Fyra fel om fyrhjulsdrift

Samma forskarblunder som felaktigt dissade ABS-bromsar och dubbdäck kan nu nyttjas för att peka finger åt fyrhjulsdrift. Visst kan halkan maskeras med 4WD. Men marginalerna ökar faktiskt vid kurvtagning, sidoförflyttningar och motorbromsning

… eftersom en mindre del av de fyra drivhjulens väggrepp konsumeras för längsriktade krafter jämfört med en tvåhjulsdriven bil.
1) Det ignoreras när styrbarhet och stabilitet hos 4WD påstås vara likvärdigt med tvåhjulsdrift i alla körsituationer utom fartökning.

Liksom när de låsningsfria ABS-bromsarna lanserades på marknaden faller nu många in i populistiskt syndabockstänkande och drar alla (bilister med) olika typer av 4WD över en kam (2). Men det är stor skillnad i köregenskaper mellan moderna 4WD-bilar och äldre konstruktioner med gammaldags drivlinor, som krävde mekaniska diffspärrar för att undvika hjulspinn på fläckhalka.

Spår av hjulspinn i snön från vänster fram med fyrhjulsdriven bil som haft antisladdsystemet i full funktion
Spår av hjulspinn vänster fram med Haldex-system i fyrhjulsdriven bil. Först när antisladdsystemet kopplas om till sportläge (ESC off i bilens kontrollpanel) hejdas spinnet på det avlastade hjulet, så att övriga hjul får drivkraft och bilen kommer iväg.

Fortsätt läsa “Fyra fel om fyrhjulsdrift”

“Olycka” kan dölja våldsbrott

Brottsvåg i Malmö, färjekatastrofer i Italien och Papua Nya Guinea, dödsolyckor i vägtrafiken, larm om olycksrisker i trafikflyget. De bildar ett mönster i massmedia, som blandar samman avsiktligt våld och olyckor. Det öppnar såväl för dolda våldsbrott och terror som för orättvisor mot olycksförare i alla transportslag.

Fortsätt läsa ““Olycka” kan dölja våldsbrott”

Procenträkning som hämmar bilsäkerheten & Pomperipossa

Låsningsfria ABS-bromsar och dubbdäck har framställts som farliga i procenttal med vilseledande referenser. De tankefelen var svårare att upptäcka än i deklarationerna av korven med 104 procent kött enligt  DN, GP, Svenska Dagbladet och SVT – som också hade en likartad notis 18 mars.

Men först en länk till Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa och hennes 102% marginalskatt.
Tack till Maria för tipset på Facebook!

När ABS-bromsarna introducerades på bilmarknaden under 1990-talet fanns många skeptiker. Inget fel med sund skepsis, men flera forskningsmisstag gjordes och felaktiga slutsatser drogs. Bland annat påstods att det var bättre med sänkt fart än med ABS-bromsar och dubbdäck vid halka.

Det fördröjde den teknikutveckling, som nu ligger till grund för antisladd och andra säkerhetssystem med insignaler från ABS-bromsarnas hjulhastighetssensorer. Diverse dribblande med dubbdäcksförbud och feltolkningar av mätningar med antisladdsystem har också försvårat för den enskilde bilisten att välja säker vinterutrustning.

Olycksrisk med ABS i procent av risk utan ABS. Skador per år överst och per mil nederst.
Antal skadeanmälningar per år (överst - från USA:s försäkringsinstitut HLDI) och per körsträckeenhet (nederst - från Lennart Strandbergs VETA-rapport 1995).

En grupp av tjänstemän med trafiksäkerhet som arbetsområde hävdade att förarna körde slarvigare och fortare med ABS. En märklig inställning tyckte jag, eftersom antilåsfunktionen inte märks vid normal körning. Det framförde jag på DN Debatt 1995 – utan att bli bemött offentligt av dem vars argument jag kritiserade.

Körexperimentell forskning som vi bedrev genom VETA bekräftade senare ABS-bromsarnas positiva säkerhetseffekt. Påståendena om att sänkt fart kan ersätta ABS-bromsar och dubbdäck motsades av våra körtester med vanliga förare i bilar med olika däck och urkopplingsbar ABS.
Rapporter kan laddas ned från webbsidan “Sänkt fart räcker inte”.