Så mäter du halka med stoppur

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig? 

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall:

  • Med “dubbfria” däck på is och på snö från 20 till 5 km/h (kilometer per timme)
  • Med dubbade däck på is från 25 till 5 km/h
  • Med dubbade däck på snö från 35 till 5 km/h
  • Med “dubbfria” däck på barmark (både våt och torr? väg) från 100 till 5? km/h
  • Med dubbade däck på barmark (både våt och torr? väg) från 80 till 5 km/h

Tack vare detaljerade uppgifter i artikeln kan broms­sträckorna ‑ trots olika fartintervall – räknas om till jämförbara värden för fartminskning per sekund, friktionsutnyttjande eller g-tal. I tabellen ovan valde jag stopptiden från 100km/h för att med huvudräkning kunna få fram tiden för andra fartintervall i steg om 10km/h.

Likartade resultat på is med och utan dubbar framkom i de ovan (*) videofilmade experimenten, som vi i min forskargrupp rapporterade till Vägverket 1996. På polerad is är resultaten likartade än i dag. Utan dubbrivning får däckgummit nämligen ingen kontakt med den fasta isen.

Därför kan “dubbfria” däck kräva tio gånger längre bromstid på isgata jämfört med på torr barmark. Bra dubbning nästan halverar tiden på is utan att öka den på barmark.
På våt asfalt kan dubbarna faktiskt förbättra bromsförmågan. Teorin fick jag praktiskt illustrerad i den här tvärniten.

Vi redovisade bromsförmågan med retardationsmått (g-tal eller friktionskoefficienter), som i stort sett är oberoende av farten.
Retardationsvärdena fick vi enkelt fram från registreringar av tiden och fartminskningen när tesbilarna bromsades för fullt mellan fasta ljusridåer vid sidan om de tre banorna.

*Gratis rapport om testkörningar med 66 vanliga förare
Rapportens framsida
Rapportens framsida

Som tack för ditt intresse får du här möjlighet att utan kostnad ladda ned en konferensrapport på engelska om våra experiment. Flera av de femton bilderna visar hur stora variationerna är mellan olika ekipage. 

Sextiosex vanliga förare (sportlovsturister i Sälen) satt bakom ratten i det vetenskapliga upplägget. Volvo bidrog med fem provbilar, flera däckfabrikanter försåg oss med ett tiotal däckuppsättningar och Rörbäcksnäs flygklubb lät oss på sitt flygfält skapa tre olika vinterväglag på parallella körbanor.
Den låsningsförhindrande ABS-funktionen hos bromsarna kopplades ur i varannan bromstest. 

Direktlänk till rapporten om hur vi mätte halka med elektroniska klockor.  

För dig, som välvilligt lämnat din mejladress här den senaste tiden, ber jag om ursäkt. Du och kanske många med dig har troligen inte fått något automatiskt svar till din inbox med nedladdningslänk till rapporten ovan.
Programmet (MailIt) för insamling av mejladresser har krånglat på flera sätt och säljaren vägrar svara. Jag kommer därför under hösten 2017 att byta leverantör av den så kallade autorespondertjänsten, där du kan teckna dig på min mejllista.

Innan dess kan du komma med på listan och få besked direkt om nya artiklar per e-post, om du prenumererar på Bildrullen i högerspalten (längst ned om du surfar mobilt). Under hösten kommer fler och roligare quiz att följa efter min första med kluriga frågor om myndighetsmissar sedan “Dagen H” 3 sep 1967: 

Hur många tankefel ser du?
Quiz om farliga missförstånd från säkerhetsmyndigheter

 

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

2 reaktioner till “Så mäter du halka med stoppur”

Dina insikter och konstruktiva förslag: