Så kan Labb-Volvon demonstrera

… hur det känns i din kropp när g-kraften i färdriktningen är lika stor som tyngdkraften. I seminarieform reder vi ut den senaste bilsäkerhetstekniken med delvis självkörande bilar. Vi avslöjar farliga myter om olycks- och skaderisker.  

Beskrivning av endagskurs i Gävle (Ladda ned PDF)
Ring mig om hur din grupp vill ha kursen

Kursen utformas i samråd med gruppen som ska delta. Fyra åt gången får åka i Labb-Volvon på bilderna med en mobilapp, som visar g-talen vid bromsning och sväng.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Fotona med separata artiklar om Labb-Volvon och vid korta intron i Hjulkalendern 2014.

I praktiska körlaborationer åker fyra åt gången i Labb-Volvon på bilderna ovan. En mobilapp visar g-talet vid maximal bromsning och tvär sväng.

I övrigt utformas kursen i samråd med den grupp som ska delta. På väg till och från laborationsplatsen brukar trafiken aktivera några av de senaste funktionerna i Volvos Driver Support-paket. Dem går vi igenom mer systematiskt under seminariet:

Bilars rörelser förklaras med modern fysik utan vilseledande benämningar (t.ex. levande kraft) eller kampanjbetonade schabloner (t.ex. tresekundersregeln).

Vi reder ut varför bilen kan gira av sig själv, när däcken har bättre sidgrepp fram än bak. Det klargör också varför frikoppling eller antispinn kan förvärra en bakvagnssladd – om bilen är framhjulsdriven.
Samma naturlagar och yttre kraftmoment ligger till grund för regleringen både i bilars antisladdsystem  och i den datorstyrda stabiliseringen av Saabs stridsflygplan JAS 39 Gripen.

Exempel på diplom från endagskurs med förarutbildare
Ring mig om hur *din* grupp vill ha kursen

Så minskar du vindkänsligheten

Kraschvideon visar hur vindkänslighet kan få en bil att röra sig som JAS 39 Gripen utan styrdator. Har bilens tyngdpunkt hamnat bakom tryckcentrum, krävs bättre sidgrepp hos bakdäcken.

Tre tips för minskad vindkänslighet illustrerade med text på foto av Labb-Volvons sida.
Aerodynamisk stabilitet gynnas av stort vindfång bak, hög (eller opraktiskt låg) markfrigång och framskjutet masscentrum. Brukaren kan minska vindkänsligheten med däckval, lufttrycksjustering och lastplacering. Följ diskussionen 161226 med Thomas* i mitt Facebookflöde.

Fyra tips om hur du och jag kan minska våra bilars vindkänslighet finns i slutet av artikeln. De är numrerade som i fotot ovan på Labb-Volvon.

Fortsätt läsa “Så minskar du vindkänsligheten”

Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video

Nu är det risk för underkylt regn, starka vindbyar och polerade isvägar. Då kan din bil börja svänga av sig själv, även om du “kör försiktigt”. Har bilen odubbade däck kanske du behöver omkring en halv minut för att stanna från landsvägsfart.

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift och sämre däck bak sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Nattfrost på 50-väg under Tullbron i Linköping.

Fortsätt läsa “Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video”

Styra med antisladd?

Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.

Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.

Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.

Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.

Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.

Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.

Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.

Fortsätt läsa “Styra med antisladd?”