Styra med antisladd?

Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.

Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.

Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.

Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.

Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.

Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.

Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.

Fortsätt läsa “Styra med antisladd?”

Bilens halkmätare varnar flera

Halkmätare i bilar som även kan varna andra utvecklas nu i Finland. Där realiseras de funktioner, som vi förgäves sökte forskningsanslag till vid Linköpings universitet för ett decennium sedan.                [Först publicerad 2013-02-04]

Tillsammans med Waze eller andra sociala navigationsnätverk kan ett nytt bilburet halkvarningssystem från VTT åstadkomma det som vi siktade på i ett forskningsprogram vid Linköpings universitet, LiU, under 2000-talets inledning:

Omslag till program för workshop vid LiU med representanter för forskning och utveckling i svensk fordons- och telekomindustri
Omslag till program för workshop vid LiU med representanter för forskning och utveckling i svensk fordons- och telekomindustri

Där fanns också en social halkvarningsfunktion, som byggde på signaler från bilens hjulhastighetssensorer för ABS-bromsarna. Professor Fredrik Gustafsson hade jobbat med idén sedan tidigt 1990-tal, då ABS-tekniken började slå igenom på bilmarknaden.

Powerpointbild från presentationer i USA av svenskt bilsäkerhetsutveckling.
Presentationsbild vid en veckas Roadshow för USA:s bilindustri arrangerad 2005 av Invest in Sweden Agency. Syftet var att locka investerare till stöd för utvecklingen av svensk bil- och telekomindustri.

Bilindustrin, telekomföretag och flera av mina kolleger vid LiU:s institutioner medverkade i planeringen av programmet, som var en del av det nationella initiativet IVSS (Intelligent Vehicle Safety Systems) från Invest in Sweden Agency, ISA.

För ISA och IVSS deltog jag i en roadshow i USA:s bildistrikt. I en sex man stark delegation från Sverige mötte vi utvecklingspersonal bland annat hos ägarna till Saab (GM) och Volvo personvagnar (Ford). Bilden ovan är från min presentation där.

Fortsätt läsa “Bilens halkmätare varnar flera”

Så göms systemfel med “mänskliga faktorn”

Fyrbilskrocken 21 juli på E18 föregicks av ett körbanebyte vid en av motorvägens katastrofövergångar utan staket. Olyckan följer mönstret från en rad av incidenter, som skylls på inblandade personer.

Men usel skyltning och intoleranta system åtgärdas inte:

Rastplatsen där kvinnan vände och körde på motorvägsavfarten i fel riktning tills hon mötte Lennart Strandberg
Rastplats med orienteringskarta vid Linköpings östra/norra E4-avfart. Lastbilen som närmar sig har just passerat skyltar om motorväg upphör. Efter stoppskylten (till vänster på fotot) finns varken linjer eller skyltar, som förbjuder färd mot körriktningen. I mörker och utan trafik på den bortre körbanan får man ingen indikation på att vägen är en enkelriktad avfart.

Fortsätt läsa “Så göms systemfel med “mänskliga faktorn””