Fyra fel om fyrhjulsdrift

Samma forskarblunder som felaktigt dissade ABS-bromsar och dubbdäck kan nu nyttjas för att peka finger åt fyrhjulsdrift. Visst kan halkan maskeras med 4WD. Men marginalerna ökar faktiskt vid kurvtagning, sidoförflyttningar och motorbromsning

… eftersom en mindre del av de fyra drivhjulens väggrepp konsumeras för längsriktade krafter jämfört med en tvåhjulsdriven bil.
1) Det ignoreras när styrbarhet och stabilitet hos 4WD påstås vara likvärdigt med tvåhjulsdrift i alla körsituationer utom fartökning.

Liksom när de låsningsfria ABS-bromsarna lanserades på marknaden faller nu många in i populistiskt syndabockstänkande och drar alla (bilister med) olika typer av 4WD över en kam (2). Men det är stor skillnad i köregenskaper mellan moderna 4WD-bilar och äldre konstruktioner med gammaldags drivlinor, som krävde mekaniska diffspärrar för att undvika hjulspinn på fläckhalka.

Spår av hjulspinn i snön från vänster fram med fyrhjulsdriven bil som haft antisladdsystemet i full funktion
Spår av hjulspinn vänster fram med Haldex-system i fyrhjulsdriven bil. Först när antisladdsystemet kopplas om till sportläge (ESC off i bilens kontrollpanel) hejdas spinnet på det avlastade hjulet, så att övriga hjul får drivkraft och bilen kommer iväg.

Fortsätt läsa “Fyra fel om fyrhjulsdrift”

Här är fler som sviker rökare i radonhus

I stället för att upplysa om VAD som gör rökning särskilt farlig, pekar DN:s vetenskapsjournalist ut VEM som bär skulden till rökares lungcancer. Återigen framställs komplexa statistiska samband som om de vore enkla orsakssamband.

Cancer skylls på din livsstil och trafikskador på ditt beteende. Ansvariga myndigheter klandrar den enskilde för rökning och “fortkörning”, men undanhåller kunskaper för individen om vad som gör rökning och fortkörning farligt. Därigenom undandrar sig offentliganställda tjänstemän sitt ansvar för systemsäkerheten.

Nu får skuldbeläggningen och trivialiseringen återigen stöd av DN:s vetenskapsredaktör
Karin Bojs: Tänk om de ansvariga fick sex års fängelse (DN 28/10)
I denna söndagskrönika hävdas att “företag och deras hejdukar inom forskarkåren har spridit desinformation och tonat ned risker.” Utan reservationer för att hon gör likadant med samverkande riskfaktorer avslutar redaktören sin artikel med det enkelspåriga postulatet “mer än varannan rökare kommer att dö av cigaretterna”.

I sitt syndabocks- och skuldresonemang utgår vetenskapsredaktören från samma fakta om utvecklingen inom cancerforskningen, som DN publicerade i en TT-artikel dagen innan:
Rökare som fimpar vinner tio år (TT i DN 27/10)

Även där förenklas orsakssambanden: “två tredjedelar av alla dödsfall bland rökare i 50-, 60- och 70-årsåldern orsakas av rökning” (min understrykning).

Att rökning är särskilt farlig för dem som bor i radonhus måste de berörda ta reda på själva. Trots att synergieffekterna (1+1 >2) varit kända sedan mitten av förra seklet, får exponerade människor inte veta detta ens i samband med skattesubventionerade radonkontroller av våra bostäder.

Läs mer  på bildrullen.se via sökorden synergi och epidemiologi.

 

Så förväxlas orsaker med statistiska samband

Klimatpolitiken* skiljer sällan mellan statistiska och kausala samband. I samma okritiska anda meddelar massmedia att kaffedrickande förlänger livet, att dålig munhygien ger cancer och att sittande  är livsfarligt.

Man får leta förgäves efter kontrollfrågor om att friskare personer kanske dricker mer kaffe, kan sköta tänderna bättre och sitter mindre än de med sämre medicinsk status. Se exempelvis TT-formuleringen
“Dålig munhygien … ökar risken för att dö i cancer” (DNGP, SvD)

Nya möjligheter att förväxla statistiska samband med orsaker ger DN-artikeln
Stor studie: Kaffedrickare lever längre
Heder åt redaktionen, som länkar till originalartikeln och återger forskningsledarens reservation i Science Daily:
Vi kan dock inte ange något direkt orsakssamband”.

