Så överdrivs olycksbilars fart med dator – Hjulkalendern 22

Dyra försäkringsskador eller personliga aversioner mot inblandade i bilkrascher kan trigga försäkringsutredningar och tvister, som enskilda inte orkar processa om. Nu får Ferrarikraschen vara exempel på en förlust som enbart blev i pengar.

Två foton på barkskadat träd och motsvarande intryckning på den kraschade Ferrarin. Urklipp från utlåtande av Lennart Strandberg för försäkringstvist.

Barkskadan på trädet upptäcktes i ett sent skede, men gav upphov till flera fynd och förklarade frontskadan på Ferrarin. Rekonstruktionen visade därefter på betydligt lägre avåkningsfart än vad som hävdas i försäkringskonsultens utredningsrapport. Bilden är ett urklipp från mitt utlåtande för tvistemålet.

Hjulkalendern 19, 20 och 21 handlade om efterspelet till singelolyckan med en Ferrari, som åkte av vägen på insidan av en kurva, voltade och började brinna. Både föraren och passageraren tog sig nästan oskadda :-) ur bilen tack vare att de hade öppnat sidorutorna, innan bilen fick sladd och hamnade på taket med dörrarna blockerade.

Händelsesekvens för bakvagnssladd och avåkning mot träd med Ferrari. Bilden är klippt ur ett utlåtande av Lennart Strandberg.

Rekonstruktion av bakvagnssladd och avåkning mot träd med Ferrari, vars vänstra bakhjul hade en slipskada och vägbanksgrus, som torde härröra från islag mot asfaltkanten i position B5. Bilden är klippt ur ett utlåtande för tvistemålet av Lennart Strandberg.

Föraren hade köpt bilen begagnad en månad tidigare. Köpeskillingen var över 800 tusen kronor och affären finansierades delvis av lån med krav på helförsäkring. Försäkringen beviljades av regionens försäkringsbolag för en premie som hade betalats av ägaren enligt avtal.

I brottmålet friades föraren av tingsrätten, som ogillade åtalet för vårdslöshet i trafik. Därefter hävdade ändå försäkringsbolaget att föraren varit grovt vårdslös med hög fart och vägrade betala för den totalförstörda bilen.

I en konsultrapport som bolaget beställt hävdas att ”Ferrarien hade minimum 148 km/h da situasjonen uppstod” och att den ”hadde minimum 135 km/h da den forlot vägen”.

Konsulten kom fram till dessa (anmärkningsvärt exakta) fartuppgifter med hjälp av ett kommersiellt simuleringsprogram, PC-Crash, som många kraschinblandade fordonsförare har fått emot sig genom försäkringstvister och brottmål i domstol.
Där är möjligheterna små att bedöma om användare av PC-Crash verkligen har adekvat kompetens i fordonsteknik, mätteknik, fysik och haveridynamik.

Av stor betydelse för utfallet i målet är parternas skicklighet inom juridik, processföring och retorik. En processtränad användare av PC-Crash kan därför få domstolen att anamma naturvetenskapligt ogiltiga datoranimeringar och resultat, trots att data och simuleringsmodeller är tillrättalagda för den ena partens syften. Det torde vara praktiskt ogörligt för domstolen att sakligt pröva hållbarhet, tillförlitlighet och relevans hos den förment sakkunniges gissningar och hos programmets schablonvärden.

Genom att manipulera olika parametrar kan användaren av programmet PC-Crash – utan att känna till de matematiska, fordonstekniska och haveridynamiska processerna – påverka resultaten i den riktning, som uppdragsgivaren önskar.

Fartskattningar kan avgöras av vilka värden som väljs för följande parametrar:

  • friktionskoefficienter mellan fordon och underlag
  • däckkarakteristika för varje hjul
  • energiomsättning i kollisionerna
  • bromskraftfördelning
  • låsningsfria ABS-bromsar
  • antisladdsystem och dess inställning
  • antispinnsystem (utan gir och rattsensorer som antisladd)
  • massor (vikter) och masscentrums koordinater i fordonet
  • lutningar och ojämnheter hos underlaget
  • förarbeteende med ratt, pedaler och växelväljare
  • förarmodellens typ och konstanter
  • kantighet hos kurvan som förarmodellen ska styra fordonet efter
  • spårens ursprung (vilket/vilka hjul har avsatt spåren)

Den sista punkten illustreras av försäkringskonsultens rapport om Ferrarikraschen. Där finns foton på däckspår i asfalten som påstås stämma överens hjul för hjul med grafiska bilder från ett simuleringsprogram, PC-Crash: ”bilens beräknade spor stemmer godt överens med de innmätade sporene”.

