Stopptid-100: Så jämför vi dubbfria med dubbade däck

Utan dubbdäck kan isvägar bli extremt hala. Att få stopp tar tio gånger längre tid än på torr barmark. Dubbar kan nästan halvera stopptiden på is utan att öka den på barmark. Så var det 1995* och så är det ännu enligt medias däcktester 2016.

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall: Fortsätt läsa ”Stopptid-100: Så jämför vi dubbfria med dubbade däck”

Känner du lömsk halka i ratten?

Har din bils vinterdäck plötsligt tappat greppet när du kört på lömsk blankis? Det känns i ratten – om du vrider på den. Utan dubbar, som river när gummit planar på isen, blir tappet i procent mycket större än mellan olika däcktyper på barmark.

När slitbanans gummi kan drapera sig omkring vägytans ojämnheter ger även odubbade vinterdäck bra grepp. Friktionskrafterna på slitbanan deformerar däcksidorna, se videon.

Fortsätt läsa ”Känner du lömsk halka i ratten?”

Ishalka: Tidslucka 10 procent av farten?

Att nödbromsa en bil till stopp kan ta 25 sekunder från 90 km/h med odubbade däck på ishalka. Skillnaderna i bromsningseffektivitet mellan olika fordon är då så stora, att tidsluckorna i sekunder kan behöva vara 5 à 10 procent av farten i km/h.

Erforderlig tidslucka vid kökörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden 1995. Erforderlig tidslucka vid körning i kolonn för ett ekipage,
som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport till Vägverket 1995.

Så här års uppmanas vi bilister att hålla avstånden speciellt när halka förväntas. Men någon tumregel för hur långt avståndet ska vara meddelas sällan. Ibland nämns dock tresekundersregeln som om den gällde för alla väglag och hastigheter. Det gör den inte.

Fortsätt läsa ”Ishalka: Tidslucka 10 procent av farten?”

Ny antisladd+AWD mot feltänkt antispinn+FWD

På årets första snömodd försökte jag förgäves provocera min nya Labb-Volvo till sladd. Med Volvos antisladdsystem (ESC) och Haldex fyrhjulsdrift (AWD) blev det tvärtom mot när jag kraschade en testbil med framhjulsdrift och antispinn -92.  

Väntan på fri väg för Labb-Volvons första sladdprovokation på snömodd 2014-12-13. I vindrutans ovankant (till höger om kamerakåpan för City-Safety och Driver Support) sitter tillfälligt en smartphone med app som registrerar g-tal och GPS-deriverad fart samtidigt som vägen filmas.
Väntan på fri väg för Labb-Volvons första sladdprovokation på spårig snömodd 2014-12-13. I vindrutans ovankant (till höger om kamerakåpan för City-Safety och Driver Support) sitter tillfälligt en smartphone med app som registrerar g-tal och GPS-deriverad fart samtidigt som vägen filmas.

Fortsätt läsa ”Ny antisladd+AWD mot feltänkt antispinn+FWD”

Så minskar du vindkänsligheten. Kraschvideo i Hjulkalendern 10

Nobeldagens stormvarning kanske har puffat för fysiken om bilars vindkänslighet? Kraschvideon visar hur en bil kan bli som JAS 39 Gripen utan styrdator. Har bilens tyngdpunkt hamnat bakom tryckcentrum, krävs bättre sidgrepp hos bakdäcken.

Tre tips för minskad vindkänslighet illustrerade med text på foto av Labb-Volvons sida.
Aerodynamisk stabilitet gynnas av stort vindfång bak, hög (eller opraktiskt låg) markfrigång och framskjutet masscentrum. Brukaren kan minska vindkänsligheten med däckval, lufttrycksjustering och lastplacering.

De utlovade (fyra) tipsen om hur du och jag kan minska våra bilars vindkänslighet finns i slutet av artikeln. De är numrerade som i fotot ovan på Labb-Volvon, som jag har tjatat om bakom nästan varje lucka i Bildrullens JulKalender.
😉 Tjatet beror inte på Labb-Volvons registreringsbokstäver (BJK), men lite kul var det för ordlekaren i mig, när jag upptäckte det inför den här artikeln.

Låt mig först visa hur det kan gå – och förklara varför – när luftkrafterna tar över.

Kraschvideon nedan är inbäddad så att den spelas upp 10 sekunder efter start.
Pausa videon direkt så ser du att hjulen har markkontakt i detta skede (1).

