Okänd grej bättre än extraljus

Har du i mörkerkörning fått vägsidorna belysta av en mötande eller bakomvarande bil – utan att bli bländad? Då var den troligen en Volvo med andra generationens aktiva helljus. Det gör vad extraljus inte klarar och är en njutning att köra med.

Foto från en Volvo XC60 modellår 2015 med det aktiva helljusets avskärmning aktiverad för både mötande och upphunnen bil på mörklagd landsväg.
Volvos aktiva helljus i andra generationen (AHB2) bländar inte ned till halvljus utan skärmar av enbart ovanför lyktorna på mötande och upphunna fordon. Bilden här är från mitt företags Labb-Volvo, en XC60 modellår 2015, där hela Driver Support-paketet gav mindre pristillägg än 20-tums dysfunktionella modehjul.

Volvos andra generation av det aktiva helljuset (AHB2*) har funnits som tillval i paketen Driver Alert och Driver Support i över två år. Ändå tycks det vara okänt – även för många, som äger en modell av Volvo, där AHB2 kunde ha beställts. Fortsätt läsa ”Okänd grej bättre än extraljus”

Vattenplaning bak vänder bilen som en kundvagn

Har du försökt rulla iväg en kundvagn i varuhuset med de fasta hjulen framåt? Den svänger så snart du släpper handtaget. De bakre hjulen ger ju inget sidgrepp. Likadant är det med en bil, som får vattenplaning enbart på bakhjulen.
[Lucka 6 i Hjulkalendern 2015]

Sladdande och 'plogande' bil efter hjulblockering eller vattenplaning enbart fram eller bak
Sladdande och ‘plogande’ bil efter vattenplaning bak respektive fram. Om enbart bakhjulen vattenplanar börjar bilen gira av sig själv. Antisladdsystemet och föraren (!) måste parera både snabbt och precist för att behålla kursen. OBS: antisladdsystemet förutsätter att föraren styr dit bilen ska. Bilarna på bilden (från 1996) har varken antisladd eller låsningsfria ABS-bromsar.

Naturlagarna bakom det här fordonsdynamiska fenomenet förklaras i flera artiklar på Bildrullen. Några listas om du söker eller klickar här på ”vattenplaning”.

Inför 6 december har massmedia och väderapparna varnat för regn, vattensamlingar och höga flöden. Därför lyfte jag i all hast fram denna varuvagnsanalogi och hoppar över den tilltänkta reprisen för lucka 6 i årets hjulkalender. Det skulle ha varit den artikel som blev nr.19 i visningsstatistiken för 2015, d.v.s. Koppla släpvagn till nyare bil?

Eftersom det dessutom blåser hårt upprepar jag tipsen om vindkänslighet med en länk till artikeln Så minskar du vindkänsligheten från förra årets Hjulkalender.


Detta är sjätte luckan i Bildrullens Hjulkalender 2015. Tidigare upplagor: 2014 och 2013

Fällknivsfällan jag inte såg då

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.
Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Fortsätt läsa ”Fällknivsfällan jag inte såg då”

Tre bra körtips i halkan?

Gasa i modden? Stampa på bromsen? Ryck i ratten? Det låter fel men kan hejda en bakvagnssladd, om bilen är framhjulsdriven och har låsningsfria ABS-bromsar. Saknar den effektivt antisladdsystem blir körbeteendet avgörande för stabiliteten.

Ungefär så inleddes min debattartikel som Newsmill publicerade dagen före julafton 2009. Den var tänkt att balansera några av det offentliga samtalets
Farliga råd om halkkörning”.
Det är också rubriken till blogginlägget, som kom på 21:a plats i visningsstatistiken för Bildrullen under 2015. Därför är halkkörning tema bakom denna lucka (4) i Hjulkalendern .

Två Saab Sport i bredd bredsladdar med Sandviksdubbade däck på isbana i Hofors
Såna här uppställ rattade vi enkelt fram utan hand- eller vänsterbromsning – trots framhjulsdrift och maxdubbade däck både fram och bak. Den tidens antisladd åstadkom vi genom att gasa för fullt och därmed minska det sladdökande girmomentet från framhjulens sidkrafter. Men *varför* gaspådrag stabiliserade med framhjulsdrift visste jag inte då – innan studierna på KTH i flyg- och farkostdynamik 🙂

Utdrag från min debattartikel på (nu vilande) newsmill.se 23 december 2009

Massmedia har många råd för dig som kör personbil i jultrafiken. Här kommer tre tips, som du nog inte hittar på så många andra ställen. Men strunta i dem, om du inte förstår vad jag menar.

Stampa på bromsen?

De flesta nya bilar har låsningsfria ABS-bromsar. Om något hjul har så dåligt grepp att det slutar snurra, släpper ABS-datorn bromsen enbart på det hjulet. Bromspedalen vibrerar och hydrauliken slamrar. Men då gäller det att trycka hårdare på bromspedalen, så att även de övriga hjulen utnyttjar väggreppet fullt ut. Om det är fråga om nödbromsning, alltså. Enkelt, eller hur? Fortsätt läsa ”Tre bra körtips i halkan?”

Aktivt helljus mer än automatiskt

Det aktiva helljuset (AHB2) i Volvo XC60 fortsätter lysa vid möte och räddar liv på mörka landsvägar. Det har funnits i två år, men få vet hur bra det är jämfört med automatiskt avbländande ljus, som AHB2 förväxlas med i massmedias biltester.

Beskrivning av det aktiva helljuset för Volvo XC60 modellår 2015 på sid.87 i ägarmanualen med drygt 420 sidor.
Beskrivning av det aktiva helljuset för Volvo XC60 modellår 2015 i ägarmanualen med drygt 420 sidor. Samma innehåll kan sökas fram på den centrala bildskärmen från bilens digitala manual. Pappersmanualen som följer med bilen är dock en förkortad version på drygt hundra sidor. Fotot är från den fullständiga pappersmanualen, som jag beställde i efterhand.

Några dagar efter att senaste numret av Vi Bilägare damp ned i brevlådan med snåla poäng för det aktiva helljuset i XC60 kallade även DN det aktiva helljuset i Volvo XC60 för ”automatiskt helljus”. Därmed sammanblandades AHB2 med gammaldags hel/halvljus.
Fortsätt läsa ”Aktivt helljus mer än automatiskt”

Volvos aktiva helljus mörkas i tester

Volvos aktiva helljus 2.0 revolutionerar mörkerkörningen. Det lyser upp väg och terräng även för mötande och upphunna – utan att blända. Men det framgår inte i DN eller hos Vi Bilägare, som ger mer poäng till andra bilars gamla hel-halvljus. 

Foto från en Volvo XC60 modellår 2015 med det aktiva helljusets avskärmning aktiverad för både mötande och upphunnen bil på mörklagd landsväg.
Volvos aktiva helljus i andra generationen (AHB2) bländar inte ned till halvljus utan skärmar av enbart ovanför lyktorna på mötande och upphunna fordon. Bilden från Labb-Volvon, en XC60 modellår 2015, där hela Driver Supportpaketet gav mindre pristillägg än 20-tums dysfunktionella modehjul.

DN kallar det aktiva helljuset i Volvo XC60 för ”automatiskt helljus” utan att skilja det från andra gamla funktioner. DN provar också BMW X5 och Nissan Qashqai.
Fortsätt läsa ”Volvos aktiva helljus mörkas i tester”

Praktiska biltips året runt samlade i Hjulkalendern

För bilköpare och aktiva trafikanter är Bildrullens praktiska tips aktuella året runt. Här listas ett urval med foton länkade till 23 välmatade artiklar, som publicerats en om dagen under december i Hjulkalendern 2014. [Uppdaterad 2015]

Länk till stop.se från foto på företagets Labb-Volvon med Nokian vinterdäck - här Hakka 8.
Labb-Volvon hos stop.se – klar att mäta G-tal med vinterdäck Nokian Hakka 8.

