Utvalda

Så hal kan is bli

Klicka på knappen och välj ett alternativ, så kan du få mejl automatiskt med gratis rapporter som jämför ishalka med barmark.
Mejlet länkar också till en metod att bromsa på barmark så det känns som på vinterväglag. 

Härliga Helgdagar
önskar Dig Bildrullen

Utvalda

Så känns ishalka med 5:10-metoden

Pointing at Volvo XC60 Dashboard With Queue Assist Functions
Så funkar 5:10-metoden: Bromsa lätt med konstant pedalkraft i 5 sekunder! Har farten då minskat med 10 km/h, så har det känts i kroppen som vid maximal nödbromsning på extremt hal is. Det motsvarar 700 meters bromssträcka i diagrammet över däcktesterna från 100 km/h till stopp.

Med 5:10-metoden på sommarväglag lär du enkelt kroppen hur det känns att bromsa på blixthalka. Då krävs 5 sekunders bromstid för att minska farten med 10 kilometer i timmen. Det bekräftas av däcktester i en svensk biltidning. Men onödigt krångel med bromssträckor förvirrar. 

Nu varnar SMHI och massmedia för svår halka med fina förklaringar av varför den uppstår. Samtidigt behöver vi som förare och trafikanter korrekta uppgifter om hur mycket halkan kan påverka bromsförmågan.

Blank is: 10-20 gånger längre bromssträcka & -tid

Bromssträckan och bromstiden förlängs till mellan tio och tjugo gånger på blank is jämfört med på barmark. Det framgår av rapporter från vetenskapliga körexperiment under 1990-talets andra hälft. En video därifrån visar hur det ser ut på ishalka med cirka tio gångers förlängning jämfört med bra sommardäck på sträv asfalt.

Tack vare en svensk biltidnings föredömligt detaljerade redovisning, kan siffrorna nu bekräftas med däcktester publicerade 2014, 2015 och 2016. Men skillnaderna mellan väglag framgår inte av artiklarnas bromssträckor, som uppmätts i lägre fart på is och snö än på barmark.

Bar Diagram Derived from Tire Test Article in Swedish motor magazine 2014
Bromssträckor från 100 km/h till stopp beräknade med data för olika fartintervall från artikel publicerad 2014 av en svensk biltidning. Du kan själv jämföra parvis de testade däckens bromsprestanda med flera mått (bromstider, g-tal, etc) i en molnbaserad app via stop.se.

Fortsätt läsa “Så känns ishalka med 5:10-metoden”

Utvalda

Då kan bromssträckan 10-faldigas

Att vi krockar vid blixthalka är väl inte konstigt? Vintervägens svarta asfalt blir ibland till skridskois halare än snö. Bromstiden till en lägre fart kan plötsligt tiofaldigas. Anmäl dig nederst för att utveckla kurser online!

RUBRIKER
Varför blixthalka vid väderomslag?
Hur mycket halare blir det?
Lättare med bromsTIDER i stället för bromssträckor?
Intresseanmälan till utveckling av nätkurser för proffs och trafikanter

Fortsätt läsa “Då kan bromssträckan 10-faldigas”

Utvalda

Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos

Tre sekunder tar det att minska farten med tio (10) kilometer i timmen på isgata. Från 30 krävs alltså nio sekunder. Att stoppa från 90 tar nästan en halv minut och 400 meter. Videon visar hur det blev på Tranarpsbron. 

Det här gäller även med vinterdäck i Sverige. Vår situation förvärras av att isen poleras av de så kallade dubbfria däcken, som blir allt vanligare.

Fortsätt läsa “Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos”

Utvalda

Så mäter du halka med stoppur

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig?
Uppdaterad 2017-12-23

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. Prova så här hur det känns!

En halv minuts nödbromsning krävs för att stanna från 100

För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.
Olika fartintervall gör bromssträckorna ojämförbara

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall: Fortsätt läsa “Så mäter du halka med stoppur”

Utvalda

Så jämför fysiken olika väggrepp

Har du också undrat varför myndigheter och media krånglar till det? Deras så kallade bromssträcka gäller bara från en enda fart till stopp. Fysikens g-tal är bättre. Det ger fartminskning per sekunds bromsning, oavsett hur fort du kör. Såna däcktester och gratis rapport får du här.

Väntan på fri väg för Labb-Volvons första sladdprovokation på snömodd 2014-12-13. I vindrutans ovankant (till höger om kamerakåpan för City-Safety och Driver Support) sitter tillfälligt en smartphone med app som registrerar g-tal och GPS-deriverad fart samtidigt som vägen filmas.
Väntan på fri väg för Labb-Volvons första bromsprov på snömodd 2014-12-13. I vindrutans ovankant sitter en smartphone med accelerometer och app som registrerar g-tal och GPS-deriverad fart samtidigt som vägen filmas.

