Påkörd i TV av tyst bil

Utvalda

Elbilar hörs inte och är farliga för oskyddade trafikanter. Ändå har polisen i Portugal nu skaffat elbilar för att kolla säkerheten kring skolor. 

Det skriver DN under rubriken Portugisiska polisbilar hånas på nätet.
Hånet avser elbilarnas prestanda, se originalartikeln. Men det finns en allvarligare aspekt, som illustreras av videon nedan.

Att polisen ska använda de nyinköpta elbilarna omkring skolor är illavarslande.
De ansvariga tycks inte känna till farorna, som konstaterades i USA för flera år sedan. Se min artikel på Newsmill 2009:

Orsak och verkan förväxlas igen

Dagens huvudledare i DN fortsätter blunda för skillnaden mellan kausala och statistiska samband. Att orsak bör föregå verkan bryr man sig inte heller om. Så underblåses osaklighet och personliga motsättningar i det offentliga samtalet.

Den klimatpolitiska debatten påminner om hur fysikern Galileo Galilei behandlades av medeltidens auktoriteter, som vägrade acceptera att inte de var i världens centrum. Nu liksom då ignoreras solens och världsrymdens betydelse för vad som händer på jorden.

Då var det kyrkan, nu är det tämligen okända aktörer bakom politikerna, som etablerar krav på medborgarnas beteende för att frälsa jordelivet. Moraliserande över detaljer i vardagen förmodas kunna ”rädda” klimatet, genom att atmosfärens koldioxidhalt förutsätts styra temperaturen i stället för tvärtom.

Dagens DN-ledare skanderar att ”det finns massivt stöd bland forskare för det långsiktiga sambandet mellan koldioxidutsläpp och stigande värme på jorden.”

Men det är fel, om ordet utsläpp tolkas som i de senaste decenniernas offentliga samtal. Däremot finns vetenskapliga studier som bekräftar ett starkt statistiskt samband under hundratusentals år mellan temperatur och mängden (halten, koncentrationen) CO2 i jordatmosfären.

Mätningarna tyder också på att orsakssambandet är det omvända mot det som klimatpolitikens CO2-jakt bygger på. Till detta finns rimliga fysikaliska förklaringar, som så kallade klimatskeptiker ibland försöker få gehör för.

Det hindrade inte tjänstemän vid en statlig inspektion att förvanska ett diagram och därmed förstärka illusionen att CO2-utsläppen bestämmer temperaturen. I förment miljövänlig anda gavs sedan livsfarliga råd i den kampanjbroschyr, som spreds till miljontals svenskar för några år sedan.

Där hade kurvorna flyttats, så att temperaturen felaktigt hamnade efter koldioxiden, trots att det var tvärtom i originalen från FN:s klimatpanel, IPCC.
Kampanjen förvandlade alltså verkan till orsak.

Läs mer om det i mina artiklar på Newsmill, exempelvis den inledande med rubriken
Klimatbluff i statlig folder till miljontals svenskar

Okunnig övermakt väcker ilska

Okunnig maktutövning framkallar känslor, som inte kan trollas bort varken med repressiva åtgärder eller med naiv eftergivlighet för aggressioner från provocerade människor.
Länspolismästarens respektfulla människosyn och taktik i Husby* kan vara värd att anamma även i andra sammanhang, när läget inte är akut. *Fler länkar nederst

Renault påkörd i sidan av berusad Opelförare, som friades för dödsolyckan.

Föraren (från Grekland) i den här Renaulten skadades svårt men överlevde, genom att han inte var fastspänd. I domstol klandrades han för vårdslös körning utan bilbälte. Svensken, som berusad körde in i Renaulten med cirka 100km/h i en skymd 50-korsning, dömdes för rattfylleri – men ansågs oskyldig till krocken.  Genom domen fick Renaultföraren skulden även moraliskt i sin grekiska vänkrets för att deras kamrat i baksätet dog av sina skador.

Som sakkunnig i det rättsliga försvaret för olycksinblandade bilförare anar jag en grund för våldsverkarnas känslor i storstädernas förorter*. I många av de tvister och brottmål med krascher, som jag har analyserat, är okunnigheten skrämmande om den haveridynamikens komplexitet.

Det värsta är kanske när okunnigheten hos makthavarna är omedveten. Då kan fördomar mot avvikande människor väcka sakligt ogrundade misstankar, exempelvis om försäkringsbedrägeri eller om vårdslös körning.

Misstankarna biter sig sedan fast ungefär som i forna tiders häxprocesser. Varken vittnesuppgifter eller teknisk bevisning förmår då rubba den legala och finansiella övermaktens övertygelse om avvikarens skuld.

Läs mer

Vägbula farligt farthinder

Bromsa inte i gupp eller på vägbulor! Det gjorde polisen på motorcykeln i den här videon, som visar hur bakhjulet lättar. Då blir även bilar instabila.

Crash explanation in English:
Probably the driver applied (front) brakes hard on the bump – making the vehicle unstable in all three angular degrees-of-freedom: First Pitch, then Yaw, inducing Roll instability, too.

Troligen har föraren tvärbromsat (åtminstone framhjulet) på guppet.

Vurpan gav nog vägbulor även på föraren.

Polisens förare behöver öva nödbromsning och känna hur framflyttad belastning påverkar pitch-, roll- och girstabilitet (kursstabilitet).
Det gäller även för bilar: Fler videoklipp

:-) Tack till Johan Granlund som upptäckte videoklippet och delade det på Facebook.
Johan har massor med fina tips även på LinkedIn och på Hakkapedia. Kanske kan vi i den ideella föreningen VETA få honom att dessutom medverka som skribent på veta.se

Livsviktig kunskap om däck

Förbudet mot dubbdäck efter 15 april väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.

Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Läs mer

Vilseledande stjärnmärkning

Artiklarna om rankingen av högskolor och sjukvård kunde lika gärna handla om bilars säkerhet.  Detaljerna är viktigare än totalpoäng och statistik när du väljer.

De intressantaste upplysningarna ligger i de många detaljerna bakom topplistans placeringar. Det framgick på dn.se i en artikel om den senaste rangordningen av Sveriges högskolor. En av professorerna bakom rankinglistan, Ingemar Lind, vill ge studenterna inspiration att gå vidare och ta reda på mer.

Likadant skulle den skattefinansierade rankingen av bilars säkerhet kunna presenteras för allmänheten. Resultaten av krocktesterna i Euro-NCAP med antal stjärnor utan viktning av bilens storlek blir i stället vilseledande.Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid tvärstopp.

Dimridåerna tätnar när skillnader i testrankingen mellan olika länder antas vara lika relevanta för individen som för kollektivet. Se exempelvis Ny Teknik om brasilianska bilar. Den som i god tro väljer en mindre bil utsätter sig och sina närmaste för betydligt större skaderisk än vad stjärnmärkningen avslöjar.

Läs mer

Nu är olyckor inte trafikantens fel

Nya regler och riktlinjer för trafikansvariga myndigheter gäller från och med i dag. Den enskilde trafikanten ska få hjälp att undvika lömska faror. Paragrafrytteri, vilseledande statistik och schabloner ogillas.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon

De flesta poliser har redan den respektfulla syn på trafikanten, som alla myndigheter måste redovisa från och med andra kvartalet 2013.

Läs mer