Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, ”mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.
Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se
Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.
Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen: Fortsätt läsa ”Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10”

Fällknivsfällan jag inte såg då

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.
Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Fortsätt läsa ”Fällknivsfällan jag inte såg då”

Mesar undviker krocka utan regler – Video i slow-motion

En bild-rulle visar här levande varelsers överlägsenhet i precision och snabbhet vid ”parkering” och ”Collision Avoidance”. Det får vidga vyerna efter det ganska avgränsade perspektivet på bilteknik och -bildning i Bildrullens Hjulkalender 2014.

Fågel fäller ut "landningsställ", lyftkraftshöjande flaps och fartminskande fjäderbroms vid fågelbord. Foto 141225 av Lennart Strandberg för bildrullen.se.
Blåmes går in för landning och precisionsparkering vid julbordet 2014. Fågeln fäller ut ”landningsställ”, lyftkraftshöjande ”flaps” och fartminskande fjäderbroms på ett sätt som bör imponera även på mänskliga elitförare i flyg- och vägtrafik. Åtminstone blev jag impad bakom kameran, en Casio Ex-F1 med höghastighetsvideo, som spelade in YouTube-klippet nedan.

Fortsätt läsa ”Mesar undviker krocka utan regler – Video i slow-motion”

Ishalka: Tidslucka 10 procent av farten?

Att nödbromsa en bil till stopp kan ta 25 sekunder från 90 km/h med odubbade däck på ishalka. Skillnaderna i bromsningseffektivitet mellan olika fordon är då så stora, att tidsluckorna i sekunder kan behöva vara 5 à 10 procent av farten i km/h.

Erforderlig tidslucka vid kökörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden 1995. Erforderlig tidslucka vid körning i kolonn för ett ekipage,
som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport till Vägverket 1995.

Så här års uppmanas vi bilister att hålla avstånden speciellt när halka förväntas. Men någon tumregel för hur långt avståndet ska vara meddelas sällan. Ibland nämns dock tresekundersregeln som om den gällde för alla väglag och hastigheter. Det gör den inte.

Fortsätt läsa ”Ishalka: Tidslucka 10 procent av farten?”

Svårare gå än köra bil på ishalka?

På skrovlig is kan ytans lutning få gående och cyklister på fall. I bilen har vi inte det problemet. Våra gångexperiment visade att en decimeters glidning räcker för att falla. En gammal video därifrån tål att skrattas åt.

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
När isen håller, räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Är greppet otillräckligt förlorar den gående eller stående balansen. Tvåhjulingar kan få liknande problem även på sommarväglag.

I slänter och lutningar med vinterväglag är det nog uppenbart att halkan måste bekämpas för att fotgängare och fordon ska kunna ta sig fram.

Men gående och cyklister måste också hålla balansen. En decimeterlång glidsträcka är tillräcklig för att en ung frisk person ska falla vid normal gång enligt våra laboratorieexperiment. Se artiklarna i Ergonomics och Biomechanics.

Att gå på ett buckligt isunderlag utan broddar kan vara omöjligt utan att halka. De lokala lutningarna behöver inte vara större än någon procent för att en odubbad sula ska börja glida.

Särskilt lurigt är det om det halkskyddande gruset har smält ned under ytan i den genomskinliga isen som på videon nedan.

Fortsätt läsa ”Svårare gå än köra bil på ishalka?”