Skadekurvan som dissar småbilar

Utvalda

Hur mycket måste din bils front tryckas ihop för att skydda dig mot inre skador i krock mot en bergvägg? Det visar diagrammet och formeln i en tidigare artikel. 

Diagram: g-tal som funktion av sträckan vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter (30-50-70 km/h).

Matematiskt samband mellan g-tal och sträcka vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter. Från lucka 13 i Hjulkalendern 2014.

Matematiken är inte nådig mot dem som åker i små bilar. Oavsett hur skickliga konstruktörerna har varit, så kan en kort deformationszon inte vara lika skonsam som en lång. Dubbleras bromssträckan för kupén så kan de skadliga g-krafterna på de åkande halveras. Se formeln i artikeln Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!

Läs mer

Fällknivsfällan jag inte såg då

Utvalda

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.

Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Läs mer

Den självkörande bilens hjulklapp

Självkörande bilar finns väl redan? De kanske har funnits i decennier? Ett svar ges av reportaget i fyra delar – med tre frågor i varje att fundera på till julgröten.

Volvo XC60 2015 med skyddsplatta för radarn i ACC-systemet.

Avstånds- och farthållning sköts av den adaptiva farthållaren med radarn i grillen som kännetecken på att Volvon är utrustad med Driver Support. Bilen blir i någon mån självkörande. Med knappar på ratten bestämmer föraren fart och tidsavstånd till fordon framför. Sedan kan hen släppa pedalerna – om inget oförutsett inträffar ;-)

Tycker du att bilar med autopilotfunktioner – som Labb-Volvon anno 2015 på bilden ovan – kan anses vara delvis självkörande  …
… eller var det så redan på 1990-talet med den automatikspäckade Saaben i reportaget, som börjar så här

Snart kraschar Åke vår provbil  Läs mer

Volvo Driver Support Guide

Modern Volvo Cars offer great driving pleasure and safety with the Driver Support option. However, functions contained vary significantly between series and Model Years. Submit your questions for me to answer with free clarifying tables.

Driver Support Controls and Indicators in front of driver of a Volvo XC60 MY2015

Four active Driver Support functions in a Volvo XC60 MY2015. 1:BLIS, 2:ACC a) set speed b) leading vehicle speed c) actual speed, 3) time lag behind leading vehicle, 4:RSI. Text in upper right corner is in Swedish informing about the contents and its 23rd position in the Christmas Calendar of 2015. Separate photo (clicking on photo leads to post in Swedish)

The Driver Support option was introduced by Volvo in Model Year 2009 of the XC60 SUV. Since then, the DS package has been extended with new functions and improved performance varying between manufacturing weeks and model series.  Läs mer

Så jämför fysiken olika väggrepp

Har du också undrat varför myndigheter och media krånglar till det? Deras så kallade bromssträcka gäller bara från en enda fart till stopp. Fysikens g-tal är bättre. Det ger fartminskning per sekunds bromsning, oavsett hur fort du kör.

Väntan på fri väg för Labb-Volvons första sladdprovokation på snömodd 2014-12-13. I vindrutans ovankant (till höger om kamerakåpan för City-Safety och Driver Support) sitter tillfälligt en smartphone med app som registrerar g-tal och GPS-deriverad fart samtidigt som vägen filmas.

Väntan på fri väg för Labb-Volvons första bromsprov på snömodd 2014-12-13. I vindrutans ovankant sitter en smartphone med accelerometer och app som registrerar g-tal och GPS-deriverad fart samtidigt som vägen filmas.

Med en vanlig smartphone kan du själv mäta g-talet för både normal inbromsning och maximal nödbromsning. Appen jag använde vid proven på bilden ovan fanns även i gratisversion för  både Android och IOS (iPhone).
Läs mer

Vem faller fortast? Räkna själv!

När du hoppat från ett flygplan, ökar fallhastigheten tills luftmotståndet är lika stort som tyngdkraften. Vänta därför med fallskärmen, om du fort vill ned. Formeln visar att en större kropp faller fortare än en mindre med likadan form och täthet.

Förenklad bild av yttre krafter på kropp i fritt fall. Friktionskrafter försummas liksom rotationer och instabilitetsfenomen .

Förenklad bild av yttre krafter på kropp i fritt fall. Friktionskrafter försummas liksom rotationer och instabilitetsfenomen. Fallhastigheten (v) ökar tills dess att de uppåtriktade bromsande krafterna (F) har blivit lika stora som den nedåtriktade tyngdkraften (Q).

Läs mer

Bilen för journal och skickar SOS

Skåpbilen i diket hade varken väglinjeavkänning eller automatiskt larm till SOS. Föraren fick därför ingen varning när bilen åkte av vägen och satt avsvimmad mot krockkudden. Tack vare andras larm var räddningstjänsten ändå snabbt på plats.

Trafikstockning vid avåkningsplats

Avåkningsplats innan utryckningsfordon var framme. Föraren hade troligen svimmat. Det framgår av polisens nätlogg och stöds av de långa spåren i gräset fram till stenen som utlöste krockkuddarna. Polisens logg om denna olycka uppger att SOS larmades kl.10:01 och vi mötte den första ambulansen kl. 10:09 ca en minut efter bilden ovan.

