Fällknivsfällan jag inte såg då

Korta dragbilar med långa påhängsvagnar blir lätt instabila vid bromsning. Många dramatiska exempel finns på det, nu även hos YouTube. Men när jag började forska i ämnet på 1970-talet bortsåg vi från nödbromsning 🙁 av finansiella skäl.

Brand vid tankekipage som vikt ihop sig krockat med mötande lastbil framför bilen som videofilmat med dashcam.
Det brinnande ekipaget är det andra i mötande körbana som vikt ihop sig efter hård inbromsning – troligen för en personbil som gjort en snäv omkörning innan förbudsskyltarna. Det framgår av sekunderna innan detta ögonblick. Videon finns i min spellista Vehicle Dynamics på Youtube.

Liksom artikeln på plats nr.20 i visningsstatistiken för 2015
handlar Hjulkalenderns femte lucka här om släpvagnsekipage som viker sig.

Fortsätt läsa “Fällknivsfällan jag inte såg då”

Krocksäkerhet: Naturlagar mörkas?

En rad av olyckor kan visa hur naturlagarna mörkas i krocktesternas “säkrast i sin klass”. Fysikens impulslag och människokroppens biomekanik har inga åtskilda klasser.

Även om bilindustrin lyckats få ned dödstalen med förfinad teknik, har teststandarder med onödigt hög fart tvingat fram hårdare bilar. Det ökar  risken för whiplashrelaterade och andra inre skador oavsett bilens storlek.

Tvärstopp med intakt kupé kräver g-krafter som ökar med minskande deformationszon
Smart (hitre bilen) är nyare med bättre placering i den schabloniserade säkerhetsrankingen än den här Mercedes-bilen (bortre). Båda tillverkas i samma koncern. Men hur är det med den verkliga risken för personskador vid en krock?

Men ju mindre bil desto större blir rörelsen för kroppens inre organ vid en krock. Halveras deformationszonens längd så blir g-krafterna minst dubbelt så stora – oavsett krockkuddar, bältessträckare och andra finesser.

Om vi dessutom sitter i en bil som frontalkrockar med ett mycket tyngre fordon, så blir hastighetsförändringen och skaderisken nästan som att köra in i en bergvägg med fordonens sammanlagda fart. De som då åker i det tyngre fordonet utsätts bara för en måttlig stöt.

Fortsätt läsa “Krocksäkerhet: Naturlagar mörkas?”

Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning

Repeterat 15 dec 2012 apropå varning från SMHI för snöfall i en stor del av Sverige

Första november hade det varit ishalka. Den här framhjulsdrivna bilen sladdade då av på kurvans insida. Kör man tillräckligt fort är det omöjligt.
Spåren och intryckt flygel vänster bak visar att bilen åkte snett bakåt i slänten, stötte i dikets motslänt och fortsatte rotera medurs ett kvarts varv till slutläget.

En hel 5-personers familj dog i sladdolyckan på E20 9 januari. Bilderna på vraken och olyckskurvan pekar på två lömska fenomen i bilfysiken, som ligger bakom många krascher. Åtta dagar senare dödades en personbilsförare på E20 under liknande förhållanden.

Frontalkrocken mot långtradaren 9 januari tycks ha föregåtts av att den lilla personbilen sladdade inåt i kurvan på en moddig väg. Se GP, SVT och bilderna i inslaget på webb-TV hos DN.

TV-bilderna och nyhetsartiklarna stödjer hypotesen att personbilen fått moddplaning på bakhjulen, som då får sämre väggrepp än framhjulen inåt i kurvan. När vridmomentet omkring tyngdpunkten är större fram än bak så girar förstås bilen inåt i kurvan. I en vänsterkurva krävs sedan bara ett möte för att frontalkrocken ska inträffa.

Är då farten tillräckligt låg (OBS), så flyttar sig även bilens tyngdpunkt inåt. Bilen svänger tvärare än kurvan – om inte föraren snabbt styr utåt och plockar bort inåtkrafterna från framhjulen.

Fortsätt läsa “Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning”

Hon körde mot mig på felskyltad motorvägsavfart

En ny frontalkrock inträffade på E4 söder om Linköping klockan 23  torsdag kväll. För en tid sedan var det nära ännu en nattlig motorvägskatastrof. Men då blev det ingen krock.

En ung kvinna körde sin Volvo V70 åt fel håll på Linköpings östra E4-avfart, vilseledd av vägmärkena. När hennes strålkastare kom emot mig kastade jag min bil åt höger och fick kvinnan att vända tillbaka.

Rastplats (med orienteringskarta) för fordon som kört av E4 från söder/väster. Linköpings norra/östra trafikplats.
Rastplatsen vid Mörtlösa i dagsljus. Inga skyltar förbjuder vänstersväng. Kvinnan körde därifrån åt vänster efter stoppskylten.

