Så får du skulden efter en olycka

Utvalda

Efter en trafikolycka skyller vi den ofta på en inblandad person. Trots att olyckor är oavsiktliga med många nödvändiga orsaker drar vi alltför snabbt slutsatsen att ett enkelt brott mot trafikreglerna var tillräckligt för att utlösa händelseförloppet.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon

Kö efter krock i ökänd korsning 23 maj 2012. Drygt två år senare ser platsen likadan ut – med skymd sikt och tvetydig anslutning till huvudleden av två trevägskorsningar cirka fem meter från varandra. Om Volvons eller (den till bärgaren kopplade) Audins förare ansågs vara vållande vet jag inte, men vägutformaren tycks inte ha fått något incitament att åtgärda korsningen.

Några olyckor leder till rättsprocesser i brottmål och försäkringstvister. Då blir den trångsynta skuldbeläggningen särskilt problematisk. Den enskilde trafikanten – som åtalats eller som förvägrats ekonomisk ersättning av berörda försäkringsbolag – ställs emot resursstarka motparter med domstolsvana utredare. De använder ibland illusionistiska animeringsprogram och processuella strategier för att auktoritärt ignorera eller tona ned fakta, som är till fördel för den olycksinblandade personen.

Försäkringsbolagens konsulter kan också – medvetet eller omedvetet – lyfta fram irrelevanta jämförelser med det statistiskt normala eller rekonstruera händelseförloppet med osakliga antaganden om normalitet. Exempelvis kan man hänvisa till ovidkommande statistik om personskador efter pisksnärtrörelser (whiplash) eller överdriva bromsningseffektivitet och väggrepp för att ge sken av grovt vårdslös fortkörning.

Denna projicering av statistik på enskilda individer och händelser problematiseras i dagens DN-kolumn av Lena Andersson: När statistiken blir livet. Artikeln gav mig associationer till flera av mina egna rekonstruktioner och fallbeskrivningar. Några exempel finns här med nyckelorden syndabockar, orsaksbegreppet, probleminsikt, kompetensförsörjning, etik o moral, haverianalys, myndighetsmiss.

Så filmar du din bils rörelser

Utvalda

Videofilmer från bilkameror (car dashcams) visar nu på internet både komiska trafikincidenter och hemska krascher. De behövs ibland som bevis mot falska anklagelser. Men vad ska man tänka på innan köp förutom VARNINGEN nedan?

Det får du veta i den här videon, som också förklarar olika begrepp i ”Techmoan’s” alla tester av specifika kameror.

Själv söker jag en kamera med G-sensorer, som beskrivs efter 5min 40sek på videon. Varför framgår kanske i den förra artikeln om min ‘Labb-Volvo‘, som levereras i september.

Direkt därefter handlar videon om hur inspelningarna skrivskyddas och omedelbart innan (5m15s) om sammanslagning av filerna på minneskortet. Mörkerfilmning nämns från 14m och vid 14m30s får vi veta att videoformatet H.264 är bättre än JPEG och MPEG4.

En nackdel med GPS-mottagare är att hastigheten speglas in i filmen – inte så bra om du kör lite över fartgränsen innan din bil blir påkörd. Tänkvärt för den som vill skydda sig mot orättvisor. Det nämns efter 13 minuter på videon.

VARNING!
I Sverige krävs tillstånd, om kameran är fast monterad, filmar automatiskt riktad mot en plats dit allmänheten har tillträde och om personer kan identifieras. Läs mer i tidningen Motors artikel, som jag vänligen upplystes om via Facebook av Johan Granlund – med uppbackning från Halvard Nilsson. Vi är alla medlemmar i VETA och får ofta nytta av varandras specialkunskaper.

I min Volvo lär du dig åka säkert

Utvalda

I september levereras den – en välutrustad Volvo XC60, där du kan få uppleva och förstå hur de senaste säkerhetssystemen fungerar. I broms- och svänglaborationer jämförs de åkandes sinnesintryck med G-krafterna från mätinstrument i bilen.

Det är ett par detaljer i planerna för ”Labb-Volvon”, som jag beställde i juni till mitt företags kommande verksamhet. Några av säkerhetsfunktionerna har jag berättat om i tidigare inlägg, exempelvis med etiketten Driver Support.

Ordern står ännu i kö för att laborationsbilen ska börja tillverkas vid Volvos fabrik i Gent.
Så här ser specifikationen ut i översiktlig form:

Specifikation av Volvo XC60 D4 AWD Business Edition Pro modellår 2015. Levereras september 2014 till Lennart Strandberg (www.stop.se) för praktisk demonstration av modern säkerhetsutrustning med möjlighet för de åkande känna på G-krafter vid hård bromsning eller kurvkörning. Skärmdump från "Bygg din Volvo"

”Labb-Volvo” hos stop.se för att praktiskt förklara G-krafter och 2015 års säkerhetsutrustning i Volvos olika modeller. Laborationer och seminarier anpassas till uppdragsgivarens behov. Där kan också vetenskapligt baserade utvecklingsprojekt skisseras – för kontakt med lämplig högskola.

Läs mer

Så ser du om Volvon har Driver Support

Utvalda

City Safety med autobroms är nu standard i de flesta av Volvos modeller. Alla kan behöva funktionerna, men få som väljer bil vet att de finns. Ännu mindre känt är tillvalspaketet Driver Support.

Volvo med skyddsplatta i grillen för radarn i Driver Support-paketet. Under den yttre backspegeln sitter den ena kameran för BLIS, Blind Spot Indication System. I modellår 2014 av 60-serien ersattes BLIS-kamerorna av radar innanför bakflyglarna.

Volvo med skyddsplatta i grillens högersida för Driver Support-paketets radar. Under de yttre backspeglarna sitter kamerorna för BLIS, Blind Spot Information System. I modellår 2014 av 60-serien ersattes de av radar innanför bakflyglarna. Zlatan-filmen finns här med kommentarer.

Redan på utsidan syns det. Till höger i grillgallret sitter en liten platta framför radarn som upptäcker och mäter avståndet till trafikanter framför dig. Det ökar också komforten genom att den adaptiva farthållaren anpassar hastigheten till det fordon du kommer ikapp och håller en tidslucka, som du själv bestämmer med knappar på ratten.

Interiör av Volvo XC70, modellår 2014, med knappar (till vänster) i ratten och (nederst) framför växelväljaren för Driver Support. Kameror och laserinstrument för City Safety finns i modulen framför backspegeln.

Interiör av Volvo XC70, modellår 2014, med knappar för Driver Support i ratten (till vänster) och framför växelväljaren (nederst). Kameror och laserinstrument för City Safety finns i modulen framför backspegeln.

Har bilen automatisk växellåda blir kökörning betydligt lättare med  ”Queue Assist”, som dock tillkom först under modellår 2011 i  60-serien och 2012 i V70 och XC70.

Läs mer

Aktivt helljus bländar inte: Videodemo i Hjulkalendern 11

Utvalda

På Nobeldagen upptäckte jag att en närmast oumbärlig funktion för mörkerkörning har funnits på Volvobilar sedan i våras. Med ny teknik avskärmas bara den del av helljusloben, som är riktad mot andra fordon.

Skärmdump från och länk till video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2.

Skärmdump från video som demonstrerar Volvos aktiva helljus (generation 2). Speakern och titeln betonar att Volvos nya system är något annat – och mycket bättre – än bara automatisk avbländning till halvljus.

Läs mer

Så kan stor Volvo skona även mindre bil i krock

Utvalda

I USA är Volvoägarna själva nöjda med sin bil. Till det bidrar kanske insikten om att Volvos konstruktion skonar både sina egna åkande och motpartens vid en krock. 

De senaste decennierna har Volvos utveckling av den olycksförebyggande, aktiva, säkerheten placerat märket i världstoppen. Den skadeförebyggande krocksäkerheten är också av världsklass.

Om de aktiva funktionerna – olika antikrocksystem, antisladd och vältningsskydd – inte räcker till, så finns andra barriärer mot skador.

