Då skylls dödsolyckor på de omkomna

Utvalda

Haveriförlopp analyseras för att förhindra upprepningar. De efterlevande får kvalificerat stöd. Det gäller när många har dödats i stora olyckor eller terrorattacker. Men efter enskilda dödsolyckor i vägtrafiken är det ofta tvärtom. Då blockerar  skuldfrågan både säkerhetstänkande och medkänsla.

Även efter flygolyckor upprepas detta mönster, som påminner om häxprocesser*. Ett olustigt exempel är kravet från SFV, svenska Statens fastighetsverk, att Norge ska röja upp efter kraschen på Kebnekaise 15 mars. Artikeln i DN fick jag tips om i en kommentar från signaturen Pelle.

Det havererade flygplanet, C-130J-30 Super Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret)

Det vid Kebnekaise kraschade flygplanet, C-130 Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret). Återgiven enligt medgivande från rapport* 2012-05-11 av Statens Haverikommission, www.havkom.se *länk i textens nedre del

SFV framför kravet på ”sanering” innan olycksförloppet är kartlagt, utan hänsyn till att det innefattar besättningens kvarlevor -  förgäves eftersökta inför minnesstunden för de fem som dödades i arbetet med vår gemensamma säkerhet.

Mönstret känns igen från vägtrafiken

Svensk fordonsindustri har länge haft världsledande kompetens för både olycksanalys och förebyggande åtgärder. Men den ignoreras av utredningsansvariga myndigheter, som ibland inte ens är medvetna om sin okunnighet.

Så bemöttes föräldrarna till två grabbar med samma namn – Magnus. På tvåhjuling blev de ihjälkörda och grundlöst beskyllda för att själva ha ”orsakat” olyckan.
Läs mer

Var det så E4-krocken gick till?

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (”PIT”-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Läs mer

Tre tjejer triggar tryggare teknik

I går tipsade två tjejer om bilteknik, som kan öka tryggheten för alla trafikanter. Så saluterar Bildrullen.se kreativiteten hos årets internationella kvinnodag – i stället för att anlägga mer dystra offerperspektiv, som fanns även här för två år sedan.

Då, den 8 mars 2012, drog jag paralleller mellan den ännu rådande synen på olycksorsaker och tidigare århundradens skuldbeläggning av kvinnor för deras egen barnsängsfeber. Omedveten okunnighet och fördomar ligger bakom i båda fallen, liksom i ett otal andra kollektiva fördömanden av individer för diverse eländen utanför den enskildes kontroll. Falsk skuld kallas det enligt Christina intervjuad av Lina i DN.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.

Signaler, förbuds-, varnings-, påbuds-, reklamskyltar eller trafikanter. Vad är viktigast?

Men nu ska det handla om åtgärder som minskar olycksriskerna vid mörkerkörning och på trafikljusreglerade platser eller gågator. Rejäla miljövinster hägrar också med trådlös utsändning av trafiksignalsinfo till annalkande fordon.

För mig hade det här inte kommit på pränt, om inte Anna, Berit och Cecilia triggat igång konstruktiva tankar i hjärnkontorets tillfälliga avdelning för internationella kvinnodagen. TACK tjejer!

A Skapa efterfrågan på aktivt helljus!

Skärmdump från video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2. Länk till separat artikel om AHB på bildrullen.se

Video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2. Ingår i paketen Driver Alert och Driver Support för modellår 2014 av S60, V60 och XC60. Det finns även till BMW.

I gårdagens kö till automattvätten hamnade jag bakom en Volvo XC60. Grillen visade att bilen var av senaste modellår (2014). Där framgick också att bilen inte var utrustad med Driver Support, eftersom grillens högra sida saknade den karakteristiska skyddsplattan för avståndsradarn. Försiktigt frågade jag därför kvinnan bakom ratten om hon kände till den senaste generationen av Volvos aktiva helljus (Active High Beam gen.2). Jag vet inte vad hon heter, men låt mig kalla henne Anna. Läs mer

Bilteknik och haveridynamik – okända samband? Föredrag i Linköping

Olyckor är oavsiktliga med många orsaker. Ändå ‘förklaras’ trafikolyckor ofta med att en inblandad person har överträtt någon trafikregel, exempelvis fartgränsen. Därigenom förblir vi omedvetna om fordons- och haveridynamikens komplexitet.