Vo

Bildrullens Jul-Kalender: beställda registreringsbokstäver? Nej, den här Volvon levererades i september till mitt företag STOP SE (som det alltså borde stå på skylten). Bilen är utrustad för laborativ forskning och utbildning. Därför kallar jag den Labb-Volvon. Det är en XC60 D4 AWD (Haldex fyrhjulsdrift) modellår 2015 med Driver Support paket, Volvo On Call för räddning, värmarstart, fjärrlåsning och -avläsning med körjournal, TPMS däcktryckssensorer och parkeringskamera (backkamera).

—————
Klicka på respektive rubrik för att öppna en artikel/lucka åt gången
Klicka här för att öppna alla artiklarna i 2014 års adventskalender på bildrullen.se
Mer finns i 2013 års Hjulkalender, som också har andra perspektiv.
—————

Har Labb-Volvon dubbdäck nu? Hjulkalendern [2014:1]

Lennart Strandbergs laborationsbil hos stop.se - Svart Volvo XC 60 AWD Summum BE Pro, modellår 2015 med Driver Support och dubbade Nokian-däck handtvättad av Rejmes rekondproffs. Parkerad framför skylt med text om däckval.Ja, min Labb-Volvo har dubbdäck nu – för dubblösa bilisters skull också. På polerad is greppar inte det viskoelastiska hysteresgummit i så kallade dubbfria vinterdäck. Om inte andras dubbar har ruggat upp svartisen – då hjälper inte heller antisladd.

Foto finns på bilens båda satser vinterdäck, även odubbade

————————————————————

Förarplats i Volvo XC60 BE Pro 2015 med Driver Support och däcktryckssensorer.Lag på däcktrycksvarning med hjulsensorer? [2]

En ny lag kräver däcktrycksvarning i bilar som tillverkas efter 1 november 2014. Det innebär att många behöver* skaffa en lufttryckssensor till varje extrafälg. För min Volvo med två vinterhjulsatser blev det åtta stycken. Inte gratis men livsviktigt.

————————————————————

Kökörning i Volvo XC60 2015 med Driver SupportSäkert och bekvämt 3 sekunder bakom? [3]

Med Volvos Driver Supportpaket kan bilen hålla en förarbestämd tidslucka till fordonet framför. Med fartväljarknapparna på ratten och den kamerabaserade fartgränsvisningen (80 på bilden) blir det fantastiskt skönt att  köra på sträckor med fartkameror och täta byten av fartgräns.

————————————————————

Förarplats i Volvo XC60 2015 med 4 funktioner synligt aktiva i Driver Support-paketetBildgåta om fart i Hjulkalendern 4

På fotot av förarplatsen är fyra funktioner aktiverade i Volvos senaste Driver Supportpaket. Vill du bli först att i kommentarfältet svara rätt på följande frågor?

{Blunda om du först vill testa!} Svar 1:a, 2:80km/h, 3:70km/h,
4: 1s (första strecket) +4st ½-sekundsstreck = summa 3s,
5: BLIS (Blind Spot Information System),
6: Ungefär som i kommentar av e8johan 4dec 06:36

————————————————————

Volvo XC60 underifrån - drivaxel vänster fram. Kameran riktad framåt under billyft.Fram- bak- eller fyrhjulsdrift? Kolla själv! [5]

Vilka hjul som drivs på en personbil kan du se ganska enkelt, även om det inte finns något AWD eller 4WD-emblem för fyrhjulsdrift. Kolla efter drivaxlar på bak- och framhjulens insida! Här visar foton hur det ser ut under en nästan ny bil.

————————————————————

Volvo XC60 2015 med Sensus navigation på centralskärmen. I förgrunden en Samsung Note mobiltelefon med navigeringsappen Waze visande samma rutt på kartan.Bilintegrerad GPS-navigator / Waze i telefonen? [6]

I två år har navigeringsappen Waze i mobilen gjort mitt bilåkande vänligare och effektivare. Vi som kör med Waze hjälper varandra med karträttelser och varningar i realtid. Här ställs det emot bilintegrerade men enkelriktade Sensus i nya Volvon.

————————————————————

Dragkula, 13-polsadapter, 7-polig elkabel på marken klara att anslutas till Labb-Volvon utan täcklucka.Koppla släpvagn till nyare bil? [7]

Bilen du kör eller ska skaffa kan ha utrustning som inte funkar med alla släpvagnar. Pendlingsstabilisering, 13-polig elkontakt, automatisk avstängning av både CTA* och de bakre P-sensorerna ingick, när jag beställde bilen med drag från fabrik.

————————————————————

Volvo XC60 2015 med Haldex fyrhjulsdrift (AWD), ESC, TSA, Nokian Hakka 8 dubbdäck och släpvagn för totalvikt 1 ton . Parkerad utanför Rejmes i Linköping efter byte från hjul med sommardäck.Därför vek sig släpvagnsekipaget. Video [8]

Fyrhjulsdriftens säkerhetspotential missförstås. Risker ignoreras med lätta bilar som drar tunga husvagnar och släp. Antisladd påstås kunna ersätta däckdubbar. Dessa myter kan du avslöja med hjälp av friktionscirkeln.

————————————————————

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video [9]

Nu är det risk för underkylt regn, starka vindbyar och polerade isvägar. Då kan din bil börja svänga av sig själv, även om du ”kör försiktigt”. Har bilen odubbade däck kanske du behöver omkring en halv minut för att stanna från landsvägsfart.

————————————————————

Tre tips för minskad vindkänslighet illustrerade med text på foto av Labb-Volvons sida.Så minskar du vindkänsligheten. Kraschvideo [10]

Nobeldagens stormvarning kanske har puffat för fysiken om bilars vindkänslighet? Kraschvideon visar hur en bil kan bli som JAS 39 Gripen utan styrdator. Har bilens tyngdpunkt hamnat bakom tryckcentrum, krävs bättre sidgrepp hos bakdäcken.

————————————————————

Skärmdump från navigatorappen Waze med min kraschplats då inga GPS-satelliter fanns.En app kunde ha förhindrat min värsta krasch [11]

Då var jag närmare döden än i någon annan av mina trettiotal bilkrascher. Dagens GPS-navigator kunde ha förhindrat olyckan för flera decennier sedan. Nu kan både säkerhet och trivsel ökas med IT-baserad och mänsklig kommunikation i trafiken.

————————————————————

Haveriutredarbil (gasdriven äldre V70) hos STOP uppställd för skifte till dubbade vinterhjul.Mät dubbutsticket! Idé belönas? [12]

På polerad is kan däckdubbar drastiskt öka väggreppet. Men dubbstiften måste sticka ut tillräckligt från slitbanans gummi för att kunna tränga ned i isen. Här har några tiondels millimeter stor betydelse. Därför behövs bra mätmetoder.

————————————————————

Diagram: g-tal som funktion av sträckan vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter (30-50-70 km/h).Reinfeldts bil farligt liten? Video och diagram [13]

Ska du välja bilmodell som skyddar dina medpassagerare? Då är nog Reinfeldts nya småbil ingen höjdare. Ju mer plåt som kan pressas ihop utanför kupén, när en bil frontalkrockar – desto mindre våld behöver de åkandes inre organ utsättas för.

————————————————————

Den svarta Labb-Volvon har hejdats i utbackningen av CTA-radarn, som kunde larma när den vita Passaten var på korsande kurs.Larmar innan jag backar på folk [14]

När jag backar, varnar CTA*-radarn för korsande trafik. Det var oviktigt för mig vid beställningen i somras av Driver Supportpaketet. Men sedan har den larmat skarpt oväntat ofta och även för gående. Nu värderar jag den högt, också som livräddare.