Med en vanlig smartphone kan du själv mäta g-talet för både normal inbromsning och maximal nödbromsning. Appen jag använde vid proven på bilden ovan fanns även i gratisversion för  både Android och IOS (iPhone).
Fortsätt läsa “Så jämför fysiken olika väggrepp”

Utvalda

Sex sätt att slippa sladda på snö

Har du känt bilen svänga av sig själv och bli instabil? Bakhjulen har tappat sidgreppet, de “sladdar” ur framhjulens spår. Då måste du styra tillbaka i körriktningen, även om bilen har antisladdsystem. Det vet ju inte vart du vill.

Bil på taket i snöigt dike med bärgare på vägen
Bakhjulsdriven bil utan antisladdsystem blev instabil i uppförsbacke. Kanske bättre bakdäck (1) och mindre gaspådrag (5b) hade bevarat stabiliteten. Enligt de uppgifter jag fick vid fotograferingen, så skadades ingen person i olyckan.

Fortsätt läsa “Sex sätt att slippa sladda på snö”

Utvalda

Känner du lömsk halka i ratten?

Har din bils vinterdäck plötsligt tappat greppet när du kört på lömsk blankis? Det känns i ratten – om du vrider på den. Utan dubbar, som river när gummit planar på isen, blir tappet i procent mycket större än mellan olika däcktyper på barmark.

När slitbanans gummi kan drapera sig omkring vägytans ojämnheter ger även odubbade vinterdäck bra grepp. Friktionskrafterna på slitbanan deformerar däcksidorna, se videon.

Fortsätt läsa “Känner du lömsk halka i ratten?”

Utvalda

Så bildas is på vägen

Vi har hört det förut i Trafikradion: “Halt blir det först i skugga, på broar och nära vattendrag.” Men varför? Här försöker jag enkelt förklara hur is bildas. 

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Ishalka i nedfarten till Tullbron i Linköping en morgon under omslag till mildare väder. Bilens däck diskuteras i en tidigare artikel med video.

Att en vägyta blir kallare i skuggan än i solen tänker du väl på när du kör i temperaturer nära noll grader. Och att luften är fuktigare nära vattendrag är kanske också självklart.

Men alla vet kanske inte att luftens osynliga vattenånga blir till vätska, om vägytan är tillräckligt kall. Är temperaturen under nollan, så omvandlas vattnet där sedan till is. Fortsätt läsa “Så bildas is på vägen”

Utvalda

Gå på is utan att falla?

Smågropig is gömd under ett tunt snötäcke gör det lömskt att motionera till fots. Utan skobroddar eller dubbar i sulorna måste vi undvika lutande ytor och ta korta steg. Var går gränsen? Det kan fysiken sätta siffror på. 

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
På horisontell och plan is räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Om friktionskoefficienten (Fmax/N) är för liten, glider foten nedåt och den gående eller stående förlorar balansen.

Du tycker kanske det är självklart att man halkar lättare på en lutande yta. Men snöröjning och halkbekämpning på våra gångbanor tar inte alltid såna hänsyn. Gropar och ojämnheter bäddar för fallolyckor när bergkrosset samlas längst ned, dit ingen skosula når.

Fortsätt läsa “Gå på is utan att falla?”

Utvalda

Fällknivsfällan jag inte såg då

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.
Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Fortsätt läsa “Fällknivsfällan jag inte såg då”

Utvalda

Tre bra körtips i halkan?

Gasa i modden? Stampa på bromsen? Ryck i ratten? Det låter fel men kan hejda en bakvagnssladd, om bilen är framhjulsdriven och har låsningsfria ABS-bromsar. Saknar den effektivt antisladdsystem blir körbeteendet avgörande för stabiliteten.

Två Saab Sport i bredd bredsladdar med Sandviksdubbade däck på isbana i Hofors
Såna här uppställ rattade vi enkelt fram utan hand- eller vänsterbromsning – trots framhjulsdrift och maxdubbade däck både fram och bak. Den tidens antisladd åstadkom vi genom att gasa för fullt och därmed minska det sladdökande girmomentet från framhjulens sidkrafter. Men *varför* gaspådrag stabiliserade med framhjulsdrift visste jag inte då – innan studierna på KTH i flyg- och farkostdynamik 🙂

Massmedia har många råd för dig som kör personbil i vintertrafiken.
Här kommer tre tips, som du nog inte hittar på så många andra ställen. Men strunta i dem, om du inte förstår vad jag menar.

Stampa på bromsen?

De flesta nya bilar har låsningsfria ABS-bromsar. Om något hjul har så dåligt grepp att det slutar snurra, släpper ABS-datorn bromsen enbart på det hjulet. Bromspedalen vibrerar och hydrauliken slamrar. Men då gäller det att trycka hårdare på bromspedalen, så att även de övriga hjulen utnyttjar väggreppet fullt ut. Om det är fråga om nödbromsning, alltså. Enkelt, eller hur? Fortsätt läsa “Tre bra körtips i halkan?”

How Self Driving Car kills pedestrian

The Uber-owned Volvo XC90 was claimed to be autonomous.  That is tragically falsified by this on-board recorded video published by the Tempe Police.

From on-board video in "Autonomous" Volvo XC90 second before fatality
Screenshot from on-board video in “Autonomous” Volvo XC90 second before fatality. Published by Tempe Police on Twitter.