Fortsätt läsa ”Så minskar du vindkänsligheten. Kraschvideo i Hjulkalendern 10”

Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video

Nu är det risk för underkylt regn, starka vindbyar och polerade isvägar. Då kan din bil börja svänga av sig själv, även om du ”kör försiktigt”. Har bilen odubbade däck kanske du behöver omkring en halv minut för att stanna från landsvägsfart.

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift och sämre däck bak sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Nattfrost på 50-väg under Tullbron i Linköping.

Fortsätt läsa ”Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video”

Har Labb-Volvon dubbdäck nu? Hjulkalendern 2014:1

Ja, min Labb-Volvo har dubbdäck nu – för dubblösa bilisters skull också. På polerad is greppar inte det viskoelastiska hysteresgummit i så kallade dubbfria vinterdäck. Om inte andras dubbar har ruggat upp svartisen – då hjälper inte heller antisladd.

Lennart Strandbergs laborationsbil hos stop.se - Svart Volvo XC 60 AWD Summum BE Pro, modellår 2015 med Driver Support och dubbade Nokian-däck handtvättad av Rejmes rekondproffs. Parkerad framför skylt med text om däckval.
Labb-Volvon med Nokian Hakkapeliitta 8 dubbdäck mot underkylt regn och svartis.

Varken låsningsfria ABS-bromsar, antisladdsystem eller autobroms med cyklist- och fotgängaridentifiering ger någon garanti för att få stopp på isgator med dubbförbud, om någon skulle kasta sig ut vid övergångsstället eller cykelöverfarten.

Den som tänker efter låter sig nog inte luras av pratet om att antisladd kan ersätta däckdubbar. Antisladdsystemet styr ju och stabiliserar bilen genom att bromsa ett hjul i taget. För att det ska fungera måste däcken greppa mot underlaget.

Och givetvis kan inte antisladdsystemet i sig förkorta bromssträckan. Bakom sådana påståenden i det offentliga samtalet ligger mer tro än vetande.

Utan dubbdäck kan flera av de fina säkerhetssystemen, som finns i den nya Labb-Volvon, bli otillräckliga på den blanka is som ibland bildas så här års – speciellt i södra Sverige. Därför väntar jag med att skifta till de odubbade vinterdäcken, som jag avser prova på särskilda banor under vintern. Båda uppsättningarna kommer från Nokian och nådde toppresultat i motortidningarnas tester.

Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.
Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.

Det här fick bli den första luckan i Bildrullens Hjulkalender för i år, 2014. Efter leveransen i september av min laborationsbil, ”Labb-Volvon”, kan jag nu redovisa praktiska erfarenheter av funktionerna som beskrevs teoretiskt bakom några luckor i förra årets Hjulkalender.
Gissa om jag njuter av körningen 🙂

_________
Klicka här
för att lista alla öppnade luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

Först publicerad bakom lucka nr.16 i Hjulkalendern 2013

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan.

Fortsätt läsa ”Därför har vinterdäck sämre våtgrepp”

Dyrast däck sämst?

Bilmodet ‘föreskriver’ nu hjul med breda lågprofildäck, som ser ut att vara lindade i ett tunt band utanför fälgen. Trots tveksam säkerhet och sämre komfort i normal vägtrafik, så ger många bilägare extra tusenlappar för hjul med minimal luftfjädring.

Screenshot from TV News video on potholes and low-profile tires.
Bild från videon längst ned om säkerhetsproblem med stora ‘modefälgar’ och lågprofildäck

Jämfört med mer ballongliknande standarddäck kan lågprofildäcken förbättra det maximala väggreppet för bromsning och sidomanövrer – på torr och jämn asfaltväg.
Men, det finns flera men:
Fortsätt läsa ”Dyrast däck sämst?”

Vinterdäck är olika

När däckets gummi glider på underlaget och ormar sig över dess ojämnheter uppstår friktionskrafter på hjulet som är motriktade glidrörelsen. Ju större inre dämpning gummit har desto större blir krafterna.

Att dämpningen kan variera mellan olika gummisorter framgår av följande filmsekvens.

På videon ovan ser vi den tidigare utvecklingschefen vid Gislaved Däck, Halvard Nilsson, som studsar med bollar i olika material.
Fortsätt läsa ”Vinterdäck är olika”

Livsviktig kunskap om däck

Förbudet mot dubbdäck 15 april till 1 oktober väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.
Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Fortsätt läsa ”Livsviktig kunskap om däck”

Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder

Läs om 10%-regeln apropå vårens halkvarningar
Farliga missförstånd sprids med tresekundersregeln. Den lurar oss förare tro att den säkra tidsluckan är oberoende av hastigheten även på is. Sedan beskylls vi för fortkörning och otillräckliga avstånd, när masskrockarna är ett faktum.

