I min Volvo lär du dig åka säkert

Utvalda

I september levereras den – en välutrustad Volvo XC60, där du kan få uppleva och förstå hur de senaste säkerhetssystemen fungerar. I broms- och svänglaborationer jämförs de åkandes sinnesintryck med G-krafterna från mätinstrument i bilen.

Det är ett par detaljer i planerna för ”Labb-Volvon”, som jag beställde i juni till mitt företags kommande verksamhet. Några av säkerhetsfunktionerna har jag berättat om i tidigare inlägg, exempelvis med etiketten Driver Support.

Ordern står ännu i kö för att laborationsbilen ska börja tillverkas vid Volvos fabrik i Gent.
Så här ser specifikationen ut i översiktlig form:

Specifikation av Volvo XC60 D4 AWD Business Edition Pro modellår 2015. Levereras september 2014 till Lennart Strandberg (www.stop.se) för praktisk demonstration av modern säkerhetsutrustning med möjlighet för de åkande känna på G-krafter vid hård bromsning eller kurvkörning. Skärmdump från "Bygg din Volvo"

”Labb-Volvo” hos stop.se för att praktiskt förklara G-krafter och 2015 års säkerhetsutrustning i Volvos olika modeller. Laborationer och seminarier anpassas till uppdragsgivarens behov. Där kan också vetenskapligt baserade utvecklingsprojekt skisseras – för kontakt med lämplig högskola.

Läs mer

Så ser du om Volvon har Driver Support

Utvalda

City Safety med autobroms är nu standard i de flesta av Volvos modeller. Alla kan behöva funktionerna, men få som väljer bil vet att de finns. Ännu mindre känt är tillvalspaketet Driver Support.

Volvo med skyddsplatta i grillen för radarn i Driver Support-paketet. Under den yttre backspegeln sitter den ena kameran för BLIS, Blind Spot Indication System. I modellår 2014 av 60-serien ersattes BLIS-kamerorna av radar innanför bakflyglarna.

Volvo med skyddsplatta i grillens högersida för Driver Support-paketets radar. Under de yttre backspeglarna sitter kamerorna för BLIS, Blind Spot Information System. I modellår 2014 av 60-serien ersattes de av radar innanför bakflyglarna. Zlatan-filmen finns här med kommentarer.

Redan på utsidan syns det. Till höger i grillgallret sitter en liten platta framför radarn som upptäcker och mäter avståndet till trafikanter framför dig. Det ökar också komforten genom att den adaptiva farthållaren anpassar hastigheten till det fordon du kommer ikapp och håller en tidslucka, som du själv bestämmer med knappar på ratten.

Interiör av Volvo XC70, modellår 2014, med knappar (till vänster) i ratten och (nederst) framför växelväljaren för Driver Support. Kameror och laserinstrument för City Safety finns i modulen framför backspegeln.

Interiör av Volvo XC70, modellår 2014, med knappar för Driver Support i ratten (till vänster) och framför växelväljaren (nederst). Kameror och laserinstrument för City Safety finns i modulen framför backspegeln.

Har bilen automatisk växellåda blir kökörning betydligt lättare med  ”Queue Assist”, som dock tillkom först under modellår 2011 i  60-serien och 2012 i V70 och XC70.

Läs mer

Aktivt helljus bländar inte – Video

Utvalda

På Nobeldagen upptäckte jag att en närmast oumbärlig funktion för mörkerkörning har funnits på Volvobilar sedan i våras. Med ny teknik avskärmas bara den del av helljusloben, som är riktad mot andra fordon.

Skärmdump från och länk till video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2.

Skärmdump från video som demonstrerar Volvos aktiva helljus (generation 2). Speakern och titeln betonar att Volvos nya system är något annat – och mycket bättre – än bara automatisk avbländning till halvljus.

Läs mer

Volvos förarstöd bättre än X2000-tågens?

Utvalda

Nyhetsmedia återkommer nu i september till vinterns tågkrasch på Malmö central. Den förbryllar nog bilister med Volvos automatiska bromssystem:
Statens monstruösa X2000-tåg för hundratals passagerare saknar väl inte en funktion, som många bilköpare har skaffat för privata pengar?

Jo, tyvärr. Fordonsteknisk omedvetenhet och en förlegad syn på haverier kan anas hos säkerhetsansvariga, när nu även detta katastroftillbud officiellt skylls på föraren.

En privat Volvobil bromsar automatiskt om något är i vägen. Men statens X2000-tåg för hundratals passagerare kraschade ohejdat vid det enklaste av hinder på Malmö centralstation under nyårsdagen.

Läs mer

Labb-Volvon levererad

I nattens dimma omgavs bilen framför av en gloria. Det aktiva helljuset funkade perfekt i vår nylevererade Volvo XC60. Och radarn i grillen höll 3 sekunders avstånd utan att jag behövde röra pedalerna. Det kändes märkligt när farten minskade från 80 till 30 i rondellen vid Sturefors.

image

Grunden till nattens provkörning lades för 10 veckor sedan. Då fick Rejmes i Linköping min specifikation och beställning. Med Volvowebbens rikliga flöde av saklig info (här om XC60 modellår 2015) har det varit en lärorik väntan. Labb-Volvon och dess utrustning beskrev jag på Bildrullen 10 augusti. Mer hittar du via sökord/etikett ”driver-support”.

