Skadekurvan som dissar småbilar

Hur mycket måste din bils front tryckas ihop för att skydda dig mot inre skador i krock mot en bergvägg? Det visar diagrammet och formeln i en tidigare artikel. 

Diagram: g-tal som funktion av sträckan vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter (30-50-70 km/h).
Matematiskt samband mellan g-tal och sträcka vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter. Från lucka 13 i Hjulkalendern 2014.

Matematiken är inte nådig mot dem som åker i små bilar. Oavsett hur skickliga konstruktörerna har varit, så kan en kort deformationszon inte vara lika skonsam som en lång. Dubbleras bromssträckan för kupén så kan de skadliga g-krafterna på de åkande halveras. Se formeln i artikeln Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!

Fortsätt läsa ”Skadekurvan som dissar småbilar”

Föll 60 meter med bäst däck bak

Bättre grepp bak än på framhjulen bidrog till att tre tunga lastfordon gled av den hala vägen i Norge och voltade nedför en 60 meters brant. Min rekonstruktion visar faran med förenklade råd (bästa däcken bak) för komplexa dynamikproblem.

Ekipaget gled av vägen och föll 60 meter. Inbäddad video på YouTube från 2012.
Uppföljningar via Gunnar
och Johan Granlund .

Rubriken ovan och min rekonstruktion (kortfattat på engelska och mer mångordigt på svenska) pekar på att bäst däck bak kan ha bidragit till olyckan. Det är på tvärs emot uttalanden som jag ofta har tillskrivits. Fortsätt läsa ”Föll 60 meter med bäst däck bak”

Vattenplaning bak vänder bilen som en kundvagn

Har du försökt rulla iväg en kundvagn i varuhuset med de fasta hjulen framåt? Den svänger så snart du släpper handtaget. De bakre hjulen ger ju inget sidgrepp. Likadant är det med en bil, som får vattenplaning enbart på bakhjulen.
[Lucka 6 i Hjulkalendern 2015]

Sladdande och 'plogande' bil efter hjulblockering eller vattenplaning enbart fram eller bak
Sladdande och ‘plogande’ bil efter vattenplaning bak respektive fram. Om enbart bakhjulen vattenplanar börjar bilen gira av sig själv. Antisladdsystemet och föraren (!) måste parera både snabbt och precist för att behålla kursen. OBS: antisladdsystemet förutsätter att föraren styr dit bilen ska. Bilarna på bilden (från 1996) har varken antisladd eller låsningsfria ABS-bromsar.

Naturlagarna bakom det här fordonsdynamiska fenomenet förklaras i flera artiklar på Bildrullen. Några listas om du söker eller klickar här på ”vattenplaning”.

Inför 6 december har massmedia och väderapparna varnat för regn, vattensamlingar och höga flöden. Därför lyfte jag i all hast fram denna varuvagnsanalogi och hoppar över den tilltänkta reprisen för lucka 6 i årets hjulkalender. Det skulle ha varit den artikel som blev nr.19 i visningsstatistiken för 2015, d.v.s. Koppla släpvagn till nyare bil?

Eftersom det dessutom blåser hårt upprepar jag tipsen om vindkänslighet med en länk till artikeln Så minskar du vindkänsligheten från förra årets Hjulkalender.


Detta är sjätte luckan i Bildrullens Hjulkalender 2015. Tidigare upplagor: 2014 och 2013

Fällknivsfällan jag inte såg då

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.
Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Fortsätt läsa ”Fällknivsfällan jag inte såg då”

Reinfeldts bil farligt liten? Video och diagram i Hjulkalendern 13

Ska du välja bilmodell som skyddar dina medpassagerare? Då är nog Reinfeldts nya småbil ingen höjdare. Ju mer plåt som kan pressas ihop utanför kupén, när en bil frontalkrockar – desto mindre våld behöver de åkandes inre organ utsättas för.

I fredagens nätmedia uppgavs att Fredrik Reinfeldt och Pernilla Wahlgren har skaffat ny bil av likadan modell, Fiat 500C. ”Roligt och bra val” tycker en bilexpert enligt artikeltexten. Kanske det – så länge de inte blir påkörda eller krockar.

På bilder av Fiat 500C ser det ut som om frampartiets effektiva deformationszon (där fronten tar upp energi under konstant retardation av kupén) inte är mycket längre än några decimeter. Låt mig utgå från 30 centimeter.

Diagram: g-tal som funktion av sträckan vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter (30-50-70 km/h).
Matematiskt samband mellan g-tal och sträcka under hastighetsminskning med konstant acceleration från olika farter (30-50-70 km/h) till noll.

Då visar diagrammet härintill att en krock i 50 kilometer i timmen mot fast barriär innebär g-tal på över 30 för den som sitter fastspänd i kupén och inte får stoppsträckan förlängd av bilens eventuella säkerhetsfunktioner – via krockkuddar, bälten och stol. Hos en ung, frisk och stark person kanske skadliga whiplashrörelser inte uppstår i halskotpelaren, och aortas anslutning till de tyngre inre organen kanske håller. Men …

Betydligt större chans att klara sig oskadda skulle Reinfeldts och Wahlgrens sällskap ha i en större bil med deformationszoner på 50 à 60 centimeter. Då kan g-talet teoretiskt hållas under 20 vid en krock mot barriär eller mot mötande likadan bil i 50 km/h.

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.
Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras g-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Dessutom gör skillnader i vikt och fysikens impulslag att exempelvis en större 1900 kilograms bil (som Labb-Volvon) stöter Fiatens 1100 kilogram bakåt. Om båda håller 50 före frontalkrocken, kommer hastighetsförändringen (delta-v) för Fiaten att bli över 60 km/h (64 vid central, helt oelastisk stöt) medan personerna i den större bilen kan komma undan med mindre än 40 km/h (37).

I en sådan krock bottnar troligen Fiatens deformationszon, så att g-talet för de åkande blir avsevärt större än de 40-50 som diagrammet visar. Därtill kommer risken för inträngande våld och yttre skador, när kupén kollapsar.

Här har nog förenklingarna i resultaten från krockprov trivialiserat det offentliga samtalet. Även om en bil behåller kupén intakt och testbilderna visar att medföljande krockdockor inte får yttre skador, så klarar inte människans inre organ så höga g-tal som exempelvis torde ha förekommit i krocktesten på videon härintill.

Mer om min utgångspunkt på DN Debatt för ett par decennier sedan:
Livsfarligt satsa på småbilar
Lite av fysiken och matten bakom:
Fronta i 50 mot tungt fordon är som bergvägg i 100 – Här finns formeln
Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!

_________
Klicka här
för att öppna alla luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.