Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video

Nu är det risk för underkylt regn, starka vindbyar och polerade isvägar. Då kan din bil börja svänga av sig själv, även om du ”kör försiktigt”. Har bilen odubbade däck kanske du behöver omkring en halv minut för att stanna från landsvägsfart.

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift och sämre däck bak sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Nattfrost på 50-väg under Tullbron i Linköping.


Läs mer i artiklar med etiketten halka
om vad som händer när väggreppet går mot noll.

Den ishalka som nu är på gång förändrar många bilars köregenskaper radikalt. Allmänna maningar att ”köra försiktigt” kan bli vilseledande. Din bil kan plötsligt bli instabil och börja svänga av sig själv vid normal ”försiktig” körning. På sommarväglag skulle det förutsätta så häftiga manövrer som du kanske aldrig behöver göra.

Att bromssträckorna kan bli extremt långa illustreras av videon nedan från mitt forskarlags experiment i Sälen. På en teststräcka där inga dubbar fick rugga upp isen ABS-bromsas en Volvo maximalt med odubbade däck:

Vi kan höra hur de låsningsfria ABS-bromsarna slamrar och kanske se hur hjulen snurrar ryckvis. Men bilens rörelse och måttliga fartminskning påminner mer om ett mjukt insaktande än om en maximal nödbromsning. Isen är polerad och så glatt att glidhastighetsdämpningen (hysteresen) i vinterdäcksgummit inte får en chans. Däckutvecklingen kan inte ändra på den fysiken och intrycket skulle bli likartat, om vi upprepade testerna denna vinter.

Har bilen antisladd, så måste du ändå styra dit du vill komma. Systemet vet ju inte hur vägen ser ut och försöker få bilens rörelsesensorer att överensstämma med din rattvinkel.

Utan väggrepp hos däcken fungerar inte antisladd, som använder bromskrafter för att styra. Antisladd kan förstås inte ersätta dubbdäck, även om sådana trossatser ibland dyker upp i det offentliga samtalet.

Här kanske jag också ska varna för förväxlingar mellan antispinn och antisladd. Exempelvis uppgav nätauktionsfirman, som förra vintern sålde min hustrus biogasdrivna V70 anno 2000, att den hade antisladd. Men antisladd fanns inte i någon Volvo-modell förrän flera år senare. Antispinn (STC) hade den gamla miljöbilen, men inte DSTC – som Volvo benämnde sitt antisladdsystem de första modellåren.

Vid tät trafik tillkommer problemet med olika bromsförmåga. Trots upprepade masskrascher på motorväg (t.ex. den vid Tranarpsbron i januari 2013) har inte ens Trafikverket informerat om att tidsluckan måste öka med ökande hastighet. Hur ska vi då veta vad det innebär att ”hålla avstånden” och köra försiktigt?

Trafikpropagandans tresekundersregel har inget med ishalka att göra. På vinterväglag är den direkt vilseledande, eftersom den inte tar hänsyn till de stora procentuella skillnaderna i bromsförmåga som då finns mellan olika fordon och förare i samma kolonn.

Anta till exempel att du kör i 90 km/h med odubbade däck (s.k. dubbfria friktionsdäck). Framför dig kör jag i min Labb-Volvo med nästan nya (maximalt) dubbade nordiska vinterdäck, låsningsfria ABS-bromsar, fyrhjulsdrift, moderna stabilitetssystem och adaptiv farthållare som bromsar automatiskt om tidsluckan framför blir mindre än tre sekunder.

Vi kör på ett vägavsnitt där isen har vindpolerats eller blivit blank och slät direkt genom underkylt regn.
Hur stor tidslucka behöver du då för att stanna innan din bil når fram till min, om jag tvingas maxbromsa till stopp?
Sök med lämpliga etiketter nedan*, så hittar du nog flera svar som pekar på minst 10 sekunder.
Det funkar ju inte i praktiken.

I tät trafik på polerad is måste alltså hårda inbromsningar undvikas, om många kör med odubbade däck.

* Se också texten under mitt YouTube-klipp från Sälen ovan.

_________
Klicka här
för att öppna alla luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

Dina insikter och konstruktiva förslag: