Föll 60 meter med bäst däck bak

Bättre grepp bak än på framhjulen bidrog till att tre tunga lastfordon gled av den hala vägen i Norge och voltade nedför en 60 meters brant. Min rekonstruktion visar faran med förenklade råd (bästa däcken bak) för komplexa dynamikproblem.

Ekipaget gled av vägen och föll 60 meter. Inbäddad video på YouTube från 2012.
Uppföljningar via Gunnar
och Johan Granlund .

Rubriken ovan och min rekonstruktion (kortfattat på engelska och mer mångordigt på svenska) pekar på att bäst däck bak kan ha bidragit till olyckan. Det är på tvärs emot uttalanden som jag ofta har tillskrivits. Fortsätt läsa “Föll 60 meter med bäst däck bak”

Fällknivsfällan jag inte såg då

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.
Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Fortsätt läsa “Fällknivsfällan jag inte såg då”

Försäkringsbolag ödelade hennes liv

Fjärrstyrd olycksbil (Saab 9000) slår upp jord från åkern med styrmannens följebil i förgrunden
Försäkringskonsultens enda försök till rekonstruktion av dikeskörningen. Bilen fjärrstyrdes så tvärt av vägen att den lämnade sladdspår på asfalten och skadade karossen. Med dubblerad girvinkel (cirka 25 grader) studsade den ut på åkern. Vid “Helenas” olycka var i stället avåkningsvinkeln högst 14 grader och bilen girade åt vänster innan den stannade mot dikesslänten.

Medias intresse för forskarfusk skulle kunna hjälpa många människor, som nu får sin tillvaro raserad av sakligt felaktiga domslut efter en trafikolycka. Rättsväsendet har varken rutiner eller kompetens för att avslöja fuskande forskare, som anlitats som partssakkunniga.

Oavsett om fusket är medvetet eller beror på okunnighet och slarv, så har det ödelagt livet för många människor. I ett tragiskt fall har både media och rättsväsende ignorerat invändningarna mot haveridynamiska sakfel från motparten till Helena (fingerat namn).

Efter 15 års läkarvård och processande dömdes hon av tingsrätt att betala försäkringsbolagen 40 miljoner kronor för deras konsult- och rättegångskostnader.

På väg till Arlanda för utlandstjänstgöring väjde Helena instinktivt för två rådjur som hoppade ut ur skogen från vänster. Bilen flög över den stubbiga dikesslänten och slog ned på en åker med höger framhjul. Efter en häftig gir åt vänster tvärstoppade bilen med framhjulen mot en vall i slänten.

Fortsätt läsa “Försäkringsbolag ödelade hennes liv”

Pysta bakdäck i fler olyckor? Containerbil voltar i rondell

På förmiddagen 4 augusti voltade en containerbil efter att ha åkt av vägbanan i en av Linköpings rondeller på Kallerstaleden. TV-bilder därifrån innehåller detaljer, som tyder på att pysta bakdäck kan ha triggat olycksförloppet.

TV-inslag torsdag 4 augusti 2011 från Östgötacorrespondenten, Corren

Möjligt händelseförlopp

Vänligen kommentera om Du har iakttagit något som talar för eller mot

TV-bilderna visar att släpvagnen står på vägbanan med de främre hjulen riktade nästan rakt framåt. Men den dragande lastbilen ser ut att ha sladdat utåt med bakhjulen och svängt mer åt vänster (girat moturs) innan den har vält i diket.
Så kan det ha gått till om lufttrycket var för litet i något eller några av bilens 4 högra bakdäck (de yttre i rondellen). Det ökar chassits krängning, så att högerdäcken blir ännu mer överbelastade – med sämre sidgrepp som följd.
Avdriftsvinkeln (sladdvinkeln) bak blir då större än fram och lastbilen girar åt vänster samtidigt som den obromsade släpvagnen skjuter på utåt från rondellens centrum och ger en fällknivseffekt för vinkeln mellan bil och släp.

Samma förlopp kan initieras av fel på luftfjädringen eller brott på fjädrar och krängningshämmare i lastbilschassit. Det sistnämnda påpekades av signaturen Jevlar i en kommentar kl.11:31 till Correns artikel kl.08:29 4/8 om olyckan.

Det framgår inte om släpvagnens containrar var lika fullastade som lastbilens. I så fall förstärks misstankarna om pysta däck eller fjädringsfel på lastbilen. Normalt ligger nämligen tyngdpunkten för släpvagnar högre än för lastbilar. I en given radie ska alltså släpvagnen välta i lägre fart än lastbilen. Då antar jag att den effektiva spårvidden och krängstyvheten (utan fel) är ungefär lika stor för både bil och släp.

Välkänt problem bland fordonsdynamiker

För litet lufttryck i bakdäcken ligger bakom många sladd- och vältningsolyckor, som jag har analyserat sedan 1970-talet. Dessvärre finns flera exempel där försäkringsbolagens, trafikmyndigheternas och rättsväsendets utredare ignorerar eller förnekar fakta som pekar på pysta bakdäck – för att i stället skylla på föraren och hennes eller hans förmenta fortkörning.

Tillägg 11/8: En vecka senare ser jag i GP att lufttrycksjustering kostar 5kr på en bensinstation i Göteborgstrakten. Nyheten kanske kan bidra till att uppmärksamma säkerhetsproblemet.

Analyser av massmediareferat efter en trafikskada

Varken polis, försäkringsbolag eller massmedia har rutiner för att samråda med frilansande ‘haverideckare’ direkt efter en trafikskada. Mina förfrågningar per telefon eller mail om inblandade fordon och spår på olycksplatsen får sällan något svar.

I några fall ställs frågorna åt andra hållet, när jag har kontaktats genom mitt företag stop.se för att medverka som sakkunnig i någon rättsprocess. Men då har det oftast gått både månader och år efter kraschen. Inga spår finns kvar på vägbanan och ibland är de havererade fordonen skrotade.

Därför väljer jag nu att presentera overifierade indicier offentligt här på bildrullen.se utan att slösa egen och andras tid på faktajakt. Det innebär förstås att det blir fel och missuppfattningar ibland. Men samtidigt öppnas möjligheten för alla som observerat något om en specifik krasch att lämna kommentarer, som ökar våra gemensamma episodiska kunskaper om haverier.

För forskare kan det ge fina uppslag till hypoteser om hittills okända samband mellan riskfaktorer. I slutänden hägrar effektiva motåtgärder och kunskaper, som hjälper den enskilde trafikanten att öka sin egen säkerhet och lotsar samhällets trafikskadeprevention förbi olika grynnor.

Med tanke på polisens kvalificerade kompetens när det gäller att analysera och förebygga avsiktligt våld borde trafikövervakningen få den proaktiva prägel som motiveras av olyckornas oavsiktliga våld.

Ökade kunskaper om olycksförloppens komplexitet kanske också ändrar kraschfilmandet från närgången skadedokumentation till värdefull spårsäkring bortom haveriplatsen och till bättre stöd för räddningsinsatserna.