Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Utvalda

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

Först publicerad bakom lucka nr.16 i Hjulkalendern 2013

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   :-) Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan.

Läs mer

Så kan du öka dubbdäcks isgrepp – Hjulkalendern 14

Utvalda

Bilar med dubbdäck, som körs med stora g-krafter* på torr barmark, sliter gummit mer än dubbstiften. Det ger dubbarna större utstick, så att de sedan kan tränga djupare ned i isen. Med framhjulsdrift kanske du måste skifta fram- och bakhjul.

Slitbana på dubbdäck Nokian Hakka7 efter två säsongers körning

Samma däck efter två säsonger, som här var nytt. Mönsterdjupet hade minskat till 8mm och det genomsnittliga dubbutsticket ökat till 1,7mm. Däcket på bilden har gått en säsong fram och en säsong bak på höger sida.

Läs mer

Vinterdäck är olika

Utvalda

När däckets gummi glider på underlaget och ormar sig över dess ojämnheter uppstår friktionskrafter på hjulet som är motriktade glidrörelsen. Ju större inre dämpning gummit har desto större blir krafterna.

Att dämpningen kan variera mellan olika gummisorter framgår av följande filmsekvens.

På videon ovan ser vi den tidigare utvecklingschefen vid Gislaved Däck, Halvard Nilsson, som studsar med bollar i olika material.
Läs mer

Livsviktig kunskap om däck

Utvalda

Förbudet mot dubbdäck 15 april till 1 oktober väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.

Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Läs mer

Labb-Volvon levererad

I nattens dimma omgavs bilen framför av en gloria. Det aktiva helljuset funkade perfekt i vår nylevererade Volvo XC60. Och radarn i grillen höll 3 sekunders avstånd utan att jag behövde röra pedalerna. Det kändes märkligt när farten minskade från 80 till 30 i rondellen vid Sturefors.

image

Grunden till nattens provkörning lades för 10 veckor sedan. Då fick Rejmes i Linköping min specifikation och beställning. Med Volvowebbens rikliga flöde av saklig info (här om XC60 modellår 2015) har det varit en lärorik väntan. Labb-Volvon och dess utrustning beskrev jag på Bildrullen 10 augusti. Mer hittar du via sökord/etikett ”driver-support”.

Plats i kön till produktionsstart och tillverkningens olika moment har uppdaterats dagligen på min egen lösenordsskyddade webbsida hos Volvo.

Handböcker med sammanlagt över 600 sidor laddade jag ned redan innan beställningen i slutet av juni. Därigenom kunde mina val av utrustningspaket kopplas till de funktioner som jag bedömer mest relevanta för kommande utbildningar.
image
Och nu var det dags för avtäckning i Rejmes leveranshall. Min kompetente rådgivare och säljare, Robert Andersson, låter täckelset falla. image image

Här ska vi bokstavligen köra med seminariedeltagare som vill känna på nödbromsning i både 0,8g och 0,1g. Det är ungefär vad odubbade säsongdäck klarar på torr asfalt respektive på isig vinterväg. image imageMer kommer senare på bildrullen.se med intryck från den här förarplatsen.

Det känns härligt att nu kunna förmedla praktiska erfarenheter av massproducerade och efterfrågade bilsystem, som vi vid universitetet hade i den vetenskapliga forskningsfronten för bara ett drygt decennium sedan. Motiverar inte det en eloge till bilindustrin för människovänlig utveckling och till hela branschen för lyhörd kunddialog?

Så får du skulden efter en olycka

Efter en trafikolycka skyller vi den ofta på en inblandad person. Trots att olyckor är oavsiktliga med många nödvändiga orsaker drar vi alltför snabbt slutsatsen att ett enkelt brott mot trafikreglerna var tillräckligt för att utlösa händelseförloppet.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon

Kö efter krock i ökänd korsning 23 maj 2012. Drygt två år senare ser platsen likadan ut – med skymd sikt och tvetydig anslutning till huvudleden av två trevägskorsningar cirka fem meter från varandra. Om Volvons eller (den till bärgaren kopplade) Audins förare ansågs vara vållande vet jag inte, men vägutformaren tycks inte ha fått något incitament att åtgärda korsningen.

Några olyckor leder till rättsprocesser i brottmål och försäkringstvister. Då blir den trångsynta skuldbeläggningen särskilt problematisk. Den enskilde trafikanten – som åtalats eller som förvägrats ekonomisk ersättning av berörda försäkringsbolag – ställs emot resursstarka motparter med domstolsvana utredare. De använder ibland illusionistiska animeringsprogram och processuella strategier för att auktoritärt ignorera eller tona ned fakta, som är till fördel för den olycksinblandade personen.

Försäkringsbolagens konsulter kan också – medvetet eller omedvetet – lyfta fram irrelevanta jämförelser med det statistiskt normala eller rekonstruera händelseförloppet med osakliga antaganden om normalitet. Exempelvis kan man hänvisa till ovidkommande statistik om personskador efter pisksnärtrörelser (whiplash) eller överdriva bromsningseffektivitet och väggrepp för att ge sken av grovt vårdslös fortkörning.

Denna projicering av statistik på enskilda individer och händelser problematiseras i dagens DN-kolumn av Lena Andersson: När statistiken blir livet. Artikeln gav mig associationer till flera av mina egna rekonstruktioner och fallbeskrivningar. Några exempel finns här med nyckelorden syndabockar, orsaksbegreppet, probleminsikt, kompetensförsörjning, etik o moral, haverianalys, myndighetsmiss.

Så filmar du din bils rörelser

Videofilmer från bilkameror (car dashcams) visar nu på internet både komiska trafikincidenter och hemska krascher. De behövs ibland som bevis mot falska anklagelser. Men vad ska man tänka på innan köp förutom VARNINGEN nedan?

Det får du veta i den här videon, som också förklarar olika begrepp i ”Techmoan’s” alla tester av specifika kameror.

Själv söker jag en kamera med G-sensorer, som beskrivs efter 5min 40sek på videon. Varför framgår kanske i den förra artikeln om min ‘Labb-Volvo‘, som levereras i september.

Direkt därefter handlar videon om hur inspelningarna skrivskyddas och omedelbart innan (5m15s) om sammanslagning av filerna på minneskortet. Mörkerfilmning nämns från 14m och vid 14m30s får vi veta att videoformatet H.264 är bättre än JPEG och MPEG4.

En nackdel med GPS-mottagare är att hastigheten speglas in i filmen – inte så bra om du kör lite över fartgränsen innan din bil blir påkörd. Tänkvärt för den som vill skydda sig mot orättvisor. Det nämns efter 13 minuter på videon.

VARNING!
I Sverige krävs tillstånd, om kameran är fast monterad, filmar automatiskt riktad mot en plats dit allmänheten har tillträde och om personer kan identifieras. Läs mer i tidningen Motors artikel, som jag vänligen upplystes om via Facebook av Johan Granlund – med uppbackning från Halvard Nilsson. Vi är alla medlemmar i VETA och får ofta nytta av varandras specialkunskaper.

I min Volvo lär du dig åka säkert

I september levereras den – en välutrustad Volvo XC60, där du kan få uppleva och förstå hur de senaste säkerhetssystemen fungerar. I broms- och svänglaborationer jämförs de åkandes sinnesintryck med G-krafterna från mätinstrument i bilen.

Det är ett par detaljer i planerna för ”Labb-Volvon”, som jag beställde i juni till mitt företags kommande verksamhet. Några av säkerhetsfunktionerna har jag berättat om i tidigare inlägg, exempelvis med etiketten Driver Support.

Ordern står ännu i kö för att laborationsbilen ska börja tillverkas vid Volvos fabrik i Gent.
Så här ser specifikationen ut i översiktlig form:

Specifikation av Volvo XC60 D4 AWD Business Edition Pro modellår 2015. Levereras september 2014 till Lennart Strandberg (www.stop.se) för praktisk demonstration av modern säkerhetsutrustning med möjlighet för de åkande känna på G-krafter vid hård bromsning eller kurvkörning. Skärmdump från "Bygg din Volvo"

”Labb-Volvo” hos stop.se för att praktiskt förklara G-krafter och 2015 års säkerhetsutrustning i Volvos olika modeller. Laborationer och seminarier anpassas till uppdragsgivarens behov. Där kan också vetenskapligt baserade utvecklingsprojekt skisseras – för kontakt med lämplig högskola.

Läs mer

Var det så E4-krocken gick till?

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (”PIT”-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Läs mer