————————————————————

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.Svårare gå än köra bil på ishalka? Komisk video [15]

På skrovlig is gör ytans lutningar att gående och cyklister förlorar balansen. I bilen har vi inte det problemet. Våra gångexperiment visade att det räcker med cirka en decimeters glidning för att falla. En gammal video därifrån kanske tål att skrattas åt.

————————————————————

Labb-Volvon (XC60 D4 AWD BE Pro med Driver Supportpaket och parkeringshjälpkamera) vid testanläggningen Asta Zero. Text med svarsalternativ för parkeringshjälpkamerans position.Backkamera: var är linsen? Bildgåta [16]

Med några foton av Labb-Volvons bildskärm under backning kan du kanske lista ut var linsen sitter till parkeringshjälpkameran. Klicka på 1, X eller 2, så länkas du till ett förklarande foto. Är det för trivialt, kanske CTA*-indikeringen kan stimulera?

————————————————————

Väntan på fri väg för Labb-Volvons första sladdprovokation på snömodd 2014-12-13. I vindrutans ovankant (till höger om kamerakåpan för City-Safety och Driver Support) sitter tillfälligt en smartphone med app som registrerar g-tal och GPS-deriverad fart samtidigt som vägen filmas.Ny antisladd+AWD mot feltänkt antispinn+FWD [17]

På årets första snömodd försökte jag förgäves provocera min nya Labb-Volvo till sladd. Med Volvos antisladdsystem (ESC) och Haldex fyrhjulsdrift (AWD) blev det tvärtom mot när jag kraschade en testbil med framhjulsdrift och antispinn -92.

————————————————————

Erforderlig tidslucka vid kökörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden 1995. Tidslucka 5 procent av farten vid ishalka? [18]

Att nödbromsa en bil till stopp kan ta 25 sekunder från 90 km/h med odubbade däck på ishalka. Skillnaderna i bromsningseffektivitet mellan olika fordon är då så stora, att tidsluckorna i sekunder kan behöva vara 5 à 10 procent av farten i km/h. Video visar hur det ser ut i verkligheten.

————————————————————

Foto av olyckskurva från låg höjd över vägbananVad blev domen efter kraschen? Välj svar i [19]

Efter kurvan på fotot åkte bilen av vägen, voltade och började brinna när den låg på taket. På väg in i ambulansen ska föraren ha sagt något om att han nog körde fortare än hastighetsbegränsningen. Senare åtalades han för vårdslöshet i trafik.

————————————————————

Bildbevis för att lufttrycket var för litet i det kurvyttre bakdäcket på den totalhavererade FerrarinVilket hjul på kraschade Ferrarin? Bildgåta i [20]

Den helförsäkrade Ferrarin blev skrot vid avåkningen. Försäkringsbolaget vägrade betala med hänvisning till sin konsultrapports slutsats om mycket hög fart. På ägarens begäran undersökte jag vraket och platsen och fann flera motsägelser.

————————————————————

Foto taget vid min platsundersökning efter tredje dagens fynd på och vid trädet T. De röda repen markerar Ferarrins färdväg från vägbanan efter avåkningen till första trädkollisionen: - till vänster enligt antaganden och ospecificerade bilder från datorsimuleringar i försäkringskonsultens rapport - till höger enligt mina haveridynamiska rekonstruktioner med både datorsimuleringar och bilfysikaliska rimlighetskontroller. Så kraschade Ferrarin efter punktering [21]

Tredje dagen på olycksplatsen upptäckte jag delvis överväxta Ferraridelar intill ett barkskadat träd. Det öppnade för en haveridynamisk rekonstruktion av hela händelseförloppet och tydde på pyspunktering snarare än på vårdslös fortkörning.