Brandbil på väg till olycksplatsen

Två minuter efter att ha lämnat olycksplatsen mötte vi det fjärde utryckningsfordonet.

Värre var det för en man i somras någon mil längre söderut. Hans bil hamnade utom synhåll från vägen. Med svåra skador och vätskebrist  tog det honom närmare ett dygn innan han nådde vägen och fick hjälp.
Han hade behövt räddningsautomatiken i Volvo On Call, VOC,

Läs mer

Säkrast sakta in eller styra ut?

Hur skulle du köra här? Bussen har släppt av passagerare och börjar blinka vänster när du är bredvid. Nära bakom dig kör en tung lastbil också i 50.

Skärmdump från videofilmad körning intill buss på 50-sträcka med lastbil nära bakom.

Skärmdump från videofilmad körning intill buss på 50-sträcka med lastbil nära bakom.

Läs mer

Blir du farlig med eldriven bil?

Hör gående och cyklister att ditt eldrivna fordon närmar sig bakifrån? Vet du om hörlurar håller för öronen?  Tutar du i god tid? Nehej, då gäller det att du har marginal för plötsliga kursändringar. Olycksanalyser från USA tyder på det.

Däckspår från burnouts på gata i Vadstena vid kortege 2011. Foto och skyltmaskering: Lennart Strandberg

I tätort är det kanske inte så uppskattat med oljud och partiklar från burnouts och driftande med gamla bakhjulsdrivna bilar. Men motsatsen – miljövänlig körning med eldrift – medför risker, som inte är lika uppenbara.  Fotot från ett arrangemang i Vadstena.

Vi trafikanter är vana vid att bilar hörs även i låg fart. Det gör inte alltid el- och hybridbilarna* som ibland är eldrivna. I en amerikansk studie var de överrepresenterade i krockar med gående och cyklister. Jämfört med vanliga bilar, som har enbart förbränningsmotor, var hybridbilarnas risk störst vid lågfartsmanövrer och vid sväng i korsningar.

Läs mer

Sex sätt att slippa sladda på snö

Har du känt bilen svänga av sig själv och bli instabil? Bakhjulen har tappat sidgreppet, de ”sladdar” ur framhjulens spår. Då måste du styra tillbaka i körriktningen, även om bilen har antisladdsystem. Det vet ju inte vart du vill.

Bil på taket i snöigt dike med bärgare på vägen

Bakhjulsdriven bil utan antisladdsystem blev instabil i uppförsbacke. Kanske bättre bakdäck (1) och mindre gaspådrag (5b) hade bevarat stabiliteten. Enligt de uppgifter jag fick vid fotograferingen, så skadades ingen person i olyckan.

Läs mer

Känner du lömsk halka i ratten?

Har din bils vinterdäck plötsligt tappat greppet när du kört på lömsk blankis? Det känns i ratten – om du vrider på den. Utan dubbar, som river när gummit planar på isen, blir tappet i procent mycket större än mellan olika däcktyper på barmark.

När slitbanans gummi kan drapera sig omkring vägytans ojämnheter ger även odubbade vinterdäck bra grepp. Friktionskrafterna på slitbanan deformerar däcksidorna, se videon.

Läs mer

Så bildas is på vägen

Vi har hört det förut i Trafikradion: ”Halt blir det först i skugga, på broar och nära vattendrag.” Men varför? Här försöker jag enkelt förklara hur is bildas. 

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.

Volvo med framhjulsdrift sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Ishalka i nedfarten till Tullbron i Linköping en morgon under omslag till mildare väder. Bilens däck diskuteras i en tidigare artikel med video.

Att en vägyta blir kallare i skuggan än i solen tänker du väl på när du kör i temperaturer nära noll grader. Och att luften är fuktigare nära vattendrag är kanske också självklart.

Men alla vet kanske inte att luftens osynliga vattenånga blir till vätska, om vägytan är tillräckligt kall. Är temperaturen under nollan, så omvandlas vattnet där sedan till is. Läs mer

Så skyller klimatpolitiken på dig

Även i Paris ignorerades klimatpolitikens akilleshäl: Diagram från FN:s klimatpanel visar att temperaturökningarna i atmosfären har föregått höjda koldioxidhalter. under många millennier. I en statlig folder till svenska bilister flyttades en kurva …

… så att det ser ut som om temperaturändringarna har följt efter koldioxidvariationerna. Kurvorna ligger nära varandra, och det statistiska sambandet förefaller starkt även i originalet från FN:s klimatpanel, IPCC.

Diagram från IPCC omritat av Svensk Bilprovning i broschyr som postades till 1,6 miljoner svenska bilägare.

Av Bilprovningen omritat diagram från IPCC över koldioxidhalt och temperatur uppmätta från borrkärnor i is. Den röda koldioxidkurvan ligger (som i IPCC-originalet) något efter temperaturkurvan de senaste årtusendena. Vid jämförelser med IPCC-originalet fick jag intrycket att den röda koldioxidkurvan har tänjts ut åt vänster av Bilprovningens ritare. Dess vänstra ände avser därför en tidpunkt cirka 20 tusen år senare än vad tidsaxeln visar.

