Utvalda

Call for TMA against Truck Terror

Heavy truck with rear mounted energy dissipating barrier.
Truck Mounted Attenuator, TMA. on a heavy truck with brakes applied on all wheels. TMA is required in Sweden at temporary road works to protect both road users and workers. Therefore, numerous TMA vehicles are available for hire and may be used to protect crowds against sick or evil drivers. Estimates indicate that a 24000 kg truck like this could have stopped the 12000 kg truck used in Stockholm on April 7 within a braking distance of less than 10 meters.

The April 7 terror attack in Stockholm became more dangerous due to roadblockers in the Drottninggatan street. Hit by the 12000kg truck at 70km/h an unrestrained 1000kg concrete block may launch at 100km/h.

Well anchored stationary devices may stop the truck chassis, but if the barrier is too stiff, truck parts will be projectiles threatening people downstreams, like in the video below.

Fortsätt läsa ”Call for TMA against Truck Terror”

Utvalda

Skadekurvan som dissar småbilar

Hur mycket måste din bils front tryckas ihop för att skydda dig mot inre skador i krock mot en bergvägg? Det visar diagrammet och formeln i en tidigare artikel. 

Diagram: g-tal som funktion av sträckan vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter (30-50-70 km/h).
Matematiskt samband mellan g-tal och sträcka vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter. Från lucka 13 i Hjulkalendern 2014.

Matematiken är inte nådig mot dem som åker i små bilar. Oavsett hur skickliga konstruktörerna har varit, så kan en kort deformationszon inte vara lika skonsam som en lång. Dubbleras bromssträckan för kupén så kan de skadliga g-krafterna på de åkande halveras. Se formeln i artikeln Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!

Fortsätt läsa ”Skadekurvan som dissar småbilar”

Utvalda

Hör du dubbdäcken tvärnita på asfalt?

Opeln som körde mot rött räddades av min tvärnit med Labb-Volvon. De fulldubbade däcken greppade utmärkt på is, det visste jag. Men att bromsa som sommardäck på våt asfalt skulle de väl inte klara?

 Se och hör videon här

Nödbromsning 0,7g med dubbdäck på asfalt
Maximal ABS-bromsning med dubbdäck på asfalt räddade den vita rödljuskörande Opeln från kollision. Från videoapp i Labb-Volvon. Medelretardation ca 0,7g.

Jodå, Opeln slapp påhälsning i kofferten. Och fartuppgifterna från videoappen i min smartphone tyder på att det blev en rejäl tvärnit.

Jag hörde ett kortvarigt raspljud från dubbarna på framhjulen innan ABS-datorn hade detekterat låsningstendensen och minskat hydraultrycket till bromsarna. Men för att få full bromsverkan även på bakhjulen tryckte jag ned pedalen ännu hårdare.

Enligt appens siffror på bilderna minskade farten från 70 till 26km/h på cirka två sekunder. Det motsvarar i genomsnitt nästan 0,7g i retardation. Fortsätt läsa ”Hör du dubbdäcken tvärnita på asfalt?”

Utvalda

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan. Fortsätt läsa ”Därför har vinterdäck sämre våtgrepp”

Utvalda

Vilseledande stjärnmärkning

Artiklarna om rankingen av högskolor och sjukvård kunde lika gärna handla om bilars säkerhet.  Detaljerna är viktigare än totalpoäng och statistik när du väljer.

De intressantaste upplysningarna ligger i de många detaljerna bakom topplistans placeringar. Det framgick på dn.se i en artikel om den senaste rangordningen av Sveriges högskolor. En av professorerna bakom rankinglistan, Ingemar Lind, vill ge studenterna inspiration att gå vidare och ta reda på mer.

Likadant skulle den skattefinansierade rankingen av bilars säkerhet kunna presenteras för allmänheten. Resultaten av krocktesterna i Euro-NCAP med antal stjärnor utan viktning av bilens storlek blir i stället vilseledande.Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid tvärstopp.

Dimridåerna tätnar när skillnader i testrankingen mellan olika länder antas vara lika relevanta för individen som för kollektivet. Se exempelvis Ny Teknik om brasilianska bilar. Den som i god tro väljer en mindre bil utsätter sig och sina närmaste för betydligt större skaderisk än vad stjärnmärkningen avslöjar.

Fortsätt läsa ”Vilseledande stjärnmärkning”

Utvalda

Torr väg ökar dubbdäcks isgrepp

‘Kör ut’ dubbarna på torr barmark, så ökar du vinterdäckens isgrepp. Gör du det innan vårens byte till sommardäck, så är hjulen redo för plötsligt vinterväglag både under hösten och under påskens fjällresa.

