Utvalda

Bilen för journal och skickar SOS

Skåpbilen i diket hade varken väglinjeavkänning eller automatiskt larm till SOS. Föraren fick därför ingen varning när bilen åkte av vägen och satt avsvimmad mot krockkudden. Tack vare andras larm var räddningstjänsten ändå snabbt på plats.

Trafikstockning vid avåkningsplats
Avåkningsplats innan utryckningsfordon var framme. Föraren hade troligen svimmat. Det framgår av polisens nätlogg och stöds av de långa spåren i gräset fram till stenen som utlöste krockkuddarna. Polisens logg om denna olycka uppger att SOS larmades kl.10:01 och vi mötte den första ambulansen kl. 10:09 ca en minut efter bilden ovan.
Brandbil på väg till olycksplatsen
Två minuter efter att ha lämnat olycksplatsen mötte vi det fjärde utryckningsfordonet.

Värre var det för en man i somras någon mil längre söderut. Hans bil hamnade utom synhåll från vägen. Med svåra skador och vätskebrist  tog det honom närmare ett dygn innan han nådde vägen och fick hjälp.
Han hade behövt räddningsautomatiken i Volvo On Call, VOC,

Fortsätt läsa “Bilen för journal och skickar SOS”

Utvalda

Blir du farlig med eldriven bil?

Hör gående och cyklister att ditt eldrivna fordon närmar sig bakifrån? Vet du om hörlurar håller för öronen?  Tutar du i god tid? Nehej, då gäller det att du har marginal för plötsliga kursändringar. Olycksanalyser från USA tyder på det.

Däckspår från burnouts på gata i Vadstena vid kortege 2011. Foto och skyltmaskering: Lennart Strandberg
I tätort är det kanske inte så uppskattat med oljud och partiklar från burnouts och driftande med gamla bakhjulsdrivna bilar. Men motsatsen – miljövänlig körning med eldrift – medför risker, som inte är lika uppenbara.  Fotot från ett arrangemang i Vadstena.

Vi trafikanter är vana vid att bilar hörs även i låg fart. Det gör inte alltid el- och hybridbilarna* som ibland är eldrivna. I en amerikansk studie var de överrepresenterade i krockar med gående och cyklister. Jämfört med vanliga bilar, som har enbart förbränningsmotor, var hybridbilarnas risk störst vid lågfartsmanövrer och vid sväng i korsningar.

Fortsätt läsa “Blir du farlig med eldriven bil?”

Utvalda

Fällknivsfällan jag inte såg då

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.
Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Fortsätt läsa “Fällknivsfällan jag inte såg då”

How Self Driving Car kills pedestrian

The Uber-owned Volvo XC90 was claimed to be autonomous.  That is tragically falsified by this on-board recorded video published by the Tempe Police.

From on-board video in "Autonomous" Volvo XC90 second before fatality
Screenshot from on-board video in “Autonomous” Volvo XC90 second before fatality. Published by Tempe Police on Twitter.

Så hal kan is bli

Klicka på knappen och välj ett alternativ, så kan du få mejl automatiskt med gratis rapporter som jämför ishalka med barmark.
Mejlet länkar också till en metod att bromsa på barmark så det känns som på vinterväglag. 

Härliga Helgdagar
önskar Dig Bildrullen

Så känns ishalka med 5:10-metoden

Pointing at Volvo XC60 Dashboard With Queue Assist Functions
Så funkar 5:10-metoden: Bromsa lätt med konstant pedalkraft i 5 sekunder! Har farten då minskat med 10 km/h, så har det känts i kroppen som vid maximal nödbromsning på extremt hal is. Det motsvarar 700 meters bromssträcka i diagrammet över däcktesterna från 100 km/h till stopp.

Med 5:10-metoden på sommarväglag lär du enkelt kroppen hur det känns att bromsa på blixthalka. Då krävs 5 sekunders bromstid för att minska farten med 10 kilometer i timmen. Det bekräftas av däcktester i en svensk biltidning. Men onödigt krångel med bromssträckor förvirrar. 

Nu varnar SMHI och massmedia för svår halka med fina förklaringar av varför den uppstår. Samtidigt behöver vi som förare och trafikanter korrekta uppgifter om hur mycket halkan kan påverka bromsförmågan.

Blank is: 10-20 gånger längre bromssträcka & -tid

Bromssträckan och bromstiden förlängs till mellan tio och tjugo gånger på blank is jämfört med på barmark. Det framgår av rapporter från vetenskapliga körexperiment under 1990-talets andra hälft. En video därifrån visar hur det ser ut på ishalka med cirka tio gångers förlängning jämfört med bra sommardäck på sträv asfalt.

Tack vare en svensk biltidnings föredömligt detaljerade redovisning, kan siffrorna nu bekräftas med däcktester publicerade 2014, 2015 och 2016. Men skillnaderna mellan väglag framgår inte av artiklarnas bromssträckor, som uppmätts i lägre fart på is och snö än på barmark.

Bar Diagram Derived from Tire Test Article in Swedish motor magazine 2014
Bromssträckor från 100 km/h till stopp beräknade med data för olika fartintervall från artikel publicerad 2014 av en svensk biltidning. Du kan själv jämföra parvis de testade däckens bromsprestanda med flera mått (bromstider, g-tal, etc) i en molnbaserad app via stop.se.

Fortsätt läsa “Så känns ishalka med 5:10-metoden”