————————————————————

Två foton på barkskadat träd och motsvarande intryckning på den kraschade Ferrarin. Urklipp från utlåtande av Lennart Strandberg för försäkringstvist.Så överdrivs olycksbilars fart med dator [22]

Dyra försäkringsskador eller personliga aversioner mot inblandade i bilkrascher kan trigga försäkringsutredningar och tvister, som enskilda inte orkar processa om. Nu får Ferrarikraschen vara exempel på en förlust som enbart blev i pengar.

————————————————————

Lennart Strandberg testkör sin 5-växlade tävlings-gokart på Ös-We Ring norr om StockholmFrån gokart till IT-fylld XC60: Njutflykt i [23]

Bilkörning erbjuder en blandning av fysisk upplevelse och intellektuell stimulans. Känslan av njutningsfylld kontroll från tävlingskörning och experiment ger för mig stadga åt utvecklingen av IT-stöd till förare i samspel med andra utanför fordonet.

————————————————————

____________
[Denna artikel publicerades 24 december som sista lucka i Hjulkalendern 2014]
Klicka här
för att öppna alla luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se

Kanske hittar du mer i 2013 års Hjulkalender, som också har andra perspektiv.

Reinfeldts bil farligt liten? Video och diagram i Hjulkalendern 13

Ska du välja bilmodell som skyddar dina medpassagerare? Då är nog Reinfeldts nya småbil ingen höjdare. Ju mer plåt som kan pressas ihop utanför kupén, när en bil frontalkrockar – desto mindre våld behöver de åkandes inre organ utsättas för.

I fredagens nätmedia uppgavs att Fredrik Reinfeldt och Pernilla Wahlgren har skaffat ny bil av likadan modell, Fiat 500C. ”Roligt och bra val” tycker en bilexpert enligt artikeltexten. Kanske det – så länge de inte blir påkörda eller krockar.

På bilder av Fiat 500C ser det ut som om frampartiets effektiva deformationszon (där fronten tar upp energi under konstant retardation av kupén) inte är mycket längre än några decimeter. Låt mig utgå från 30 centimeter.

Diagram: g-tal som funktion av sträckan vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter (30-50-70 km/h).
Matematiskt samband mellan g-tal och sträcka under hastighetsminskning med konstant acceleration från olika farter (30-50-70 km/h) till noll.

Då visar diagrammet härintill att en krock i 50 kilometer i timmen mot fast barriär innebär g-tal på över 30 för den som sitter fastspänd i kupén och inte får stoppsträckan förlängd av bilens eventuella säkerhetsfunktioner – via krockkuddar, bälten och stol. Hos en ung, frisk och stark person kanske skadliga whiplashrörelser inte uppstår i halskotpelaren, och aortas anslutning till de tyngre inre organen kanske håller. Men …

Betydligt större chans att klara sig oskadda skulle Reinfeldts och Wahlgrens sällskap ha i en större bil med deformationszoner på 50 à 60 centimeter. Då kan g-talet teoretiskt hållas under 20 vid en krock mot barriär eller mot mötande likadan bil i 50 km/h.

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.
Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras g-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Dessutom gör skillnader i vikt och fysikens impulslag att exempelvis en större 1900 kilograms bil (som Labb-Volvon) stöter Fiatens 1100 kilogram bakåt. Om båda håller 50 före frontalkrocken, kommer hastighetsförändringen (delta-v) för Fiaten att bli över 60 km/h (64 vid central, helt oelastisk stöt) medan personerna i den större bilen kan komma undan med mindre än 40 km/h (37).

I en sådan krock bottnar troligen Fiatens deformationszon, så att g-talet för de åkande blir avsevärt större än de 40-50 som diagrammet visar. Därtill kommer risken för inträngande våld och yttre skador, när kupén kollapsar.

Här har nog förenklingarna i resultaten från krockprov trivialiserat det offentliga samtalet. Även om en bil behåller kupén intakt och testbilderna visar att medföljande krockdockor inte får yttre skador, så klarar inte människans inre organ så höga g-tal som exempelvis torde ha förekommit i krocktesten på videon härintill.

Mer om min utgångspunkt på DN Debatt för ett par decennier sedan:
Livsfarligt satsa på småbilar
Lite av fysiken och matten bakom:
Fronta i 50 mot tungt fordon är som bergvägg i 100 – Här finns formeln
Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!

_________
Klicka här
för att öppna alla luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Bilteknik och haveridynamik – Föredrag om olyckor i rättsfall

Olyckor är oavsiktliga med många orsaker. Ändå ‘förklaras’ trafikolyckor ofta med att en inblandad person har överträtt någon trafikregel, exempelvis fartgränsen. Därigenom förblir vi omedvetna om fordons- och haveridynamikens komplexitet.

Föredrag i Linköping (Mjärdevi Science Park – creActive) onsdag 2 april 2014 

Ferrarivrak efter avåkning på en kurvas insida.
Ferrarivrak efter avåkning på en kurvas insida i Västernorrland. Försäkringsbolaget skyllde sladden på fortkörning och ignorerade bland annat att vägbanksgrus i det kurvyttre bakhjulet tydde på pyspunktering. Haveriutredningen kan laddas ned här.

Kunskapen är förstås begränsad även bland anställda experter hos ansvariga myndigheter. Men om okunnigheten där är omedveten, befästs den i massmedia och myndighetsbeslut. Orättvisa domstolsbeslut eller sociala beskyllningar mot enskilda olycksoffer, farliga missförstånd i det offentliga samtalet och säkerhetshämmande prioriteringar i trafikpolitiken kan bli följden. Fortsätt läsa ”Bilteknik och haveridynamik – Föredrag om olyckor i rättsfall”

God Jul med skratt skämt och lek: Video i Hjulkalendern 24

Ett gott skratt förlänger det goda livet. Reflekterad kunskap om komplexa problem och lekfull stimulans bidrar till att lösa dem. Den inställningen behövs i forskning mot olyckor, särskilt när inblandade personer fördöms med statistiska skygglappar.

I Hjulkalendern har det kanske blivit alltför mycket av allvarsamma problembeskrivningar med försök till kunskapsförmedling om bilteknik och dynamik. Så låt mig avsluta med tre videoklipp i lite lättsammare stämning.

SKÄMT kan locka fram reflekterad kunskap om ovanliga händelser
– här med Tage Danielsson:

 

SKRATT gör gott för kropp och själ
Med Skrattyoga skrattar vi utan (annan) anledning och utan språkbarriärer.

Skärmdump från video med skratt som smittar i en T-banevagn.
Skratt som smittar i en T-banevagn.  Stillbild från den nedan inbäddade videon. Se och lyssna på den – åtminstone halva tiden av dess sju minuter! Då kanske du också är med på tåget som på den här bilden (tagen efter cirka tre minuter).

Fortsätt läsa ”God Jul med skratt skämt och lek: Video i Hjulkalendern 24”

Styra med antisladd?

Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.

Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.

Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.

Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.

Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.

Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.

Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.

Fortsätt läsa ”Styra med antisladd?”

ABS bromsar olika hjul lagom

Med bilens enda bromspedal krävs automatiska reglersystem för att föraren ska kunna nödbromsa effektivt, när väggrepp och belastning är olika för de fyra hjulen. Låsningsfria ABS-bromsar motverkar också bakvagnssladd och framhjulsplogning. 

Först publicerat bakom lucka nr.22 i Hjulkalendern 2013

Sladdande och 'plogande' bil efter bromsning

Om bakhjulen bromsas för hårt jämfört med framhjulen sladdar bilen och girar av sig själv. Omslagsbild till min rapport anno 1996: ”Olycksrisker och bromskraftfördelning i personbilar” (VTI Meddelande 768).

Med låsningsfria ABS-bromsar i moderna bilar kan nödbromsning bli både effektivare och säkrare.
Men okunskap eller reflexmässiga reaktioner från många års körning med äldre fordon gör att många förare släpper bromspedalen, när ABS-ventilerna slamrar.
Så gjorde jag några gånger efter övergången till ABS i början av 1990-talet. Om du också tillhör den skaran, kanske den här hjulklappen kan väcka intresse för att träna bort de gamla reflexerna och kolla om det finns ABS i bilen du ska köra iväg med.

