Kategoriarkiv: Vetenskap

Bilens halkmätare varnar flera

Postat av
Svara

Halkmätare i bilar som även kan varna andra utvecklas nu i Finland. Där realiseras de funktioner, som vi förgäves sökte forskningsanslag till vid Linköpings universitet för ett decennium sedan.

Tillsammans med Waze eller andra sociala navigationsnätverk kan ett nytt bilburet halkvarningssystem från VTT åstadkomma det som vi siktade på i ett forskningsprogram vid Linköpings universitet, LiU, under 2000-talets inledning:

Omslag till program för workshop vid LiU med representanter för forskning och utveckling i svensk fordons- och telekomindustri

Omslag till program för workshop vid LiU med representanter för forskning och utveckling i svensk fordons- och telekomindustri

Där fanns också en social halkvarningsfunktion, som byggde på signaler från bilens hjulhastighetssensorer för ABS-bromsarna. Professor Fredrik Gustafsson hade jobbat med idén sedan tidigt 1990-tal, då ABS-tekniken började slå igenom på bilmarknaden.

Powerpointbild från presentationer i USA av svenskt bilsäkerhetsutveckling.

Presentationsbild vid en veckas Roadshow för USA:s bilindustri arrangerad 2005 av Invest in Sweden Agency. Syftet var att locka investerare till stöd för utvecklingen av svensk bil- och telekomindustri.

Bilindustrin, telekomföretag och flera av mina kolleger vid LiU:s institutioner medverkade i planeringen av programmet, som var en del av det nationella initiativet IVSS (Intelligent Vehicle Safety Systems) från Invest in Sweden Agency, ISA.

För ISA och IVSS deltog jag i en roadshow i USA:s bildistrikt. I en sex man stark delegation från Sverige mötte vi utvecklingspersonal bland annat hos ägarna till Saab (GM) och Volvo personvagnar (Ford). Bilden ovan är från min presentation där.

Läs mer →

Därför blev bilfilmen misslyckad

Postat av
Svara

Videon skulle visa hur bilens specialstativ får kameran att följa förarens blick, när vägen svänger. Men bilfysiken glömdes nog bort i manuset och demofilmen blev en flopp. Här förklarar jag varför.

Filma bilåkning som proffsen. Så skriver Ny Teknik över ett foto på stativet med bildtexten
”En svängarm med en tyngd vrider kameran med hjälp av centrifugalkraften”:

Accelerationsgirande kamerastativ för montering i bil som körs på horisontell vägbana

Klicka på bilden för mer info om stativet från Vectormount

Men i demonstrationsvideon körs bilen inte på väg utan på böljande sanddyner.
Läs mer →

Tänkandets hantverk uppvisat vid Linköpings universitet

Postat av
Svara

Vid högskolan behöver vi lära oss att hantera komplexitet, se sammanhang och bygga nytt. Detta tänkandets hantverk beskrivs i dag på DN Debatt. Ett lysande exempel upplevde jag i måndags under en disputation vid Linköpings universitet.

”Tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn.” Så presenteras Mats Lindgrens artikel på DN Debatt i dag. Där uppmanas vi att ‘friskt blanda det analytiska med det kreativa och gestaltande’.

Denna blandning tyckte jag mig ha smakat på vid Linköpings universitet för fyra dagar sedan. Då försvarade Joakim Ekberg sin doktorsavhandling, ”Online health promoting communities – Design, implementation and formative evaluation of an intervention”.
Föreställningen inleddes pedagogiskt av Joakims handledare, Toomas Timpka, och lotsades suveränt av av opponenten, Sven Bremberg.

Huvudhandledaren, professor Toomas Timpka kollar en bild som snart ska förklaras av respondenten, Joakim Ekberg, efter upplysande frågor av opponenten, docent Sven Bremberg. Betygsnämnden till höger.

Läs mer →

Här är fler som sviker rökare i radonhus

Postat av
Svara

I stället för att upplysa om VAD som gör rökning särskilt farlig, pekar DN:s vetenskapsjournalist ut VEM som bär skulden till rökares lungcancer. Återigen framställs komplexa statistiska samband som om de vore enkla orsakssamband.

Cancer skylls på din livsstil och trafikskador på ditt beteende. Ansvariga myndigheter klandrar den enskilde för rökning och ”fortkörning”, men undanhåller kunskaper för individen om vad som gör rökning och fortkörning farligt. Därigenom undandrar sig offentliganställda tjänstemän sitt ansvar för systemsäkerheten.

Nu får skuldbeläggningen och trivialiseringen återigen stöd av DN:s vetenskapsredaktör
Karin Bojs: Tänk om de ansvariga fick sex års fängelse (DN 28/10)
I denna söndagskrönika hävdas att ”företag och deras hejdukar inom forskarkåren har spridit desinformation och tonat ned risker.” Utan reservationer för att hon gör likadant med samverkande riskfaktorer avslutar redaktören sin artikel med det enkelspåriga postulatet ”mer än varannan rökare kommer att dö av cigaretterna”.

I sitt syndabocks- och skuldresonemang utgår vetenskapsredaktören från samma fakta om utvecklingen inom cancerforskningen, som DN publicerade i en TT-artikel dagen innan:
Rökare som fimpar vinner tio år (TT i DN 27/10)

Även där förenklas orsakssambanden: ”två tredjedelar av alla dödsfall bland rökare i 50-, 60- och 70-årsåldern orsakas av rökning” (min understrykning).

Att rökning är särskilt farlig för dem som bor i radonhus måste de berörda ta reda på själva. Trots att synergieffekterna (1+1 >2) varit kända sedan mitten av förra seklet, får exponerade människor inte veta detta ens i samband med skattesubventionerade radonkontroller av våra bostäder.

Läs mer  på bildrullen.se via sökorden synergi och epidemiologi.

 

Formel för fallhastighet – Rekordhopp genom ljudvallen?

Postat av
2

Apropå TV 8 februari om rekordhopp 121014 och ljudhastighet (noll utanför atmosfären?)

Vilken fart nedåt uppnår man som mest i fritt fall – med eller utan fallskärm? Det kan du själv räkna ut med en enkel formel, som förklaras här. Massmedia påstår att ljudvallen sprängdes i Baumgartners rekordhopp. Men är det sant?

I oktober 2012, några år efter hoppet till och från Turning Torso på videon ovan, slog Felix Baumgartner flera rekord med ett hopp från extremt hög höjd. Syftet var att uppnå ljudets hastighet. (DN1, DN2, DN3, GP1, GP2, NyTeknik1, NyTeknik2 – DN4, GP3, NyTeknik3, SvD, NyTeknik4-medTV).
Läs mer →

Omedveten okunnighet mörkar faror

Postat av
9

Apropå auktoritär ignorans: Även mot gående vid halka; Mot barn i UG-SVT1 2 3 4 5 6 7 8

Färdigtuggad auktoritetskunskap behöver vi alla för att få något gjort. Men den måste underordna sig reflekterad kunskap. Annars låter vi oss styras av fördomar.

Tankbilsgir

Oberäkneligt skvalp kan få en halvlastad tankbil att välta vid halva sidaccelerationen jämfört med en fullastad.

Att bli medveten om sin egen och andras okunnighet är grunden till ökat vetande. Sådana lärprocesser hämmas av den fragmentiserade utbildning, som exemplifieras på DN Debatt av Mats Alvesson, professor i företagsekonomi och författare till en kommande bok med titeln The triumph of emptiness. Enligt DN behandlar boken ”vår tids förkärlek för yta och brist på substans”.

Många trafikolyckor med efterföljande skador och orättvisor bygger på eller förvärras av omedveten okunnighet. Det leder till felprioriteringar, vilseledande kampanjer och skuldbeläggning av individer för avvikelser från rådande normer och regler – oavsett reglernas relevans för det specifika händelseförloppet.

DN gav ett exempel samma dag med artikeln om dubbdäcksavgift. Historien förskräcker, där ansvarskännande bilägare med dubbdäck blivit syndabockar för olika problem, som är kostsamma eller omöjliga att lösa effektivt. Se mina artiklar här eller på Newsmill om dubbdäck och om andra kunskapsbegränsningar, som hotar den enskilde trafikantens säkerhet.

* Tillägg 10, 13 & 14 januari 2013:
Dessvärre är det här exemplet från GP bara ett bland många efterföljande artiklar, där specifika individer skuldbeläggs med epitetet ”den mänskliga faktorn”. Sådan moralistisk aningslöshet om haveridynamikens komplexitet tycks ha fått uppmärksamhet även vid årets Transportforum.

Större respekt för det okända demonstreras av en polis i en GP-artikel om dödsolyckan i Vänersborg 13 januari.

Men Transportstyrelsens inställning till Aspergers syndrom återför tanken till ingressen. Det är ett livslångt funktionshinder, inte en sjukdom, som oreflekterat åberopas för indragning av redan beviljad förarbehörighet.

Därför flyger stora djur fortare än små

Postat av
Svara

Varför kan inte Batman flyga som en förstorad fladdermus? Det beror på att lyftkraften ökar mindre än tyngden när längden ökar hos ett luftburet djur.

DN skriver här om beräkningar av flygförmågan för seriefiguren Batman (Läderlappen), som fyra fysikstuderande har gjort vid universitetet i Leicester. Men artikeln nämner inget om de ganska enkla principer från aerodynamiken och biomekaniken, som erbjuder mer optimistiska tolkningar än studenternas, när det gäller Batmans flygförmåga.

Videon nedan illustrerar en aspekt på fåglars landning, som de tycks ha glömt bort. Beräkningsgången försöker jag beskriva därefter.

Läs mer →