Foto från badrum av skylt från Zweika-Verlag.
I nödfall ska - även 🙂 - man sitta. Badrumsfoto av skylt från Zweika-Verlag. Se fotnot.

DN håller stilen med länk till källan för artikeln om
Större risk att dö på sin födelsedag (jfr SvD)

En annan vetenskaplig studie presenterades tidigare. Den avsåg personer äldre än 45 år i Australien och påvisade ett statistiskt samband mellan mycket sittande och kortare livslängd.

Det finns visserligen medicinska skäl för att sambandet också kan vara kausalt. Se SVT, UR-TV och artikeln på Newsmill av läkaren Sune Överhagen. Den publicerades samma dag som massmedia uppmärksammade studien från Australien.

Men i nyhetsartiklarna saknas en diskussion om att andra faktorer skulle kunna ligga bakom både mycket sittande och tidigare död.

Enligt SvD omfattar studien över 200 tusen personer. Även DN, GP, HD och SVT berättar om studien och återger slutsatserna. Där hittar jag inget om hur forskarna har kartlagt personernas hälsostatus för att kunna neutralisera epidemiologiska störfaktorer.

Jag ser ingen anledning att misstro forskarna om sittandets skadlighet. Medicinen har höga kvalitetskrav och många kritiska granskare, som inte låter så fundamentala missar slinka igenom till publicering.

Sämre är det inom en del andra områden av tillämpad forskning, där politiska trender och okunskap hos sektorsmyndigheter leder vilse. Se exempel här via etiketterna Orsaksbegreppet och Myndighetsmiss eller i mina debattartiklar på Newsmill.

Fortsätt läsa “Så förväxlas orsaker med statistiska samband”

Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik

Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt.  Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.

När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar

I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
“Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.

Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.

Fortsätt läsa “Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik”

Visar studien bara att glada kvinnor fikar oftare?

Ett samband finns mellan hög koffeinförtäring och mindre risk för depression. Det visar en färsk studie. Men resultaten framställs i massmedia som om koffeinintag i sig skulle ge ett visst skydd mot depression. Då tycks man betrakta statistiska samband som direkta orsakssamband.

Att koffeinintaget i sig skulle skydda mot depression förefaller vara en förhastad slutsats, som inte heller dras av forskarna enligt TT-artikeln.

Störfaktorer som man inte har kompenserat för i studien kan ge en annan bild av orsakssambanden – även om vissa faktorer eliminerades genom att man enbart tog med  kvinnor.

I liknande fall tidigare har sådan brådska med slutsatserna vilselett både enskilda och myndigheter till verkningslösa, resursförbrukande eller rent skadliga beslut.

Framsida med diagramexempel på dubbdäckens riskreduktion
Rapport av Lennart Strandberg om epidemiologiskt pilotprojekt med data för trafiken på olycksplatser insamlade av polisen direkt efter akutinsats vid trafikolyckor i Östergötland.

Exemplet som först poppar upp i mitt minne är när man i mitten på 1900-talet såg ett samband mellan alkoholförtäring och förhöjd risk för hjärtinfarkt.

Då missade man först att de som drack mycket samtidigt rökte många cigaretter. Det var alltså tobaksrökningen, inte alkoholförtäringen, som var boven i dramat.

Här kan det handla om något liknande. Människor som fikar ofta gör kanske det på grund av att deras biokemiska och neurofysiologiska status motiverar till umgänge och livsglädje.

Stort koffeinintag skulle alltså kunna vara en följd av ‘psykiskt’ välbefinnande – inte tvärtom, som man nu kan få intryck av i media:

Kaffeälskare mindre deppade
(DN, GP, SvD, HD, BT, Skånskan)

En anledning för mig att överge (den sunda) skepsisen var artikelns
“Bland de kvinnor som drack koffeinfritt kaffe såg man ingen minskad risk.”

Å andra sidan kan man fråga sig varför de valde koffeinfritt. Var det kanske något liknande den urvalsfaktor som spökade i två amerikanska sjukhusstudier, där mycket kaffedrickande föreföll dubblera risken för hjärtinfarkt?

Inom mitt forskningsområde finns exempel i rapporten härintill och i mer sentida debattartiklar, som publicerats av Newsmill:
Klimatbluff i statlig folder till miljontals svenskar 2009
Okunnighet bakom dubbdäcksförbud 2010