Sidoräcke bidrar till dödsfall i frontalkrock

Tre döda i våldsam bilolycka – Senaste nytt | Expressen Uppdatering i GP

Ett bastant vägräcke kan ha bidragit till dödsfallen i tisdagens mötesolycka på riksväg 71 söder om Skene i Västergötland. Bilarnas placering vid räddningsarbetet på Expressens foto tyder på det.

Den av de två förarna som körde med full kontroll på sin bil hade ingen chans att väja av vägen till vänster på bilden i Expressen. Dikesslänten,  dit en av de krockade bilarna har kastats, lutar måttligt och ser tämligen ofarlig ut. Men den blockeras av ett vägräcke, som man inte kan köra igenom.

Om jag inte har missförstått situationen, skulle man alltså kunna säga att vägräcket starkt har bidragit till de svåra skadorna. En alert förare bör kunna undvika att frontalkrocka om sidoutrymmet inte är spärrat av liknande sidobarriärer.

Sidoräcken hindrar undanmanöver från mötande som hamnat på fel sida
Sidoräcken hindrar undanmanöver från mötande som hamnat på fel sida. Här väg 35 mellan Linköping och Åtvidaberg.

Kanske är det bättre att satsa på uppbromsande underlag i dikesslänterna i stället för på sidoräcken? Så gör man ju vid mc- och bilsportens anläggningar för banracing. Mattorna där med Lecakulor lär kunna bromsa upp avåkande fordon med uppemot fyra gånger tyngden. Det är fem gånger större retardation än vad en ABS-bromsad personbil åstadkommer på torr asfalt.

Sådana perspektiv redovisas inte av Trafikverkets presstalesman, som för Aftonbladet berättar om  behovet av mitträcken. Inte heller polisens presstalesman tycks ha koll på den tekniska utvecklingen, när han utan förbehåll hävdar att det inte finns några bromsspår på platsen. Eftersom moderna bilar har låsningsfria ABS-bromsar, måste man granska vägbanan noggrannt för att upptäcka eventuella gummiavlagringar från nödbromsade hjul.

Men låt ingen skugga falla över nämnda pressinformatörer. Både trafikmyndigheterna och rättsväsendet behöver hjälp med sin kompetensförsörjning i haveridynamik. Jag försöker få förståelse för det, bland annat genom bygget av den här webbplatsen.

Kanske kan det bidra till att förklara relevanta lagar i fysiken och haveridynamikens grunder, så att media slipper sprida alltför många missförstånd av det slag som SvD vidarebefordrar från ett polisbefäl. Med hänvisning till frånvaron av bromsspår och till fartgränsen 70 på den aktuella vägen säger han att krocken “sannolikt var som att köra in i en bergvägg i 140 kilometer i timmen”. Det var nog snabbt tänkt, men knappast rätt.

Olyckan nämns även av DN och av GP med länk till platsmarkering på karta.

Förare tränar att välta tankfordon

För flera år sedan fanns ett körträningsprogram där förare kunde känna hur en tankbil uppträder när vätskan skvalpar. Efter en gemensam pilotstudie ansökte Linköpings universitet och transportfacken, TYA, om pengar för att utveckla utbildningen. Då var det förgäves.

Tankbilsgir
Skvalp kräver stödhjul

Se artikeln hos SvD om en olycka i Sundsvall, som fick mig att ta upp ämnet i en annan blogg. Kommentarerna kommer därifrån.

Att problemet blir värre vid låg fart belyser det pedagogiska dilemmat med övervakningen av de skyltade fartgränserna och väcker ytterligare frågor om kostnadseffektiviteten hos systemet med fartkameror. Se t.ex. den här SvD-artikeln om midsommartrafiken.

Enbart inköp och installation av ett par tre fartkameror skulle ha räckt till utvecklingskostnaden för tankfordonsutbildningen, som LiU och TYA ansökte om pengar för.

Ett pressmeddelande som jag bifogade LiU-ansökan om skvalpträningen fick bl.a. Sveriges Television att filma utriggarbilen på bilden och beskriva problemet i sina nyhetssändningar. Pressmeddelandet finns här och har följande inledning.

Förare tränar att välta tankfordon
Last som skvalpar kan välta en tankbil. Det bekräftades nyligen av tester i Norrköping. Men vid normal kurvtagning märks inte skvalpet. I förarutbildningen har problemet därför haft en undanskymd plats. Hittills.