Sex sätt att slippa sladda på snö

Har du känt bilen svänga av sig själv och bli instabil? Bakhjulen har tappat sidgreppet, de ”sladdar” ur framhjulens spår. Då måste du styra tillbaka i körriktningen, även om bilen har antisladdsystem. Det vet ju inte vart du vill.

Bil på taket i snöigt dike med bärgare på vägen
Bakhjulsdriven bil utan antisladdsystem blev instabil i uppförsbacke. Kanske bättre bakdäck (1) och mindre gaspådrag (5b) hade bevarat stabiliteten. Enligt de uppgifter jag fick vid fotograferingen, så skadades ingen person i olyckan.

Fortsätt läsa ”Sex sätt att slippa sladda på snö”

Vattenplaning bak vänder bilen som en kundvagn

Har du försökt rulla iväg en kundvagn i varuhuset med de fasta hjulen framåt? Den svänger så snart du släpper handtaget. De bakre hjulen ger ju inget sidgrepp. Likadant är det med en bil, som får vattenplaning enbart på bakhjulen.
[Lucka 6 i Hjulkalendern 2015]

Sladdande och 'plogande' bil efter hjulblockering eller vattenplaning enbart fram eller bak
Sladdande och ‘plogande’ bil efter vattenplaning bak respektive fram. Om enbart bakhjulen vattenplanar börjar bilen gira av sig själv. Antisladdsystemet och föraren (!) måste parera både snabbt och precist för att behålla kursen. OBS: antisladdsystemet förutsätter att föraren styr dit bilen ska. Bilarna på bilden (från 1996) har varken antisladd eller låsningsfria ABS-bromsar.

Naturlagarna bakom det här fordonsdynamiska fenomenet förklaras i flera artiklar på Bildrullen. Några listas om du söker eller klickar här på ”vattenplaning”.

Inför 6 december har massmedia och väderapparna varnat för regn, vattensamlingar och höga flöden. Därför lyfte jag i all hast fram denna varuvagnsanalogi och hoppar över den tilltänkta reprisen för lucka 6 i årets hjulkalender. Det skulle ha varit den artikel som blev nr.19 i visningsstatistiken för 2015, d.v.s. Koppla släpvagn till nyare bil?

Eftersom det dessutom blåser hårt upprepar jag tipsen om vindkänslighet med en länk till artikeln Så minskar du vindkänsligheten från förra årets Hjulkalender.


Detta är sjätte luckan i Bildrullens Hjulkalender 2015. Tidigare upplagor: 2014 och 2013

Tre bra körtips i halkan?

Gasa i modden? Stampa på bromsen? Ryck i ratten? Det låter fel men kan hejda en bakvagnssladd, om bilen är framhjulsdriven och har låsningsfria ABS-bromsar. Saknar den effektivt antisladdsystem blir körbeteendet avgörande för stabiliteten.

Ungefär så inleddes min debattartikel som Newsmill publicerade dagen före julafton 2009. Den var tänkt att balansera några av det offentliga samtalets
Farliga råd om halkkörning”.
Det är också rubriken till blogginlägget, som kom på 21:a plats i visningsstatistiken för Bildrullen under 2015. Därför är halkkörning tema bakom denna lucka (4) i Hjulkalendern .

Två Saab Sport i bredd bredsladdar med Sandviksdubbade däck på isbana i Hofors
Såna här uppställ rattade vi enkelt fram utan hand- eller vänsterbromsning – trots framhjulsdrift och maxdubbade däck både fram och bak. Den tidens antisladd åstadkom vi genom att gasa för fullt och därmed minska det sladdökande girmomentet från framhjulens sidkrafter. Men *varför* gaspådrag stabiliserade med framhjulsdrift visste jag inte då – innan studierna på KTH i flyg- och farkostdynamik 🙂

Utdrag från min debattartikel på (nu vilande) newsmill.se 23 december 2009

Massmedia har många råd för dig som kör personbil i jultrafiken. Här kommer tre tips, som du nog inte hittar på så många andra ställen. Men strunta i dem, om du inte förstår vad jag menar.

Stampa på bromsen?

De flesta nya bilar har låsningsfria ABS-bromsar. Om något hjul har så dåligt grepp att det slutar snurra, släpper ABS-datorn bromsen enbart på det hjulet. Bromspedalen vibrerar och hydrauliken slamrar. Men då gäller det att trycka hårdare på bromspedalen, så att även de övriga hjulen utnyttjar väggreppet fullt ut. Om det är fråga om nödbromsning, alltså. Enkelt, eller hur? Fortsätt läsa ”Tre bra körtips i halkan?”

Så minskar du vindkänsligheten. Kraschvideo i Hjulkalendern 10

Nobeldagens stormvarning kanske har puffat för fysiken om bilars vindkänslighet? Kraschvideon visar hur en bil kan bli som JAS 39 Gripen utan styrdator. Har bilens tyngdpunkt hamnat bakom tryckcentrum, krävs bättre sidgrepp hos bakdäcken.

Tre tips för minskad vindkänslighet illustrerade med text på foto av Labb-Volvons sida.
Aerodynamisk stabilitet gynnas av stort vindfång bak, hög (eller opraktiskt låg) markfrigång och framskjutet masscentrum. Brukaren kan minska vindkänsligheten med däckval, lufttrycksjustering och lastplacering.

De utlovade (fyra) tipsen om hur du och jag kan minska våra bilars vindkänslighet finns i slutet av artikeln. De är numrerade som i fotot ovan på Labb-Volvon, som jag har tjatat om bakom nästan varje lucka i Bildrullens JulKalender.
😉 Tjatet beror inte på Labb-Volvons registreringsbokstäver (BJK), men lite kul var det för ordlekaren i mig, när jag upptäckte det inför den här artikeln.

Låt mig först visa hur det kan gå – och förklara varför – när luftkrafterna tar över.

Kraschvideon nedan är inbäddad så att den spelas upp 10 sekunder efter start.
Pausa videon direkt så ser du att hjulen har markkontakt i detta skede (1).

Fortsätt läsa ”Så minskar du vindkänsligheten. Kraschvideo i Hjulkalendern 10”

Var det så E4-krocken gick till?

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (”PIT”-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.
Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Fortsätt läsa ”Var det så E4-krocken gick till?”

God Jul med skratt skämt och lek: Video i Hjulkalendern 24

Ett gott skratt förlänger det goda livet. Reflekterad kunskap om komplexa problem och lekfull stimulans bidrar till att lösa dem. Den inställningen behövs i forskning mot olyckor, särskilt när inblandade personer fördöms med statistiska skygglappar.

I Hjulkalendern har det kanske blivit alltför mycket av allvarsamma problembeskrivningar med försök till kunskapsförmedling om bilteknik och dynamik. Så låt mig avsluta med tre videoklipp i lite lättsammare stämning.

SKÄMT kan locka fram reflekterad kunskap om ovanliga händelser
– här med Tage Danielsson:

 

SKRATT gör gott för kropp och själ
Med Skrattyoga skrattar vi utan (annan) anledning och utan språkbarriärer.

Skärmdump från video med skratt som smittar i en T-banevagn.
Skratt som smittar i en T-banevagn.  Stillbild från den nedan inbäddade videon. Se och lyssna på den – åtminstone halva tiden av dess sju minuter! Då kanske du också är med på tåget som på den här bilden (tagen efter cirka tre minuter).

Fortsätt läsa ”God Jul med skratt skämt och lek: Video i Hjulkalendern 24”

Styra med antisladd?

Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.

Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.

Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.

Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.

Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.

Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.

Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.

Fortsätt läsa ”Styra med antisladd?”

ABS bromsar olika hjul lagom

Med bilens enda bromspedal krävs automatiska reglersystem för att föraren ska kunna nödbromsa effektivt, när väggrepp och belastning är olika för de fyra hjulen. Låsningsfria ABS-bromsar motverkar också bakvagnssladd och framhjulsplogning. 

Först publicerat bakom lucka nr.22 i Hjulkalendern 2013

Sladdande och 'plogande' bil efter bromsning

Om bakhjulen bromsas för hårt jämfört med framhjulen sladdar bilen och girar av sig själv. Omslagsbild till min rapport anno 1996: ”Olycksrisker och bromskraftfördelning i personbilar” (VTI Meddelande 768).

Med låsningsfria ABS-bromsar i moderna bilar kan nödbromsning bli både effektivare och säkrare.
Men okunskap eller reflexmässiga reaktioner från många års körning med äldre fordon gör att många förare släpper bromspedalen, när ABS-ventilerna slamrar.
Så gjorde jag några gånger efter övergången till ABS i början av 1990-talet. Om du också tillhör den skaran, kanske den här hjulklappen kan väcka intresse för att träna bort de gamla reflexerna och kolla om det finns ABS i bilen du ska köra iväg med.

Fortsätt läsa ”ABS bromsar olika hjul lagom”

Bil sladdar som bakvänd kastpil

Kastpilars rörelse får här illustrera varför bilar kan bli instabila, om framhjulens däck har bättre sidgrepp än bakhjulens. Resonemanget bygger på fenomen och begrepp som introducerades i Hjulkalendern 18, 19 och 20.

Krafter från omgivande medium (luft eller vatten) på en farkost.
En farkost med tyngdpunkten i T rör sig här i ett omgivande medium – luft eller vatten. Illustrationen gjordes för Nationalencyklopedin – då utan tanke på att farkosten sedan skulle associeras med en kastpil. 🙂 Alla sidkrafter (s) ger ett summerat vridmoment omkring T motsvarande en enda kraftresultant F med angreppspunkt i tryckcentrum (P).
Eftersom P ligger bakom T är farkosten stabil och återgår till rak kurs av sig själv – oberoende av färdhastigheten (v).

Först publicerad bakom lucka nr.21 i Hjulkalendern 2013

Fortsätt läsa ”Bil sladdar som bakvänd kastpil”

Centrifugalkraften är ingen yttre kraft

Varför ändrar en bil fart och rörelseriktning? Det ska Bildrullens hjultomte försöka illustrera de sista sex dagarna före julafton. För att det ska fungera utan missförstånd, skrotar vi först begreppen centrifugalkraft och levande kraft.

Först publicerad bakom lucka nr.18 i Hjulkalendern 2013

Presentationsbild ur Körkortsboken från www.str.se
Föreläsningsunderlag för kursen Farkostteknik vid Linköpings universitet. Framtaget efter initiativ och på uppdrag av Sveriges Trafikskolors Riksförbund, www.str.se

Lärarna i Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR, hade fått sin auktoritet ifrågasatt av fysikutbildade studenter, när man gick igenom Körkortsbokens kapitel om bilens köregenskaper. Där likställdes centrifugalkraften med sidkraften som ”orsakar sladd när väggreppet inte räcker till” (från vänstra sidan av bilden ovan).

Inom fysiken och den Newtonska mekaniken resonerar vi tvärtom. Sidkrafterna på däcken från vägen krävs för att få bilen att svänga (se högra sidan av bilden ovan). På samma sätt kan det gamla och oegentliga begreppet ”levande kraft” förvirra, eftersom det ofta avser rörelseenergi – som kräver en motriktad bromskraft för att minska.

STR och deras läroboksförfattare anlitade mig därför för att reda ut begreppen och stötta trafiklärarna med läromedel som återgav dem berättigad auktoritet även bland fysikutbildade körkortsaspiranter. Med hjälp av en diagnostisk test från kollegan Jonte Bernhard vid Linköpings universitet grundlades den nödvändiga förändringen i tankemodellerna hos seminariedeltagarna i Landskrona (STR:s kansli finns där).
Ett exempel på resultat finns i textförändringen på sid 122 i Körkortsboken från 2002 till 2003 års upplaga enligt bilden ovan.

Fortsätt läsa ”Centrifugalkraften är ingen yttre kraft”

Så kan du öka dubbdäcks isgrepp

Bilar med dubbdäck, som körs med stora g-krafter* på torr barmark, sliter gummit mer än dubbstiften. Det ger dubbarna större utstick, så att de sedan kan tränga djupare ned i isen. Med framhjulsdrift kanske du måste skifta fram- och bakhjul.

Slitbana på dubbdäck Nokian Hakka7 efter två säsongers körning
Samma däck efter två säsonger, som här var nytt. Mönsterdjupet hade minskat till 8mm och det genomsnittliga dubbutsticket ökat till 1,7mm. Däcket på bilden har gått en säsong fram och en säsong bak på höger sida.

Fortsätt läsa ”Så kan du öka dubbdäcks isgrepp”

Antispinn förvärrade sladden

Då lärde jag mig den hårda vägen hur antispinn försämrar stabiliteten i framhjulsdrivna bilar. Det var under 1990-talet på Hemsjöns is i körtester med en fullutrustad och instrumenterad Saab 9000.

Foto (1992) från istester av vinterdäck med Saab 9000 och Lennart Strandberg i förgrunden.
Byte av förare i en Saab 9000 vid däcktester på is 1992. Det kanske ser ut på bilden som om jag morrande över antispinn lämnar bilen efter den misslyckade sladdprovokationen. Men det här var vid ett annat tillfälle.

Fortsätt läsa ”Antispinn förvärrade sladden”

Farligt köra försiktigt? Hjulkalendern 9 med video

I snösträngar och modd kan en framhjulsdriven bil börja svänga av sig själv, om föraren där släpper upp gaspedalen eller frikopplar. Det beror på fenomen i däck- och bilfysik, som talar emot att just då ”köra försiktigt”.

Videon nedan illustrerar hur en framhjulsdriven bil övergår från att färdas stabilt rakt fram till att börja sladda och gira av sig själv. Det sker när föraren lättar på gaspedalen efter den inledande accelerationen.

På videon simuleras halkan av den gotländska uppfinningen Skidcar. Bilen lyfts av en ram med pivåhjul på hydrauliska ‘domkrafter’. Därigenom minskar belastningen på fram- och bakhjul och deras väggrepp försämras.

Minskat väggrepp var vad många råkade ut för på den snömodd som bildades på vägarna under helgen 7-8 december. Därför tar jag mig friheten att nu i lucka 9 upprepa mina tidigare varningar för att plötsligt börja ”köra försiktigt”, när (den framhjulsdrivna) bilen har hamnat i en snösträng.

Fortsätt läsa ”Farligt köra försiktigt? Hjulkalendern 9 med video”

Princess Diana killed by common police car manoeuvre?

Speeding and drunk driving does not automatically make you crash. A common police car following manoeuvre may better explain the directional deviation and crash killing the princess in August, 1997.

Video illustrating the PIT-manoeuvre used by the US Police to destabilize a car:
Further explanations in the (Swedish) post
Knuffen som stoppar bilmarodörer 
Republished referring to DN and Sky News August 17, 2013 and PDF report.

Vek bilen sig mot trailern så här?

På videon från sekunderna före kraschen visar bromsljusen vad som troligen hände – sekund för sekund.

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte.
Olycksbilen (närmast kameran) bromsas i nedförsbacken, men föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.
Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

På den första bilden ovan (9 sekunder*) lyser bromsljusen på olycksekipaget närmast kameran. Både bil och släp körs då till stor del på vänstra väghalvan och föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.

* I nedre högra hörnet framgår hur många sekunder som gått sedan videons början.
Bilderna kommer från en video i norska Adresseavisens artikel Her krasjer vogntoget.

På nästa bild nedan (10 sekunder*) släcks nämligen bromsljusen. Kanske tyckte olycksföraren då att han minskat sin fart och ökat luckan tillräckligt till lastfordonet framför. Men där är bromsljusen fortfarande tända …

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte. Observera bromsljusen.
Olycksbilens förare har nu släppt upp bromspedalen – innan upptäckten av det mötande ekipaget. Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

Vid mötet sekunden därefter bromsar föraren framför troligen hårdare, så att olycksföraren tvingas tvärnita och samtidigt styra åt höger för att ge plats åt den mötande.

Fortsätt läsa ”Vek bilen sig mot trailern så här?”