Utvalda

Call for TMA against Truck Terror

Heavy truck with rear mounted energy dissipating barrier.
Truck Mounted Attenuator, TMA. on a heavy truck with brakes applied on all wheels. TMA is required in Sweden at temporary road works to protect both road users and workers. Therefore, numerous TMA vehicles are available for hire and may be used to protect crowds against sick or evil drivers. Estimates indicate that a 24000 kg truck like this could have stopped the 12000 kg truck used in Stockholm on April 7 within a braking distance of less than 10 meters.

The April 7 terror attack in Stockholm became more dangerous due to roadblockers in the Drottninggatan street. A strike by a 12000kg truck at 70km/h may eject an unrestrained 1000kg concrete block at 100km/h.

Well anchored stationary devices may stop the truck chassis, but if the barrier is too stiff, truck parts will become separate projectiles threatening people downstreams, like in the video below.

Fortsätt läsa “Call for TMA against Truck Terror”

Utvalda

Bilintegrerad GPS-navigator eller Waze i telefonen?

I flera år har navigeringsappen Waze i mobilen gjort mitt bilåkande vänligare och effektivare. Vi som kör med Waze hjälper varandra med karträttelser och varningar i realtid. Här ställs det emot bilintegrerade men enkelriktade Sensus i nya Volvon.

Volvo XC60 2015 med Sensus navigation på centralskärmen. I förgrunden en Samsung Note mobiltelefon med navigeringsappen Waze visande samma rutt på kartan.
Volvos Sensus navigation ligger här upp till hundra meter efter mobilappen Waze, som också ger ett avancerat samspel med andra användare. Bilintegrerade Sensus bjuder i gengäld på smidig manövrering med rattknappar, mer info på kartan, synkronisering med bilens mobila internet, etc.

Fortsätt läsa “Bilintegrerad GPS-navigator eller Waze i telefonen?”

Spåret *inte* där bussen åkte av vägen?

Söndagens tragiska bussolycka nära Sveg såg ut att förklaras av däckspår i Expressens foto. Bildtexten uppger att det var avsatt där bussen åkte av vägen. Det har nu dementerats. Inläggets rubrik och text ändras därför.
Senaste uppdatering: 170407 kl.22

Skärmdump från artikeln på expressen.se.  Med utgångspunkt från att spåret var avsatt *före* dikeskörningen, stödde dess utseende hypotesen om mekaniskt fel i höger framhjulsaggregat, t.ex. kärvande hjullager. Låsningsfria ABS-bromsar kan nämligen inte lämna däckspår som på fotot.

På sociala media har förekommit skuldbeläggande spekulationer om att det underkända hjullagret i en tidigare besiktning inte skulle ha bytts ut. Det tillhör den reaktiva delen av olycksrekonstruktionen – med juridiska spörsmål, som ligger utanför de proaktiva aspekterna och min kompetens.

I mina diskussioner med Expressen betonade jag därför att vi utomstående knappast kan veta något om detta. Exempelvis kan ett okänt bakomliggande fel hos bussen ha gjort att nya hjullager försämrades efter godkänd reparation. Även det tycker jag kan läsas in i reportern Åsa Asplids väl utformade text.

Jag beklagar uppriktigt om min utgångspunkt har förstärkt lidandet för någon inblandad. Om en personlig kontakt eventuellt kan gottgöra detta är jag beredd att försöka i dialog per telefon. Mejla i så fall ditt telenummer och lämpliga tidpunkter till mig (LSt at stop . se).

Spåret har jag inte sett redovisat i någon annan medierapportering. Fotografen, Matilda Nyberg, har varit observant på vägbanan även långt före bussens slutläge. 
Så skrev jag först. Senare fick jag dock besked om att fotot var taget vid slutpositionen. Spåret kan i så fall komma från höger framhjuls sidorörelse – i vältningens slutskede eller vid bärgningen. 

Läs mer i Åsa Asplids artikel på Expressen.se.

Inga fler fartkameror efter avslöjande?

De vetenskapliga och ekonomiska grunderna för fartkamerorna på våra vägar ska granskas av forskare. Ett klassiskt utredarmisstag kan ha mörkats för att få miljarderna att rulla till ett svenskt börsföretag.

Förarperspektiv i Labb-Volvon före fartkamera
Fartkamera sedd från Volvo XC60 med Driver Support och kamerabaserad fartgränsvisning.

Förespråkarna har många gånger påstått offentligt att fartkamerorna räddar liv. Att de är i god tro framgår ibland av deras uppgift att kamerorna sätts upp där olycksfrekvensen har varit särskilt hög.
Och vips – sedan minskade olyckorna.

Men det skulle de göra ändå – utan fartkameror – eftersom olyckstalen varierar slumpmässigt. En ovanligt hög olycksfrekvens minskar och fortsätter sedan att pendla upp och ned. Statistikerna kallar det för regressionseffekt.
Upplev den praktiskt med övningen längst ned.

Fortsätt läsa “Inga fler fartkameror efter avslöjande?”