Slitbana på dubbdäck Nokian Hakka7 efter två säsongers körning
Samma däck efter två säsonger, som här var nytt. Mönsterdjupet hade minskat till 8mm och det genomsnittliga dubbutsticket ökat till 1,7mm. Däcket på bilden har gått en säsong fram och en säsong bak på höger sida.

Har du dubbade vinterdäck till din bil? I så fall kan du under våren ge dem bättre grepp på is till  kommande höst och vinter – och till påskens fjällresa. Fortsätt läsa ”Torr väg ökar dubbdäcks isgrepp”

Spåret *inte* där bussen åkte av vägen?

Söndagens tragiska bussolycka nära Sveg såg ut att förklaras av däckspår i Expressens foto. Bildtexten uppger att det var avsatt där bussen åkte av vägen. Det har nu dementerats. Inläggets rubrik och text ändras därför.
Senaste uppdatering: 170407 kl.22

Skärmdump från artikeln på expressen.se.  Med utgångspunkt från att spåret var avsatt *före* dikeskörningen, stödde dess utseende hypotesen om mekaniskt fel i höger framhjulsaggregat, t.ex. kärvande hjullager. Låsningsfria ABS-bromsar kan nämligen inte lämna däckspår som på fotot.

På sociala media har förekommit skuldbeläggande spekulationer om att det underkända hjullagret i en tidigare besiktning inte skulle ha bytts ut. Det tillhör den reaktiva delen av olycksrekonstruktionen – med juridiska spörsmål, som ligger utanför de proaktiva aspekterna och min kompetens.

I mina diskussioner med Expressen betonade jag därför att vi utomstående knappast kan veta något om detta. Exempelvis kan ett okänt bakomliggande fel hos bussen ha gjort att nya hjullager försämrades efter godkänd reparation. Även det tycker jag kan läsas in i reportern Åsa Asplids väl utformade text.

Jag beklagar uppriktigt om min utgångspunkt har förstärkt lidandet för någon inblandad. Om en personlig kontakt eventuellt kan gottgöra detta är jag beredd att försöka i dialog per telefon. Mejla i så fall ditt telenummer och lämpliga tidpunkter till mig (LSt at stop . se).

Spåret har jag inte sett redovisat i någon annan medierapportering. Fotografen, Matilda Nyberg, har varit observant på vägbanan även långt före bussens slutläge. 
Så skrev jag först. Senare fick jag dock besked om att fotot var taget vid slutpositionen. Spåret kan i så fall komma från höger framhjuls sidorörelse – i vältningens slutskede eller vid bärgningen. 

Läs mer i Åsa Asplids artikel på Expressen.se.

Inga fler fartkameror efter avslöjande?

De vetenskapliga och ekonomiska grunderna för fartkamerorna på våra vägar ska granskas av forskare. Ett klassiskt utredarmisstag kan ha mörkats för att få miljarderna att rulla till ett svenskt börsföretag.

Förarperspektiv i Labb-Volvon före fartkamera
Fartkamera sedd från Volvo XC60 med Driver Support och kamerabaserad fartgränsvisning.

Förespråkarna har många gånger påstått offentligt att fartkamerorna räddar liv. Att de är i god tro framgår ibland av deras uppgift att kamerorna sätts upp där olycksfrekvensen har varit särskilt hög.
Och vips – sedan minskade olyckorna.

Men det skulle de göra ändå – utan fartkameror – eftersom olyckstalen varierar slumpmässigt. En ovanligt hög olycksfrekvens minskar och fortsätter sedan att pendla upp och ned. Statistikerna kallar det för regressionseffekt.
Upplev den praktiskt med övningen längst ned.

Fortsätt läsa ”Inga fler fartkameror efter avslöjande?”

Då kan bromssträckan 10-faldigas

Att vi krockar vid blixthalka är väl inte konstigt? Vintervägens svarta asfalt blir ibland till skridskois halare än snö. Bromstiden till en lägre fart kan plötsligt tiofaldigas. Anmäl dig nederst för att utveckla kurser online!

RUBRIKER
Varför blixthalka vid väderomslag?
Hur mycket halare blir det?
Lättare med bromsTIDER i stället för bromssträckor?
Intresseanmälan till utveckling av nätkurser för proffs och trafikanter

Fortsätt läsa ”Då kan bromssträckan 10-faldigas”

Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos

Tre sekunder tar det att minska farten med 10 kilometer i timmen på isgata. Från 30 krävs alltså nio sekunder. Att panikstoppa från 90 tar nästan en halv minut och 400 meter. Videon visar hur det kan se ut. 

Det här gäller även med vinterdäck i Sverige. Vår situation förvärras av att isen poleras av de så kallade dubbfria däcken, som blir allt vanligare.

Fortsätt läsa ”Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos”