Styra med antisladd?

Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.

Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.

Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.

Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.

Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.

Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.

Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.

Fortsätt läsa “Styra med antisladd?”

Bil sladdar som bakvänd kastpil

Kastpilars rörelse får här illustrera varför bilar kan bli instabila, om framhjulens däck har bättre sidgrepp än bakhjulens. Resonemanget bygger på fenomen och begrepp som introducerades i Hjulkalendern 18, 19 och 20.

Krafter från omgivande medium (luft eller vatten) på en farkost.
En farkost med tyngdpunkten i T rör sig här i ett omgivande medium – luft eller vatten. Illustrationen gjordes för Nationalencyklopedin – då utan tanke på att farkosten sedan skulle associeras med en kastpil. 🙂 Alla sidkrafter (s) ger ett summerat vridmoment omkring T motsvarande en enda kraftresultant F med angreppspunkt i tryckcentrum (P).
Eftersom P ligger bakom T är farkosten stabil och återgår till rak kurs av sig själv – oberoende av färdhastigheten (v).

Först publicerad bakom lucka nr.21 i Hjulkalendern 2013

Fortsätt läsa “Bil sladdar som bakvänd kastpil”

Vek bilen sig mot trailern så här?

På videon från sekunderna före kraschen visar bromsljusen vad som troligen hände – sekund för sekund.

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte.
Olycksbilen (närmast kameran) bromsas i nedförsbacken, men föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.
Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

På den första bilden ovan (9 sekunder*) lyser bromsljusen på olycksekipaget närmast kameran. Både bil och släp körs då till stor del på vänstra väghalvan och föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.

* I nedre högra hörnet framgår hur många sekunder som gått sedan videons början.
Bilderna kommer från en video i norska Adresseavisens artikel Her krasjer vogntoget.

På nästa bild nedan (10 sekunder*) släcks nämligen bromsljusen. Kanske tyckte olycksföraren då att han minskat sin fart och ökat luckan tillräckligt till lastfordonet framför. Men där är bromsljusen fortfarande tända …

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte. Observera bromsljusen.
Olycksbilens förare har nu släppt upp bromspedalen – innan upptäckten av det mötande ekipaget. Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

Vid mötet sekunden därefter bromsar föraren framför troligen hårdare, så att olycksföraren tvingas tvärnita och samtidigt styra åt höger för att ge plats åt den mötande.

Fortsätt läsa “Vek bilen sig mot trailern så här?”