Blir du farlig med eldriven bil?

Hör gående och cyklister att ditt eldrivna fordon närmar sig bakifrån? Vet du om hörlurar håller för öronen?  Tutar du i god tid? Nehej, då gäller det att du har marginal för plötsliga kursändringar. Olycksanalyser från USA tyder på det.

Däckspår från burnouts på gata i Vadstena vid kortege 2011. Foto och skyltmaskering: Lennart Strandberg
I tätort är det kanske inte så uppskattat med oljud och partiklar från burnouts och driftande med gamla bakhjulsdrivna bilar. Men motsatsen – miljövänlig körning med eldrift – medför risker, som inte är lika uppenbara.  Fotot från ett arrangemang i Vadstena.

Vi trafikanter är vana vid att bilar hörs även i låg fart. Det gör inte alltid el- och hybridbilarna* som ibland är eldrivna. I en amerikansk studie var de överrepresenterade i krockar med gående och cyklister. Jämfört med vanliga bilar, som har enbart förbränningsmotor, var hybridbilarnas risk störst vid lågfartsmanövrer och vid sväng i korsningar.

Fortsätt läsa ”Blir du farlig med eldriven bil?”

Skadekurvan som dissar småbilar

Hur mycket måste din bils front tryckas ihop för att skydda dig mot inre skador i krock mot en bergvägg? Det visar diagrammet och formeln i en tidigare artikel. 

Diagram: g-tal som funktion av sträckan vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter (30-50-70 km/h).
Matematiskt samband mellan g-tal och sträcka vid stopp med konstant acceleration från olika hastigheter. Från lucka 13 i Hjulkalendern 2014.

Matematiken är inte nådig mot dem som åker i små bilar. Oavsett hur skickliga konstruktörerna har varit, så kan en kort deformationszon inte vara lika skonsam som en lång. Dubbleras bromssträckan för kupén så kan de skadliga g-krafterna på de åkande halveras. Se formeln i artikeln Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!

Fortsätt läsa ”Skadekurvan som dissar småbilar”

Hör du dubbdäcken tvärnita på asfalt?

Opeln som körde mot rött räddades av min tvärnit med Labb-Volvon. De fulldubbade däcken greppade utmärkt på is, det visste jag. Men att bromsa som sommardäck på våt asfalt skulle de väl inte klara?

 Se och hör videon här

Nödbromsning 0,7g med dubbdäck på asfalt
Maximal ABS-bromsning med dubbdäck på asfalt räddade den vita rödljuskörande Opeln från kollision. Från videoapp i Labb-Volvon. Medelretardation ca 0,7g.

Jodå, Opeln slapp påhälsning i kofferten. Och fartuppgifterna från videoappen i min smartphone tyder på att det blev en rejäl tvärnit.

Jag hörde ett kortvarigt raspljud från dubbarna på framhjulen innan ABS-datorn hade detekterat låsningstendensen och minskat hydraultrycket till bromsarna. Men för att få full bromsverkan även på bakhjulen tryckte jag ned pedalen ännu hårdare.

Enligt appens siffror på bilderna minskade farten från 70 till 26km/h på cirka två sekunder. Det motsvarar i genomsnitt nästan 0,7g i retardation. Fortsätt läsa ”Hör du dubbdäcken tvärnita på asfalt?”

Föll 60 meter med bäst däck bak

Bättre grepp bak än på framhjulen bidrog till att tre tunga lastfordon gled av den hala vägen i Norge och voltade nedför en 60 meters brant. Min rekonstruktion visar faran med förenklade råd (bästa däcken bak) för komplexa dynamikproblem.

Ekipaget gled av vägen och föll 60 meter. Inbäddad video på YouTube från 2012.
Uppföljningar via Gunnar
och Johan Granlund .

Rubriken ovan och min rekonstruktion (kortfattat på engelska och mer mångordigt på svenska) pekar på att bäst däck bak kan ha bidragit till olyckan. Det är på tvärs emot uttalanden som jag ofta har tillskrivits. Fortsätt läsa ”Föll 60 meter med bäst däck bak”

Vattenplaning bak vänder bilen som en kundvagn

Har du försökt rulla iväg en kundvagn i varuhuset med de fasta hjulen framåt? Den svänger så snart du släpper handtaget. De bakre hjulen ger ju inget sidgrepp. Likadant är det med en bil, som får vattenplaning enbart på bakhjulen.
[Lucka 6 i Hjulkalendern 2015]

Sladdande och 'plogande' bil efter hjulblockering eller vattenplaning enbart fram eller bak
Sladdande och ‘plogande’ bil efter vattenplaning bak respektive fram. Om enbart bakhjulen vattenplanar börjar bilen gira av sig själv. Antisladdsystemet och föraren (!) måste parera både snabbt och precist för att behålla kursen. OBS: antisladdsystemet förutsätter att föraren styr dit bilen ska. Bilarna på bilden (från 1996) har varken antisladd eller låsningsfria ABS-bromsar.

Naturlagarna bakom det här fordonsdynamiska fenomenet förklaras i flera artiklar på Bildrullen. Några listas om du söker eller klickar här på ”vattenplaning”.

Inför 6 december har massmedia och väderapparna varnat för regn, vattensamlingar och höga flöden. Därför lyfte jag i all hast fram denna varuvagnsanalogi och hoppar över den tilltänkta reprisen för lucka 6 i årets hjulkalender. Det skulle ha varit den artikel som blev nr.19 i visningsstatistiken för 2015, d.v.s. Koppla släpvagn till nyare bil?

Eftersom det dessutom blåser hårt upprepar jag tipsen om vindkänslighet med en länk till artikeln Så minskar du vindkänsligheten från förra årets Hjulkalender.


Detta är sjätte luckan i Bildrullens Hjulkalender 2015. Tidigare upplagor: 2014 och 2013