Föredrag i Linköping (Mjärdevi Science Park – creActive) onsdag 2 april 2014 

Ferrarivrak efter avåkning på en kurvas insida.

Ferrarivrak efter avåkning på en kurvas insida i Västernorrland. Försäkringsbolaget skyllde sladden på fortkörning och ignorerade bland annat att vägbanksgrus i det kurvyttre bakhjulet tydde på pyspunktering. Haveriutredningen kan laddas ned här.

Kunskapen är förstås begränsad även bland anställda experter hos ansvariga myndigheter. Men om okunnigheten där är omedveten, befästs den i massmedia och myndighetsbeslut. Orättvisa domstolsbeslut eller sociala beskyllningar mot enskilda olycksoffer, farliga missförstånd i det offentliga samtalet och säkerhetshämmande prioriteringar i trafikpolitiken kan bli följden. Läs mer

Så ser du om Volvon har Driver Support

City Safety med autobroms är nu standard i de flesta av Volvos modeller. Alla kan behöva funktionerna, men få som väljer bil vet att de finns. Ännu mindre känt är tillvalspaketet Driver Support.

Volvo med skyddsplatta i grillen för radarn i Driver Support-paketet. Under den yttre backspegeln sitter den ena kameran för BLIS, Blind Spot Indication System. I modellår 2014 av 60-serien ersattes BLIS-kamerorna av radar innanför bakflyglarna.

Volvo med skyddsplatta i grillens högersida för Driver Support-paketets radar. Under de yttre backspeglarna sitter kamerorna för BLIS, Blind Spot Information System. I modellår 2014 av 60-serien ersattes de av radar innanför bakflyglarna. Zlatan-filmen finns här med kommentarer.

Redan på utsidan syns det. Till höger i grillgallret sitter en liten platta framför radarn som upptäcker och mäter avståndet till trafikanter framför dig. Det ökar också komforten genom att den adaptiva farthållaren anpassar hastigheten till det fordon du kommer ikapp och håller en tidslucka, som du själv bestämmer med knappar på ratten.

Interiör av Volvo XC70, modellår 2014, med knappar (till vänster) i ratten och (nederst) framför växelväljaren för Driver Support. Kameror och laserinstrument för City Safety finns i modulen framför backspegeln.

Interiör av Volvo XC70, modellår 2014, med knappar för Driver Support i ratten (till vänster) och framför växelväljaren (nederst). Kameror och laserinstrument för City Safety finns i modulen framför backspegeln.

Har bilen automatisk växellåda blir kökörning betydligt lättare med  ”Queue Assist”, som dock tillkom först under modellår 2011 i  60-serien och 2012 i V70 och XC70.

Läs mer

Vinner Volvos video med Zlatan?

Vänligare bilar måste köpas för att komma ut på vägarna. Därför är det väl bra att Volvo satsar på Zlatan-kampanjen? Eller ogillar du reklam som attraherar bilköpare med fokus på annat än människovänlig teknik?

De senaste veckornas reklampauser i TV har ofta innehållit Volvos kortfilm, ”Made By Sweden”, med Zlatan som reciterar nationalsången:

När den hade premiär i Volvos bilhallar, besökte jag Rejmes för att pejla stämningen. Hur stor andel kom dit enbart för Zlatan, undrade jag bland annat. Svar kommer senare på eventuell begäran i kommentarsfältet.

Volvo flyttar hela tiden fronten framåt, när det gäller säkerhet och omsorg om människor i eller utanför bilen. Det uttrycks fint i videon ”Volvo Cars – Everything We Do Starts With People”, som jag hittade nyss på YouTube:

Det här har jag gillat under decennier i mitt jobb med bilsäkerhet. Men bilar som har världsledande egenskaper i människovänlighet måste också säljas. Annars får inga människor nytta av kvaliteterna. Så vilken video är bäst?