Har Labb-Volvon dubbdäck nu? Hjulkalendern 2014:1

Ja, min Labb-Volvo har dubbdäck nu – för dubblösa bilisters skull också. På polerad is greppar inte det viskoelastiska hysteresgummit i så kallade dubbfria vinterdäck. Om inte andras dubbar har ruggat upp svartisen – då hjälper inte heller antisladd.

Lennart Strandbergs laborationsbil hos stop.se - Svart Volvo XC 60 AWD Summum BE Pro, modellår 2015 med Driver Support och dubbade Nokian-däck handtvättad av Rejmes rekondproffs. Parkerad framför skylt med text om däckval.
Labb-Volvon med Nokian Hakkapeliitta 8 dubbdäck mot underkylt regn och svartis.

Varken låsningsfria ABS-bromsar, antisladdsystem eller autobroms med cyklist- och fotgängaridentifiering ger någon garanti för att få stopp på isgator med dubbförbud, om någon skulle kasta sig ut vid övergångsstället eller cykelöverfarten.

Den som tänker efter låter sig nog inte luras av pratet om att antisladd kan ersätta däckdubbar. Antisladdsystemet styr ju och stabiliserar bilen genom att bromsa ett hjul i taget. För att det ska fungera måste däcken greppa mot underlaget.

Och givetvis kan inte antisladdsystemet i sig förkorta bromssträckan. Bakom sådana påståenden i det offentliga samtalet ligger mer tro än vetande.

Utan dubbdäck kan flera av de fina säkerhetssystemen, som finns i den nya Labb-Volvon, bli otillräckliga på den blanka is som ibland bildas så här års – speciellt i södra Sverige. Därför väntar jag med att skifta till de odubbade vinterdäcken, som jag avser prova på särskilda banor under vintern. Båda uppsättningarna kommer från Nokian och nådde toppresultat i motortidningarnas tester.

Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.
Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.

Det här fick bli den första luckan i Bildrullens Hjulkalender för i år, 2014. Efter leveransen i september av min laborationsbil, “Labb-Volvon”, kan jag nu redovisa praktiska erfarenheter av funktionerna som beskrevs teoretiskt bakom några luckor i förra årets Hjulkalender.
Gissa om jag njuter av körningen 🙂

_________
Klicka här
för att lista alla öppnade luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan. Fortsätt läsa “Därför har vinterdäck sämre våtgrepp”

Vinterdäck är olika

När däckets gummi glider på underlaget och ormar sig över dess ojämnheter uppstår friktionskrafter på hjulet som är motriktade glidrörelsen. Ju större inre dämpning gummit har desto större blir krafterna.

Att dämpningen kan variera mellan olika gummisorter framgår av följande filmsekvens.

På videon ovan ser vi den tidigare utvecklingschefen vid Gislaved Däck, Halvard Nilsson, som studsar med bollar i olika material.
Fortsätt läsa “Vinterdäck är olika”

Livsviktig kunskap om däck

Artikeln innehåller reklam med annonslänkar för ABS Wheels och Bythjul.com,
som har levererat däck till bilen för haveriutredningar i mitt företag (stop.se).

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.
Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Förbudet mot dubbdäck 15 april till 1 oktober väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Fortsätt läsa “Livsviktig kunskap om däck”

Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder

Läs om 10%-regeln apropå vårens halkvarningar
Farliga missförstånd sprids med tresekundersregeln. Den lurar oss förare tro att den säkra tidsluckan är oberoende av hastigheten även på is. Sedan beskylls vi för fortkörning och otillräckliga avstånd, när masskrockarna är ett faktum.

Masskrock försvåras av misstankar mot förare som vilseletts med 3-sekundersregeln

På vinterväglag har tresekundersregeln blivit till ett trafikens kvacksalveri, där masskrockars fysik ignoreras. Efter många års ofruktbara försök att få ansvariga tjänstemäns förståelse, vänder jag mig här till dig som bilförare med ett teknikvetenskapligt baserat alternativ:

Tioprocentsregeln för tät trafik på blankpolerad is:
Håll ett avstånd till fordonet framför som i sekunder är minst tio procent av farten i kilometer per timme.

I stadstrafik med 50km/h på polerad isgata måste du alltså gardera dig med fem sekunders lucka till framförvarande, om dina däck saknar effektiva dubbar. Det motsvarar  70 meter och fungerar knappast i praktiken. Farten måste alltså sänkas enligt “tioprocentsregeln”.

Kommentarer välkomnas. De vidgar perspektiven, som exempelvis med länk till en annan masskrock från Johan Granlund eller signaturen “Capt Joe“, som påminner om problematiken med så kallade adaptiva farthållare.
Fortsätt läsa “Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder”