Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, “mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.
Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se
Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.
Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen: Fortsätt läsa “Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10”

Smal väg hotar alla där

De boende vid Stureforsvägen på bilden har länge haft ett skräckexempel på inkonsekvent trafikplanering inpå knutarna.

Bil backar ut på smal 50-väg med betongpelare, som omöjliggör möte
Avståndet mellan betongpelarna på Stureforsvägen är mindre än två fordonsbredder. Ändå finns där varken varningsskyltar för avsmalnande väg eller mötesförbud med prioriterad körriktning. De boende hotas av att ett tungt fordon kan krossa huset vid möte i mörker, om någon av förarna inte ser faran.

Mellan betongpelarna vid Peene Mynde nära Vist kyrka utanför Linköping är luckan fyra och en halv meter. I Sverige får fordon vara 2,6 meter breda, backspeglar ej inräknade. Där är det är alltså omöjligt för vanliga lastbilar och bussar att mötas.

Inte ens ett par större personbilar får plats bredvid varandra. Och även om den sammanlagda bilbredden för två vanliga personbilar är något mindre än luckan, så klarar ingen otränad förare ett möte med “rätt hastighet”, det vill säga 50 kilometer i timmen enligt nuvarande skyltar.

Oavsett fartgräns, så borde det vara självklart för trafikansvarig myndighet att skylta – såväl med varning för avsmalnande väg som med mötesförbud, där en körriktning ges företräde. Men den permanent skymda sikten vid betongpelarna tycks gälla även i överförd bemärkelse hos de instanser, som ansvarar för trafiksäkerhet och botrygghet.

Det bekräftades för några år sedan:
Fortsätt läsa “Smal väg hotar alla där”

Fartblinda myndigheter vilseleder förare

Varning för ignorerad kömatematik & halkfysik!
Repeterad artikel apropå Göteborgs nya fartskyltar
20dec

På leriga och moddiga väga halkar däck ungefär som på oljespill. Sänkt fart hjälper inte som det gör mot vattenplaning. Maningar om att “köra försiktigt i moddsträngen” kan därför bli livsfarliga, speciellt i framhjulsdrivna bilar.

Det var inte säsong för moddplaning när ett oljespill i Göteborg aktualiserade problemet. Se GP och DN. Samma dag visade GP med två artiklar (1, 2) hur kompetenta poliser tvingas till enkelspårig inriktning på skyltade fartgränser.

Dessbättre kunde en liten öppning anas i en tredje artikel. Men det krävs nog rejäla pedagogiska insatser för att hjälpa rättsväsendet inse komplexiteten bakom haveridynamikens synergier.

För den som har kunskaper i hydrodynamik kanske det här inlägget i min gamla blogg (med illustrationen nederst av ekvationerna från min artikel i Ergonomics, 1985*) räcker som förklaring. Jag har också skrivit lite enklare om fenomenet i Nationalencyklopedin under uppslagsordet “moddplaning“.

Dagen efter gavs ytterligare ett exempel på systemproblem, som ofta skylls på den enskilde:
Körde mot trafiken – flera till sjukhus (GP, DN)
… trots att usel skyltning gör att vem som helst kan köra fel när man inte hittar.

Det insåg jag för några år sedan på väg hem från jobbet vid universitetet:
Hon körde mot mig på felskyltad motorvägsavfart

Systemfel göms med ”mänskliga faktorn”

Fortsätt läsa “Fartblinda myndigheter vilseleder förare”

Så göms systemfel med “mänskliga faktorn”

Fyrbilskrocken 21 juli på E18 föregicks av ett körbanebyte vid en av motorvägens katastrofövergångar utan staket. Olyckan följer mönstret från en rad av incidenter, som skylls på inblandade personer.

Men usel skyltning och intoleranta system åtgärdas inte:

Rastplatsen där kvinnan vände och körde på motorvägsavfarten i fel riktning tills hon mötte Lennart Strandberg
Rastplats med orienteringskarta vid Linköpings östra/norra E4-avfart. Lastbilen som närmar sig har just passerat skyltar om motorväg upphör. Efter stoppskylten (till vänster på fotot) finns varken linjer eller skyltar, som förbjuder färd mot körriktningen. I mörker och utan trafik på den bortre körbanan får man ingen indikation på att vägen är en enkelriktad avfart.

Fortsätt läsa “Så göms systemfel med “mänskliga faktorn””