Så mäter du halka med stoppur

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig? 

Kolla stopptiden på videon! Ladda ned rapporten* där klockor mätte halkan.

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall: Fortsätt läsa “Så mäter du halka med stoppur”

Halkfysik för gående och fordon

Slät och glatt is ger så dåligt grepp att små lutningar får gående på fall. Vägar blir oframkomliga för fordon om inga dubbdäck ruggar upp isen.

Särskilt lurigt är det om det halkskyddande gruset har smält ned under ytan i den genomskinliga isen som på videon nedan.

Att gå på ett buckligt isunderlag utan broddar kan vara omöjligt utan att halka. De lokala lutningarna behöver inte vara större än någon procent för att en odubbad sula ska börja glida.

Glider foten mer än cirka en decimeter faller även en ung frisk person vid normal gång. Det konstaterade vi i mitt forskarlag genom biomekaniska kraft- och rörelsemätningar på gående försökspersoner:
Hon testar skor på halkbana [VIDEO]

Fortsätt läsa “Halkfysik för gående och fordon”

Olycksorsaker alltid flera – Elfönsterhissar en?

Tillståndet är nu kritiskt för kvinnan som blev kvar i sin bil när den vattenfylldes. Det rapporterar media och låter oss ana ännu ett kusligt exempel på att olyckor har flera orsaker.

Stormen (1) medförde bland mycket annat att vägar översvämmades (2) i Göteborg.

Kanske bidrog stormkaosets otydliga avstängning (3) till att:

Kvinna körde ner i översvämmad viadukt
(GP 01:18 & 00:49, DN, SvD 10dec)

Hade hennes bil enbart elektriska fönsterhissar (4)?

I så fall borde förarutbildningen (5) ha klargjort att fönstren måste öppnas direkt (5a) innan elsystemet vattendränks.
Det krävs nämligen övermänskliga krafter för att öppna en bildörr, så länge som vattennivån är högre utanför än innanför.

Om man inte snabbt hinner ta sig ut genom sidofönstret, måste man vänta tills kupén är vattenfylld (5b), så att nivån är lika hög på båda sidor om dörren. Då är det möjligt att öppna den.

Förståelsen och beteendet måste vara väl inlärt med påminnelser i kampanjer (6) för att en drunknande ska komma på att försöka igen, trots tidigare misslyckanden när vattnet strömmade in i kupén från olika håll.

Mediarapporteringen klargör inte om alla de här orsakerna fanns med i bilden för den bilist, som nu råkade illa ut:

Kritiskt för kvinnan – hittades först vid bärgningen
(GP, DN, SVT 12dec)

… men det hade kanske räckt att åtgärda en av dem för att förhindra de svåra personskadorna.

Nödhammare (tillägg 2013-01-10)

Nödhammare med bälteskniv
Nödhammare + bälteskniv. Länk 130110 till Biltema i kommentar nr.1 Tack Bo 🙂

En sjunde möjlighet att minska risken för personskador påpekades i en kommentar av Bo, som också länkar till Biltemas katalogsida med bilden ovan av en nödhammare.

Se också inläggen från (min FB-vän och styrelsekollega i VETA) Johan Granlund – på Facebook och på Hakkapedia.

Halkolyckornas fysik också glömd?

På blankis ändras bilars köregenskaper dramatiskt. Stora skillnader mellan olika fordon omöjliggör normal trafik.
Såväl seriekrockar som mötes- och singelolyckor blir då en naturlig följd av den drastiska förändringen från förhållandena på barmark.

Söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Fortsätt läsa “Halkolyckornas fysik också glömd?”