Emellertid motsäger försäkringskonsultens datorgrafik sig själv. Illustration 10 och Illustration 11 kopplar samma spår till olika hjul. Inte någon av graferna ger en spårbild som gör att fronten kan stöta emot trädet T i fotot enligt grafen härintill från min rekonstruktion.

Genom att på detta sätt simulera ett sladdförlopp där däckspåren avsätts från andra hjul än i verkligheten kan farten överdrivas utan att felet uppmärksammas. När det gäller Ferrarikraschen har feltolkningen av spåren och förnekandet av en kollision med trädet T dolts med flera märkliga antaganden – exempelvis om 5-10 gånger större friktionskoefficienter än vedertaget och bildserier med bilrörelser i diket utan stöd varken av skador på bilen eller av fynd i dikesterrängen.

Ett av flera liknande fall illustreras med de inramade texttilläggen i polisens och Vägverkets foto nedan från utredningen av en olycka. En Saab sladdade av vägen på insidan av en kurva.  Här har åklagarens konsult med PC-Crash simulerat ett sladdförlopp som avviker från både polisens och Vägverkets spårtolkning.

Figur 1 i StOP Yttrande 070326 av Lennart Strandberg. Textruta döljer namnet på åkl

Liknande sladdspår från en olycka med tragiska konsekvenser. När jag kopplades in för tolkning var spåren borta och åklagarens sakkunnige (namn dolt) hade förväxlat sladdspårens ursprung. Utan att redovisa den orealistiskt rattryckande förarmodellen i sitt simuleringsprogram (PC-Crash), drog åklagarkonsulten slutsatsen att för hög fart* var olycksorsak. Bilen sladdade av på *insidan av en kurva och spårfotona tyder på att lufttrycket var för lågt i höger bakdäck. Bilden är Fig.1 i mitt yttrande inför hovrättsförhandlingen.

_________

Klicka här för att öppna alla luckor i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Så kraschade Ferrarin efter punktering – Hjulkalendern 21

Tredje dagen på olycksplatsen upptäckte jag delvis överväxta Ferraridelar intill ett barkskadat träd. Det öppnade för en haveridynamisk rekonstruktion av hela händelseförloppet och tydde på pyspunktering snarare än på vårdslös fortkörning.

Foto taget vid min platsundersökning efter tredje dagens fynd på och vid trädet T. De röda repen markerar Ferarrins färdväg från vägbanan efter avåkningen till första trädkollisionen:  - till vänster enligt antaganden och ospecificerade bilder från datorsimuleringar i försäkringskonsultens rapport - till höger enligt mina haveridynamiska rekonstruktioner med både datorsimuleringar och bilfysikaliska rimlighetskontroller.

Foto taget vid min platsundersökning efter tredje dagens fynd vid trädet T. De röda repen från skylten [5] markerar Ferrarins färdväg från sladdspårens slut i vägbanan vid [5], [7] och [10] till första trädkollisionen:
- längs repet till vänster enligt antaganden och ospecificerade bilder från datorsimuleringar i försäkringskonsultens rapport
- längs repet till höger enligt mina haveridynamiska rekonstruktioner baserade på observationer av bilvraket,  fynd på olycksplatsen, datorsimuleringar och bilfysikaliska rimlighetskontroller. Allt redovisas i rapport som ska finnas för nedladdning senare i Hjulkalendern.

Här fortsätter berättelsen om Ferrarin, som åkte av vägen på insidan av en kurva, voltade och började brinna. Se Hjulkalendern 19 och 20.

Föraren beskylldes för att ha orsakat olyckan genom mycket hög fart och åtalades för vårdslöshet i trafik. Efter tingsrättens dom i brottmålet vägrade försäkringsbolaget betala för den totalförstörda bilen med hänvisning till grov vårdslöshet. I en konsultrapport, som bolaget beställt påstås att ”Ferrarien hade minimum 148 km/h da situasjonen uppstod” och att den ”hadde minimum 135 km/h da den forlot vägen”.

Mina första två dagar på platsen ägnade jag åt att mäta och leta efter spår eller delar från Ferrarin ungefär inom det område i diket som försäkringskonsulten hävdade att bilen hade farit över. Men konsultrapportens bilder och uppgifter stämde inte överens varken med skadorna på Ferrarivraket eller med avskavd bark och plastfragment från bakvagnen, som jag hittade inkilade under en trädrot (den vita björken C i fotona härintill).

Under förmiddagen den tredje dagen råkade jag få syn på ett barkskadat träd, som bilen inte skulle ha kunnat nå med den spårbild och fart som uppges i försäkringskonsultens rapport. Så tidigt efter däckspåren på asfalten hade jag därför inte letat. Intill det nyupptäckta trädet (T i fotona härintill) låg ett plastgaller från Ferrarins intryckta frontparti, delvis överväxt av gräs sedan kraschen drygt ett år tidigare.

För att nå trädet så nära efter de sista däckspåren på vägen måste bilen ha sladdat brett. Det förklarar slipskadorna från asfaltkanten på hjulet och det där inklämda vägbanksgruset. Se fotot i Hjulkalendern 20.

Sammantaget bekräftar fynden att lufttrycket var otillräckligt i det däcket med girinstabilitet och bakvagnssladd som följd snarare än att olyckan orsakats av fortkörning och grovt vårdslöst förarbeteende.

Fynd på avåkningsplatsen fotograferad mot färdriktningen.

Fynd på avåkningsplatsen fotograferad mot färdriktningen. Enligt mina observationer och mätningar kan rörelsen i diket rekonstrueras som följer: Ferrarin sladdade av asfalten vid [a]. Trädet T vid [b] tryckte in en del av fronten så att bilen roterade medurs och rullade / surfade på bottenplattan baklänges till björken vid [c], där plastfragment från bakvagnen fanns inklämda under en ytlig rot. Bilen fortsatte baklänges fram till ännu ett barkskadat träd vid [e], där vänster bakhjul klättrade upp så att bilen voltade och stannade på taket vid [f].

De första två dagarna letade jag alltså inte efter fynd så långt bak som vid trädet T. Det området föreföll ju irrelevant enligt försäkringskonsultens spårtolkning. Senare bekräftade mina beräkningar och datorsimuleringar att Ferrarin inte kan ha nått trädet T med den höga avåkningsfart, som försäkringsbolaget beskyllde föraren för.

Mellan [b] och [c] i den andra bilden härintill hittade jag under eftermiddagen dag 3 flera plastsköldar från Ferrarins bottenplatta. De minskar luftmotståndet men är monterade så att de kläms fast av yttre krafter som är riktade bakåt på bilen. När bottenplattan gled baklänges mot den ojämna dikesytan lossnade de i stället.

_________

Klicka här för att öppna alla luckor i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Vilket hjul på kraschade Ferrarin? Bildgåta i Hjulkalendern 20

Den helförsäkrade Ferrarin blev skrot vid avåkningen. Försäkringsbolaget vägrade betala med hänvisning till sin konsultrapports slutsats om mycket hög fart. På ägarens begäran undersökte jag vraket och platsen och fann flera motsägelser.

Bildbevis för att lufttrycket var för litet i det kurvyttre bakdäcket på den totalhavererade Ferrarin

Hjul från den kraschade Ferrarin med vägbanksgrus vid jacket som upptäcktes när jag på plats utredde olyckan för bilägaren i tvisten mot försäkringsbolaget.

När det seglade upp till tvistemål om kraschen i kalenderlucka 19, ville bilägaren och hans advokat (LE) att jag skulle undersöka olycksplatsen och bilvraket – 70 mil från min hemort.