Men orsak kan ju inte komma före verkan, så ordningsföljden ”rättades till” på ritbordet hos Svensk Bilprovning innan kampanjbroschyren postades till 1,6 miljoner bilister i Sverige. Det gav stöd åt den farliga småbilspropagandan i det offentliga samtalet, som ännu pågår. Allt hårdare bilar har därigenom framtvingats, vilket kan ha bidragit till ökat antal whiplashrelaterade besvär.

Klimatmakt med moralism och rundgång

En lång rad moralistiska levnadsregler, finansiella och ekonomiska drivkrafter har befäst klimatpolitikens makt över både grupper och enskilda människor. Miljöskadlig koldioxidjakt underblåses av rundgången med politisk forskningsfinansiering, som backas upp av media. På videon längst ned ansätts dock Nobelpristagaren Al Gore av en reporter som frågar varför verkan (temperaturkurvan) kommer före den förmenta orsaken (koldioxiden). Något svar blev det inte.

Att spara på energi och naturresurser vill vi väl alla.
😉 Men ve dig om du åker i stor bil, äter kött och tvivlar på att mänskligheten kan domptera klimatet med sina koldioxidutsläpp. Då betraktas du av många ungefär som Galilei, när han kätterskt drev sin tes om att jorden inte är världens medelpunkt.

Läs mer

Gå på is utan att falla?

Luciamorgonen verkar bli hal med fläckar av lömsk svartis. Går du, så gäller det att undvika lutande ytor och ta korta, trippande steg. Det kan fysiken sätta siffror på. 

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.

På horisontell och plan is räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Om friktionskoefficienten (Fmax/N) är för liten, glider foten nedåt och den gående eller stående förlorar balansen.

Du tycker kanske det är självklart att man halkar lättare på en lutande yta. Men snöröjning och halkbekämpning på våra gångbanor tar inte alltid såna hänsyn. Gropar och ojämnheter bäddar för fallolyckor när bergkrosset samlas längst ned, dit ingen skosula når.

För avtal mellan beställare och utförare behövs mått och gränsvärden som är relevanta. Några förenklade exempel gav jag i texten till artikeln Isvinkeln som får gående på fall.
Den kom på trettonde plats i visningsstatistiken mellan 141201 och 151130. Det passade därför utmärkt att lägga in dess tema här – bakom lucka 13 i Hjulkalendern 2015.

Läs mer

Okänd grej bättre än extraljus

Har du i mörkerkörning fått vägsidorna belysta av en mötande eller bakomvarande bil – utan att bli bländad? Då var den troligen en Volvo med andra generationens aktiva helljus. Det gör vad extraljus inte klarar och är en njutning att köra med.

Foto från en Volvo XC60 modellår 2015 med det aktiva helljusets avskärmning aktiverad för både mötande och upphunnen bil på mörklagd landsväg.

Volvos aktiva helljus i andra generationen (AHB2) bländar inte ned till halvljus utan skärmar av enbart ovanför lyktorna på mötande och upphunna fordon. Bilden här är från mitt företags Labb-Volvo, en XC60 modellår 2015, där hela Driver Support-paketet gav mindre pristillägg än 20-tums dysfunktionella modehjul.

Volvos andra generation av det aktiva helljuset (AHB2*) har funnits som tillval i paketen Driver Alert och Driver Support i över två år. Ändå tycks det vara okänt – även för många, som äger en modell av Volvo, där AHB2 kunde ha beställts. Läs mer

Fyra fel om fyrhjulsdrift

Samma forskarblunder som felaktigt dissade ABS-bromsar och dubbdäck kan nu nyttjas för att peka finger åt fyrhjulsdrift. Visst kan halkan maskeras med 4WD. Men marginalerna ökar faktiskt vid kurvtagning, sidoförflyttningar och motorbromsning

… eftersom en mindre del av de fyra drivhjulens väggrepp konsumeras för längsriktade krafter jämfört med en tvåhjulsdriven bil.
1) Det ignoreras när styrbarhet och stabilitet hos 4WD påstås vara likvärdigt med tvåhjulsdrift i alla körsituationer utom fartökning.

Liksom när de låsningsfria ABS-bromsarna lanserades på marknaden faller nu många in i populistiskt syndabockstänkande och drar alla (bilister med) olika typer av 4WD över en kam (2). Men det är stor skillnad i köregenskaper mellan moderna 4WD-bilar och äldre konstruktioner med gammaldags drivlinor, som krävde mekaniska diffspärrar för att undvika hjulspinn på fläckhalka.

Spår av hjulspinn i snön från vänster fram med fyrhjulsdriven bil som haft antisladdsystemet i full funktion

Spår av hjulspinn vänster fram med Haldex-system i fyrhjulsdriven bil. Först när antisladdsystemet kopplas om till sportläge (ESC off i bilens kontrollpanel) hejdas spinnet på det avlastade hjulet, så att övriga hjul får drivkraft och bilen kommer iväg.

Läs mer

Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, ”mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.

Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se

Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen: Läs mer