. Även det tycker jag kan läsas in i reportern Åsa Asplids väl utformade text.

Jag beklagar uppriktigt om min utgångspunkt har förstärkt lidandet för någon inblandad. Om en personlig kontakt eventuellt kan gottgöra detta är jag beredd att försöka i dialog per telefon. Mejla i så fall ditt telenummer och lämpliga tidpunkter till mig (LSt at stop . se).

Spåret har jag inte sett redovisat i någon annan medierapportering. Fotografen, Matilda Nyberg, har varit observant på vägbanan även långt före bussens slutläge. 
Så skrev jag först. Senare fick jag dock besked om att fotot var taget vid slutpositionen. Spåret kan i så fall komma från höger framhjuls sidorörelse – i vältningens slutskede eller vid bärgningen. 

Läs mer i Åsa Asplids artikel på Expressen.se.

Inga fler fartkameror efter avslöjande?

De vetenskapliga och ekonomiska grunderna för fartkamerorna på våra vägar ska granskas av forskare. Ett klassiskt utredarmisstag kan ha mörkats för att få miljarderna att rulla till ett svenskt börsföretag.

Förarperspektiv i Labb-Volvon före fartkamera
Fartkamera sedd från Volvo XC60 med Driver Support och kamerabaserad fartgränsvisning.

Förespråkarna har många gånger påstått offentligt att fartkamerorna räddar liv. Att de är i god tro framgår ibland av deras uppgift att kamerorna sätts upp där olycksfrekvensen har varit särskilt hög.
Och vips – sedan minskade olyckorna.

Men det skulle de göra ändå – utan fartkameror – eftersom olyckstalen varierar slumpmässigt. En ovanligt hög olycksfrekvens minskar och fortsätter sedan att pendla upp och ned. Statistikerna kallar det för regressionseffekt.
Upplev den praktiskt med övningen längst ned.

Fortsätt läsa ”Inga fler fartkameror efter avslöjande?”

Då kan bromssträckan 10-faldigas

Att vi krockar vid blixthalka är väl inte konstigt? Vintervägens svarta asfalt blir ibland till skridskois halare än snö. Bromstiden till en lägre fart kan plötsligt tiofaldigas. Anmäl dig nederst för att utveckla kurser online!

RUBRIKER
Varför blixthalka vid väderomslag?
Hur mycket halare blir det?
Lättare med bromsTIDER i stället för bromssträckor?
Intresseanmälan till utveckling av nätkurser för proffs och trafikanter

Fortsätt läsa ”Då kan bromssträckan 10-faldigas”

Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos

Tre sekunder tar det att minska farten med 10 kilometer i timmen på isgata. Från 30 krävs alltså nio sekunder. Att panikstoppa från 90 tar nästan en halv minut och 400 meter. Videon visar hur det kan se ut. 

Det här gäller även med vinterdäck i Sverige. Vår situation förvärras av att isen poleras av de så kallade dubbfria däcken, som blir allt vanligare.

Fortsätt läsa ”Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos”

Så mäter du halka med stoppur

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig? 

Kolla stopptiden på videon! Ladda ned rapporten* där klockor mätte halkan.

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall: Fortsätt läsa ”Så mäter du halka med stoppur”