Exemplet i videon nedan illustrerar att styrkan hos kupén har anpassats till bilens storlek och tyngd.

Få tycks veta att Volvos konstruktioner skonar även de åkande i påkörda småbilar. En lågt placerad tvärbalk i fronten på Volvos så kallade stadsjeep XC90 har i många år bidragit till krockskyddet för de åkande i mindre bilar. Se videon i artikeln
Varför förvirrar Folksam om fordons farlighet?

Dessvärre är det vanligt att alla ‘stadsjeepar’ (SUV) och stora bilar dras över en kam, så att utvecklingen hämmas eller tvingas in på okloka vägar. Schablontänkande med biltyper i stället för säkerhets- och miljöprestanda överskuggar det offentliga samtalet och styr ibland politiken in på stickspår.

Men bilköparna i USA tycks tänka på ett annat sätt – att döma av de senaste rubrikerna om Volvos ägare:
Volvo bästa europé i USA (DN 28okt)
Amerikaner gillar Volvo och japaner (SvD & GP 28okt)

Volvos förarstöd bättre än X2000-tågens?

Utvalda

Nyhetsmedia återkommer nu i september till vinterns tågkrasch på Malmö central. Den förbryllar nog bilister med Volvos automatiska bromssystem:
Statens monstruösa X2000-tåg för hundratals passagerare saknar väl inte en funktion, som många bilköpare har skaffat för privata pengar?

Jo, tyvärr. Fordonsteknisk omedvetenhet och en förlegad syn på haverier kan anas hos säkerhetsansvariga, när nu även detta katastroftillbud officiellt skylls på föraren.

En privat Volvobil bromsar automatiskt om något är i vägen. Men statens X2000-tåg för hundratals passagerare kraschade ohejdat vid det enklaste av hinder på Malmö centralstation under nyårsdagen.

Läs mer

Var det så E4-krocken gick till?

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (”PIT”-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Läs mer

Tre tjejer triggar tryggare teknik

I går tipsade två tjejer om bilteknik, som kan öka tryggheten för alla trafikanter. Så saluterar Bildrullen.se kreativiteten hos årets internationella kvinnodag – i stället för att anlägga mer dystra offerperspektiv, som fanns även här för två år sedan.

Då, den 8 mars 2012, drog jag paralleller mellan den ännu rådande synen på olycksorsaker och tidigare århundradens skuldbeläggning av kvinnor för deras egen barnsängsfeber. Omedveten okunnighet och fördomar ligger bakom i båda fallen, liksom i ett otal andra kollektiva fördömanden av individer för diverse eländen utanför den enskildes kontroll. Falsk skuld kallas det enligt Christina intervjuad av Lina i DN.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.

Signaler, förbuds-, varnings-, påbuds-, reklamskyltar eller trafikanter. Vad är viktigast?

Men nu ska det handla om åtgärder som minskar olycksriskerna vid mörkerkörning och på trafikljusreglerade platser eller gågator. Rejäla miljövinster hägrar också med trådlös utsändning av trafiksignalsinfo till annalkande fordon.

För mig hade det här inte kommit på pränt, om inte Anna, Berit och Cecilia triggat igång konstruktiva tankar i hjärnkontorets tillfälliga avdelning för internationella kvinnodagen. TACK tjejer!

A Skapa efterfrågan på aktivt helljus!

Skärmdump från video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2. Länk till separat artikel om AHB på bildrullen.se

Video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2. Ingår i paketen Driver Alert och Driver Support för modellår 2014 av S60, V60 och XC60. Det finns även till BMW.

I gårdagens kö till automattvätten hamnade jag bakom en Volvo XC60. Grillen visade att bilen var av senaste modellår (2014). Där framgick också att bilen inte var utrustad med Driver Support, eftersom grillens högra sida saknade den karakteristiska skyddsplattan för avståndsradarn. Försiktigt frågade jag därför kvinnan bakom ratten om hon kände till den senaste generationen av Volvos aktiva helljus (Active High Beam gen.2). Jag vet inte vad hon heter, men låt mig kalla henne Anna. Läs mer