I brottmålet hade jag vittnat som sakkunnig för försvaret per telefon med mejlade bilder från PowerPoint. Av kostnadsskäl hade jag då inte kunnat vara på plats för att pröva olika hypoteser om händelseförloppet. Men LE menade att det skulle krävas för att ha en rimlig chans i tvistemålet mot försäkringsbolagets finansiella muskler.

Under tre oktoberdygn vistades jag i Kramforstrakten och sökte förklaringar till varför bilen åkt av på insidan av kurvan. De första fotografierna togs klockan 07 dag 1, när jag i gryningen hade gjort ett talande fynd på bilvraket.

Ett av hjulen hade tydliga tecken på alltför lågt lufttryck. Det framgår av fotot ovan.
_______________________________________________________
Men vilket hjul är det: vänster eller höger, fram eller bak?
Lämna gärna en kommentar med din slutsats!
_______________________________________________________
Rätt svar redovisas i kommande kalenderlucka.

Eftersom det inte syns på lågprofildäck, kan det ha varit en pyspunktering. Kraschen kan till och med ha haft sin grund i ”däckpysning” iscensatt av avundsjuka personer i området. Bilägaren berättade om skadeglädje på flera håll i samband med mediarapporteringen om kraschen med efterföljande brott- och tvistemål.

På olycksplatsen hade jag de första dagarna svårt att få ihop det pysta hjulets position på bilen med de spår och det avåkningsförlopp, som försäkringskonsultens rapport påstod vara riktigt. Men under den tredje dagens letande i terrängen kom ett genombrott, som förvånade även bilföraren. Det ska jag också ta upp i kommande kalenderlucka.

Foto på olyckskurvans utgång med markering av spår från den kraschade bilen.

Spårmarkering på insidan av olyckskurvan sedd mot körriktningen. Innan kraschen i diket har bilen svängt inåt i kurvan. Detta vittnade jag om i tingsrätten som sakkunnig för försvaret i brottmålet. Fotot togs senare under min andra dag på plats i undersökningen för tvisten mot försäkringsbolaget.

_________

Klicka här för att öppna alla luckor i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Vad blev domen efter kraschen? Välj svar i Hjulkalendern 19

Efter kurvan på fotot åkte bilen av vägen, voltade och började brinna när den låg på taket. På väg in i ambulansen ska föraren ha sagt något om att han nog körde fortare än hastighetsbegränsningen. Senare åtalades han för vårdslöshet i trafik.

Foto av olyckskurva från låg höjd över vägbanan

Olyckskurvans ingång fotograferad i körriktningen för bilen som åkte av vägen utan att lämna några spår på vägräcket till vänster.

Under förhören och i tingsrättens huvudförhandling framkom ett antal detaljer som låg till grund för domen i brottmålet. De återkommer jag till senare.Då avser jag också fortsätta med det tvistemål, som följde när försäkringsbolaget vägrade ersätta ägaren för den helförsäkrade och totalhavererade bilen.

Nu får du försöka lista ut varför föraren friades eller dömdes i brottmålet. Nedan följer länkar till foton i mediaarkivet med text som förklarar varför alternativet är rätt eller fel.

Klicka på det alternativ du anser vara rätt svar på frågan om tingsrättens dom.

1 Föraren dömdes för vårdslöshet i trafik eftersom han ansågs ha kört fortare in i kurvan än vad som var möjligt med hänsyn till den snäva kurvradien.

X Åtalet ogillades och föraren friades eftersom tingsrätten inte kunde utesluta att någon teknisk brist hos bilen hade bidragit till avåkningen.

2 Föraren dömdes för vårdslöshet i trafik sedan han under förhör råkat nämna att han i kurvan vände sig om för att ta fram mobiltelefonen från en resväska i baksätet.

Eventuella kommentarer, som kan avslöja rätt svar här, ombeds du vänligen lämna under något av de länkade svarsalternativen ovan (1X2) på separat webbsida. Det gäller speciellt om du vet svaret och känner igen fallet från mina tidigare skriverier på webben.

_________

Klicka här för att öppna alla luckor i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Var det så E4-krocken gick till?

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (”PIT”-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Läs mer