Så mäter du halka med stoppur

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig? 

Kolla stopptiden på videon! Ladda ned rapporten* där klockor mätte halkan.

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall: Fortsätt läsa ”Så mäter du halka med stoppur”

Halkfysik för gående och fordon

Slät och glatt is ger så dåligt grepp att små lutningar får gående på fall. Vägar blir oframkomliga för fordon om inga dubbdäck ruggar upp isen.

Särskilt lurigt är det om det halkskyddande gruset har smält ned under ytan i den genomskinliga isen som på videon nedan.

Att gå på ett buckligt isunderlag utan broddar kan vara omöjligt utan att halka. De lokala lutningarna behöver inte vara större än någon procent för att en odubbad sula ska börja glida.

Glider foten mer än cirka en decimeter faller även en ung frisk person vid normal gång. Det konstaterade vi i mitt forskarlag genom biomekaniska kraft- och rörelsemätningar på gående försökspersoner:
Hon testar skor på halkbana [VIDEO]

Fortsätt läsa ”Halkfysik för gående och fordon”

Olycksorsaker alltid flera – Elfönsterhissar en?

Tillståndet är nu kritiskt för kvinnan som blev kvar i sin bil när den vattenfylldes. Det rapporterar media och låter oss ana ännu ett kusligt exempel på att olyckor har flera orsaker.

Stormen (1) medförde bland mycket annat att vägar översvämmades (2) i Göteborg.

Kanske bidrog stormkaosets otydliga avstängning (3) till att:

Kvinna körde ner i översvämmad viadukt
(GP 01:18 & 00:49, DN, SvD 10dec)

Hade hennes bil enbart elektriska fönsterhissar (4)?

I så fall borde förarutbildningen (5) ha klargjort att fönstren måste öppnas direkt (5a) innan elsystemet vattendränks.
Det krävs nämligen övermänskliga krafter för att öppna en bildörr, så länge som vattennivån är högre utanför än innanför.

Om man inte snabbt hinner ta sig ut genom sidofönstret, måste man vänta tills kupén är vattenfylld (5b), så att nivån är lika hög på båda sidor om dörren. Då är det möjligt att öppna den.

Förståelsen och beteendet måste vara väl inlärt med påminnelser i kampanjer (6) för att en drunknande ska komma på att försöka igen, trots tidigare misslyckanden när vattnet strömmade in i kupén från olika håll.

Mediarapporteringen klargör inte om alla de här orsakerna fanns med i bilden för den bilist, som nu råkade illa ut:

Kritiskt för kvinnan – hittades först vid bärgningen
(GP, DN, SVT 12dec)

… men det hade kanske räckt att åtgärda en av dem för att förhindra de svåra personskadorna.

Nödhammare (tillägg 2013-01-10)

Nödhammare med bälteskniv
Nödhammare + bälteskniv. Länk 130110 till Biltema i kommentar nr.1 Tack Bo 🙂

En sjunde möjlighet att minska risken för personskador påpekades i en kommentar av Bo, som också länkar till Biltemas katalogsida med bilden ovan av en nödhammare.

Se också inläggen från (min FB-vän och styrelsekollega i VETA) Johan Granlund – på Facebook och på Hakkapedia.

Halkolyckornas fysik också glömd?

På blankis ändras bilars köregenskaper dramatiskt. Stora skillnader mellan olika fordon omöjliggör normal trafik.
Såväl seriekrockar som mötes- och singelolyckor blir då en naturlig följd av den drastiska förändringen från förhållandena på barmark.

Söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Fortsätt läsa ”Halkolyckornas fysik också glömd?”

Bromsproblem olycksorsak på både E6 och M5 – fyrverkeriet syndabock?

Fyrverkerirök tycks nu få all skuld för fredagens fatala seriekrock på M5 i England. Lastfordons instabilitet vid bromsning kan då fortsätta skörda offer – som vid branden på E6 för en månad sedan.

Frågan är om ansvariga myndigheter i Sverige ens bryr sig om sådana problem – sedan svenska riksdagen 1997 antog Nollvisionen, som ”accepterar att olyckor sker”.

Foton och uppgifter på nätet om fredagens M5-inferno pekar på ett händelseförlopp, där en eller flera lastbilar med släp har bromsat hårt, vikt sig som en fällkniv (jack-knifed)*, ställt sig på tvären och blockerat körbanan i dimman.

Tvärbromsningarna kan ha föranletts av en parkerad bil eller av nedsaktande fordon vid ett fyrverkeri bredvid olycksplatsen.

En bilist säger till BBC att han bromsade hårt när sikten plötsligt försvann helt:
– I had to brake very sharply as we hit a solid wall of white that came out of nowhere.

Rök från fyrverkeriet kan ha förstärkt dimman och fått många att tvärnita.  Dåligt väggrepp på den våta vägbanan ökar risken för bakhjulslåsning på dragbilen i semitrailerekipage, som då viker ihop sig som en fällkniv*.

Liksom många andra stora trafikolyckor kan seriekrocken i England bygga på instabila lastfordon och stora skillnader i bromsningsegenskaper mellan olika ekipage.

I tät trafik och dålig sikt eller halt väglag, räcker det därför med att ett fordon får motorstopp eller minskar farten av andra skäl för att seriekrockar ska bli närmast ofrånkomliga.

I Sverige är detta vardagsmat vid vinterhalka. Frågan är varför ansvariga myndigheter fortsätter att ignorera dessa problem. Är det skygglappar efter riksdagsbeslutet 1997 om Nollvisionen som får okunnigheten att förbli omedveten?

Beslutet har ”inneburit en radikal förändring av synsätt, ansvar och säkerhetsfilosofi. Nollvisionen sätter personskadorna i fokus men accepterar att olyckor sker. (Transportstyrelsen, 2011)

Den engelska motorvägskraschen beskrivs också av svenska massmedia. Men liksom i Nollvisionen handlar det mer om skadorna än om varför olyckan inträffade:
Tio döda i omfattande seriekrock i England (DN 5nov)
Svår olycka på brittisk motorväg (SVT 5nov)
Katastrofkrasch på engelsk motorväg (GP 5nov)
Dödlig ”eldboll” på engelsk motorväg (SvD, GP 5nov)

Mer utförliga uppgifter ges med videoklipp från brittisk TV:
Seven confirmed dead in M5 accident in Somerset
* (BBC flygfoto bekräftar jack-knife)
What may have caused the fatal M5 crash? (BBC News)
M5 crash: Reaction from witnesses (BBC News)

Tillägg söndag 6 november
Då hade även svenska media lyft fram det som under lördagen citerades här från brittiska media om fyrverkeri bredvid olycksplatsen (The Telegraph) enligt vad en bilist säger till BBC – se samma länkar ovan.

Fyrverkeri granskas efter masskrasch

… rubrik till artikel från TT 6 november hos DN, GP, SvD och SVT