Masskrock försvåras av misstankar mot förare som vilseletts med 3-sekundersregeln

På vinterväglag har tresekundersregeln blivit till ett trafikens kvacksalveri, där masskrockars fysik ignoreras. Efter många års ofruktbara försök att få ansvariga tjänstemäns förståelse, vänder jag mig här till dig som bilförare med ett teknikvetenskapligt baserat alternativ:

Tioprocentsregeln för tät trafik på blankpolerad is:
Håll ett avstånd till fordonet framför som i sekunder är minst tio procent av farten i kilometer per timme.

I stadstrafik med 50km/h på polerad isgata måste du alltså gardera dig med fem sekunders lucka till framförvarande, om dina däck saknar effektiva dubbar. Det motsvarar  70 meter och fungerar knappast i praktiken. Farten måste alltså sänkas enligt ”tioprocentsregeln”.

Kommentarer välkomnas. De vidgar perspektiven, som exempelvis med länk till en annan masskrock från Johan Granlund eller signaturen ”Capt Joe”, som påminner om problematiken med så kallade adaptiva farthållare.
Fortsätt läsa ”Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder”

Regelfel orsakar masskrockar på is

Regeln om tre sekunders avstånd till fordonet blir farligt vilseledande på isigt väglag. Olikheterna i bromsförmåga mellan fordon är då mycket större än på barmark.

Vinter efter vinter återkommer auktoritära hänvisningar till den så kallade 3-sekundersregeln för säkerhetsavstånd mellan fordon i tät trafik. Ibland är det företrädare för trafiksäkerhetsansvariga myndigheter, som ignorerar både bilfysik och enkel matematik.

Seriekrocken på Tranarpsbron* är en naturlig följd av sådan okunskap. Den bekräftas i uttalanden av en förment expert i Expressen och Aftonbladet.


Kvällsposten-Expressens TV-inslag om seriekrocken

 På ishalka behövs tioprocentsregeln

Fortsätt läsa ”Regelfel orsakar masskrockar på is”

Här lär vi av tidigare halkolyckor

En mildare påminnelse än dödskraschen om risker med vintersportbilismen

Med vinterhalkan återkommer i massmedia både fakta och missuppfattningar om olycksförlopp från föregående år. Några exempel listas här.

videon ovan är farterna så låga att det kanske ser lustigt ut. Värre kan det bli i landsvägsfart. Olycksrapporterna innehöll inte några dödsolyckor varken hos HD eller GP. Men andra dagar har mycket hänt som får utropstecknen att lysa om Aftonbladets artiklar om SMHI-varning, olyckor och om Bilprovningens däckenkät.

Det är inte första gången halkan slår hårt mot södra Sverige:
Mildrad kyla med frosthalka och is stoppar trafik i södra Sverige (Newsmill)

I stadstrafik utsätts vi även som fotgängare för risker genom mångas övertro på bilars bromsförmåga:
Dubbdäcksförbud lömskt mot fotgängare (Newsmill)
Gående varnas för Hornsgatan och lokala dubbdäcksförbud  (Newsmill)

Fler exempel finns på bildrullen.se med halka som etikett eller sökord.
Utifrån mina erfarenheter som forskningsledare, test- och tävlingsförare redogör jag där för naturlagar och haveridynamiska fenomen, som inte täcks av reglerna för vinterdäck (HD).

Därför föll lastbilen 60 meter: TV-rekonstruktion – Årstrea

Från juli 2012. 365-dagars 3:e mest visade artikel:
Lastbilen som halkade av den norska vintervägen ned i 60-metersdiket uppges ha haft dubbfria sommardäck och snökedjor enbart på högra drivhjulen. TV-filmen visar hur framaxeln börjar glida åt höger när bromsljusen tänds. Bärgningsbilens läge räcker sedan för att förklara förloppet.

 English

Avåkningen visas i HD av Norges TV2 (TV2-A och TV2-B) kompletterat här med foton. Kortversioner hos SVT-Play och från YouTube

Fortsätt läsa ”Därför föll lastbilen 60 meter: TV-rekonstruktion – Årstrea”