Fortsätt läsa “Hon körde mot mig på felskyltad motorvägsavfart”

Så tolkas sladdspår och beräknas krockfart

Med sladdspåren från en dödsolycka 20/8 nära Simrishamn kan krockfarten beräknas för bilen som då kom över på fel sida. Ett foto på nätet tyder på att den sladdande bilens högersida krossades av den mötande bilens front vid vägkanten.

Repetition från 20/8 efter dödsolycka 7/10 i Göteborg:

Dödsolycka var frontalkrock (GP 7-8/10)

Räddningstjänsten uppger för GP att olycksbilden tyder på betydligt högre fart än de 90 kilometer i timmen som är max för sträckan.
Denna subjektiva bedömning kan kompletteras med mer objektiva haveridynamiska beräkningar utifrån uppgifter om inblandade fordon och foton med mått på eventuella däckspår.

Eftersom jag inte har tillgång till sådana detaljer från fredagens olycka i Göteborg repeterar jag här nedan en fotobaserad förloppshypotes för en dödsolycka i augusti, med tydliga däckspår och fordonens slutläge på bilder, som texten nedan länkar till.

Fotot nedan är från en av mina egna utredningar. Fler exempel finns i kategorin Haverier och på stop.se/utred/.

Spårens radie kan bestämmas med enkla längdmätningar. Farten beräknas sedan utifrån uppskattningar av väggreppet. Sladdspåren på fotot som illustrerar Aftonbladets artikel om olyckan 20/8 nära Brasarps backar i Skåne möjliggör flera slutsatser om händelseförloppet:

  • Bilarna har kört in i varandra när båda grenslade kantlinjen. Den sladdande bilens framhjul och den mötande bilens högerhjul har då befunnit sig nära eller utanför asfaltkanten.
  • Föraren av den mötande bilen har troligen försökt väja åt höger, när den sladdande bilen girade över på fel sida om mittlinjen. Väjning åt vänster kunde kanske ha förhindrat kollisionen.

    Figur 1 i StOP Yttrande 070326 av Lennart Strandberg. Textruta döljer namnet på åkl
    Liknande sladdspår från en tidigare dödsolycka, där radien inte mättes upp. När jag kopplades in för tolkning var spåren borta och åklagarens konsult hade förväxlat sladdspårens ursprung. Utan att redovisa den orealistiskt rattryckande förarmodellen i sitt simuleringsprogram (PC-Crash), drog konsulten den märkliga slutsatsen att för hög fart* var olycksorsak. Bilen sladdade av på *insidan av en kurva och spårfotona tyder på att lufttrycket var för lågt i höger bakdäck. Den textade bilden ovan är Fig.1 i mitt yttrande inför hovrättsförhandlingen.
  • De kraftigast svärtade sladdspåren kommer från högerhjulen.
    Där de korsas av spår från vänsterhjulen (med svagare svärtning på fotot) har bilen rört sig med högersidan först.
  • Mittlinjen förefaller vara så krökt, att sladden inte kan förklaras med för hög fart i förhållande till kurvradien. Bakvagnssladden måste ha andra orsaker, eftersom den har fått bilen att gira av vägen på kurvans insida.
  • Om sladdspårens radie bestäms med geometrins kordasats, kan krockfarten för den sladdande bilen uppskattas utifrån några alternativa antaganden om väggreppet (friktionstalet mellan däck och vägbana). Den kraftiga svärtningen tyder på att friktionen var fullt utbildad omedelbart före krocken.

Man får inte utgå från sladdspåren i ett tidigare skede, där svärtningen är svagare. Så gör dessvärre norska Statens Vegvesen, vilket leder till att farten överskattas med åtföljande risk för rättsövergrepp mot många olycksförare. Se Våldsoffer blir syndabockar

Avsikten är att på bildrullen.se (eller på stop.se efter modernisering av webbdesignen) ge mer info, bland annat tabeller för radie- och fartbestämning. Innan dess laddas detta inlägg upp till webben som service till läsarna av artiklarna om olyckan hos Twingly-länkande Dagbladet, DN, GP, SvD och HD.

Gentemot skadade och deras anhöriga känns det tungt att sakligt beskriva olycksförlopp och bakomliggande faktorer. Men ofta är det just fakta som efterfrågas efter det akuta skeendet. Det hindrar inte att tankarna går till de olycksdrabbade med ett känslomässigt deltagande, som är svårt att uttrycka i ord på nätet. För min del minns jag dock många liknande fall, som ger ansikte åt smärtan. 

Fotnot: Polisens meddelande om olyckan 20/8 via Twitter (länk ur funktion 24/9).

Tillägg: Flera påminnelser om betydelsen av lufttrycket i bakdäcken:
Punktering på höger bakdäck avgjorde SM-Finalen i rallycross 24/9 (DN, GP, SvD)