Plats i kön till produktionsstart och tillverkningens olika moment har uppdaterats dagligen på min egen lösenordsskyddade webbsida hos Volvo.

Handböcker med sammanlagt över 600 sidor laddade jag ned redan innan beställningen i slutet av juni. Därigenom kunde mina val av utrustningspaket kopplas till de funktioner som jag bedömer mest relevanta för kommande utbildningar.
image
Och nu var det dags för avtäckning i Rejmes leveranshall. Min kompetente rådgivare och säljare, Robert Andersson, låter täckelset falla. image image

Här ska vi bokstavligen köra med seminariedeltagare som vill känna på nödbromsning i både 0,8g och 0,1g. Det är ungefär vad odubbade säsongdäck klarar på torr asfalt respektive på isig vinterväg. image imageMer kommer senare på bildrullen.se med intryck från den här förarplatsen.

Det känns härligt att nu kunna förmedla praktiska erfarenheter av massproducerade och efterfrågade bilsystem, som vi vid universitetet hade i den vetenskapliga forskningsfronten för bara ett drygt decennium sedan. Motiverar inte det en eloge till bilindustrin för människovänlig utveckling och till hela branschen för lyhörd kunddialog?

Så får du skulden efter en olycka

Efter en trafikolycka skyller vi den ofta på en inblandad person. Trots att olyckor är oavsiktliga med många nödvändiga orsaker drar vi alltför snabbt slutsatsen att ett enkelt brott mot trafikreglerna var tillräckligt för att utlösa händelseförloppet.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon

Kö efter krock i ökänd korsning 23 maj 2012. Drygt två år senare ser platsen likadan ut – med skymd sikt och tvetydig anslutning till huvudleden av två trevägskorsningar cirka fem meter från varandra. Om Volvons eller (den till bärgaren kopplade) Audins förare ansågs vara vållande vet jag inte, men vägutformaren tycks inte ha fått något incitament att åtgärda korsningen.

Några olyckor leder till rättsprocesser i brottmål och försäkringstvister. Då blir den trångsynta skuldbeläggningen särskilt problematisk. Den enskilde trafikanten – som åtalats eller som förvägrats ekonomisk ersättning av berörda försäkringsbolag – ställs emot resursstarka motparter med domstolsvana utredare. De använder ibland illusionistiska animeringsprogram och processuella strategier för att auktoritärt ignorera eller tona ned fakta, som är till fördel för den olycksinblandade personen.

Försäkringsbolagens konsulter kan också – medvetet eller omedvetet – lyfta fram irrelevanta jämförelser med det statistiskt normala eller rekonstruera händelseförloppet med osakliga antaganden om normalitet. Exempelvis kan man hänvisa till ovidkommande statistik om personskador efter pisksnärtrörelser (whiplash) eller överdriva bromsningseffektivitet och väggrepp för att ge sken av grovt vårdslös fortkörning.

Denna projicering av statistik på enskilda individer och händelser problematiseras i dagens DN-kolumn av Lena Andersson: När statistiken blir livet. Artikeln gav mig associationer till flera av mina egna rekonstruktioner och fallbeskrivningar. Några exempel finns här med nyckelorden syndabockar, orsaksbegreppet, probleminsikt, kompetensförsörjning, etik o moral, haverianalys, myndighetsmiss.

Så filmar du din bils rörelser

Videofilmer från bilkameror (car dashcams) visar nu på internet både komiska trafikincidenter och hemska krascher. De behövs ibland som bevis mot falska anklagelser. Men vad ska man tänka på innan köp förutom VARNINGEN nedan?

Det får du veta i den här videon, som också förklarar olika begrepp i ”Techmoan’s” alla tester av specifika kameror.

Själv söker jag en kamera med G-sensorer, som beskrivs efter 5min 40sek på videon. Varför framgår kanske i den förra artikeln om min ‘Labb-Volvo‘, som levereras i september.

Direkt därefter handlar videon om hur inspelningarna skrivskyddas och omedelbart innan (5m15s) om sammanslagning av filerna på minneskortet. Mörkerfilmning nämns från 14m och vid 14m30s får vi veta att videoformatet H.264 är bättre än JPEG och MPEG4.

En nackdel med GPS-mottagare är att hastigheten speglas in i filmen – inte så bra om du kör lite över fartgränsen innan din bil blir påkörd. Tänkvärt för den som vill skydda sig mot orättvisor. Det nämns efter 13 minuter på videon.

VARNING!
I Sverige krävs tillstånd, om kameran är fast monterad, filmar automatiskt riktad mot en plats dit allmänheten har tillträde och om personer kan identifieras. Läs mer i tidningen Motors artikel, som jag vänligen upplystes om via Facebook av Johan Granlund – med uppbackning från Halvard Nilsson. Vi är alla medlemmar i VETA och får ofta nytta av varandras specialkunskaper.

Var det så E4-krocken gick till?

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (”PIT”-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Läs mer