Fortsätt läsa ”ABS bromsar olika hjul lagom”

Bil sladdar som bakvänd kastpil

Kastpilars rörelse får här illustrera varför bilar kan bli instabila, om framhjulens däck har bättre sidgrepp än bakhjulens. Resonemanget bygger på fenomen och begrepp som introducerades i Hjulkalendern 18, 19 och 20.

Krafter från omgivande medium (luft eller vatten) på en farkost.
En farkost med tyngdpunkten i T rör sig här i ett omgivande medium – luft eller vatten. Illustrationen gjordes för Nationalencyklopedin – då utan tanke på att farkosten sedan skulle associeras med en kastpil. 🙂 Alla sidkrafter (s) ger ett summerat vridmoment omkring T motsvarande en enda kraftresultant F med angreppspunkt i tryckcentrum (P).
Eftersom P ligger bakom T är farkosten stabil och återgår till rak kurs av sig själv – oberoende av färdhastigheten (v).

Först publicerad bakom lucka nr.21 i Hjulkalendern 2013

Fortsätt läsa ”Bil sladdar som bakvänd kastpil”

Däck går inte på räls: Hjulkalender-repris

De sista dagarna före julafton försöker Hjulkalendern förklara hur ABS-bromsar och antisladdsystem fungerar. Men för att kunna knyta ihop säcken behöver vår hjultomte reda ut ytterligare ett par dynamiska fenomen. Nu är det avdriftens tur.

Först publicerad bakom lucka nr.20 i Hjulkalendern 2013

Tracks and steered wheel angles Low speed cornering without sideslip angles
Hjulspår vid långsam körning i kurva utan nämnvärda sidkrafter eller avdriftsvinklar. För att inte då få motriktade sidkrafter på styrhjulen konstrueras styrgeometrin så att det kurvinre hjulet styrs mer än det yttre, som rullar i en större radie. Principen kallas Ackermannstyrning.
I julbrådskan tog jag en figur från en artikel* om bakhjulsstyrda fordon. Deras lågfartsgeometri är densamma, men de dynamiska egenskaperna är svårbemästrade med olyckor som följd.  *Strandberg, L (1983). Danger, Rear Wheel Steering. Journal of Occupational Accidents.

Däckspår på marken efter en bil som svängt i mycket låg fart kan se ut som i figuren ovan. Där har hjulen ritat fyra cirklar med samma medelpunkt. Men när det går fortare krävs sidkrafter från underlaget, som  deformerar däcken och får de rullande hjulen att ‘krypa’ i sidled. Se videon nedan.

Fortsätt läsa ”Däck går inte på räls: Hjulkalender-repris”

Svänga eller bromsa? Friktionscirkeln

Kan krafterna från vägen på ett rullande hjul få bilen att både svänga och bromsa? Ja, det kan nog alla förare erinra sig. Men om allt väggrepp utnyttjas för fartökning eller för bromsning i en nödsituation – då finns inget sidgrepp kvar för att svänga.

Hur stor sidkraften kan bli på ett rullande hjul avgörs av storleken på den längsriktade driv- eller bromskraften. Förenklat brukar man beskriva sambandet med hjälp av den så kallade friktionscirkeln, som här också kan benämnas väggreppscirkeln.

Tangentiella krafter från underlaget på ett rullande hjul.
Den största sidkraft (S) som ett rullande hjul kan få från vägbanan begränsas av friktionscirkeln och minskar om bromskraften (B) ökar. Sidkraften ökar med ökande avdriftsvinkel upp till ett maximum. Mer om det kommer senare i Hjulkalendern.

Först publicerad bakom lucka nr.19 i Hjulkalendern 2013

Fortsätt läsa ”Svänga eller bromsa? Friktionscirkeln”