Spåret *inte* där bussen åkte av vägen?

Söndagens tragiska bussolycka nära Sveg såg ut att förklaras av däckspår i Expressens foto. Bildtexten uppger att det var avsatt där bussen åkte av vägen. Det har nu dementerats. Inläggets rubrik och text ändras därför.
Senaste uppdatering: 170407 kl.22

Skärmdump från artikeln på expressen.se.  Med utgångspunkt från att spåret var avsatt *före* dikeskörningen, stödde dess utseende hypotesen om mekaniskt fel i höger framhjulsaggregat, t.ex. kärvande hjullager. Låsningsfria ABS-bromsar kan nämligen inte lämna däckspår som på fotot.

På sociala media har förekommit skuldbeläggande spekulationer om att det underkända hjullagret i en tidigare besiktning inte skulle ha bytts ut. Det tillhör den reaktiva delen av olycksrekonstruktionen – med juridiska spörsmål, som ligger utanför de proaktiva aspekterna och min kompetens.

I mina diskussioner med Expressen betonade jag därför att vi utomstående knappast kan veta något om detta. Exempelvis kan ett okänt bakomliggande fel hos bussen ha gjort att nya hjullager försämrades efter godkänd reparation. Även det tycker jag kan läsas in i reportern Åsa Asplids väl utformade text.

Jag beklagar uppriktigt om min utgångspunkt har förstärkt lidandet för någon inblandad. Om en personlig kontakt eventuellt kan gottgöra detta är jag beredd att försöka i dialog per telefon. Mejla i så fall ditt telenummer och lämpliga tidpunkter till mig (LSt at stop . se).

Spåret har jag inte sett redovisat i någon annan medierapportering. Fotografen, Matilda Nyberg, har varit observant på vägbanan även långt före bussens slutläge. 
Så skrev jag först. Senare fick jag dock besked om att fotot var taget vid slutpositionen. Spåret kan i så fall komma från höger framhjuls sidorörelse – i vältningens slutskede eller vid bärgningen. 

Läs mer i Åsa Asplids artikel på Expressen.se.

Säkrast sakta in eller styra ut?

Hur skulle du köra här? Bussen har släppt av passagerare och börjar blinka vänster när du är bredvid. Nära bakom dig kör en tung lastbil också i 50.

Skärmdump från videofilmad körning intill buss på 50-sträcka med lastbil nära bakom.
Skärmdump från videofilmad körning intill buss på 50-sträcka med lastbil nära bakom.

Fortsätt läsa ”Säkrast sakta in eller styra ut?”

26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Detaljer i massmedia kan lyfta fram lömska fenomen och faror, som inte alla känner till – exempelvis hur gaspedalen kan fastna (30/6: GP, 4/7: AB DN GP).

Regnvarningen från SMHI (DN, GP) aktualiserar ett annat problem, som illustrerades av ett foto i Expressen. Den kraschade bilen ser där ut att ha bättre däck fram än bak och kan ha råkat ut för vattenplaning enbart på bakhjulen.

Fortsätt läsa ”26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?”

50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Även om fakta är ofullständiga, så kan detaljer i massmedia avslöja lömska fenomen och faror, som få känner till.

Sådana haveridynamiska problem saknas i det offentliga samtalet om olycks- och skadeorsaker.

Flygfoto över kurvan där motorcyklist blev överkörd av mötande personbil.
Spåren på flygfotot visar att flertalet förare ‘rätar ut’ vägen från den föregående vänsterkurvan (norr om bilden) till högerkurvan, där Magnus C kom på sin mc – skymd av vegetation på kurvans insida. Motorcykelns läge kanske ger intrycket att Magnus ‘genade’ i sin vänsterkurva, men Magnus låg under bilen nära det östra diket (nederst på bilden). Se stop.se/utred/fall/mcmc/
Intryckning i bussfronten från påkörningen som dödade Magnus T på moped. Ett annat foto på däckspåren visar att det var fel på bussens frambromsar. Men det insåg inte utredarna, som gav Magnus T hela skulden för olyckan. Se min rekonstruktion på annan plats.

Det krävs dock kritiska analyser och nya hypoteser om effektiv prevention för att fördjupa förståelsen och hjälpa enskilda människor att undvika bli en siffra i statistiken. Annars leder inte heller massmedias enkla beskrivningar av krascher till att mönstren upptäcks.

Fortsätt läsa ”50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media”

Då skylls dödsolyckor på de omkomna

Haveriförlopp analyseras för att förhindra upprepningar. De efterlevande får kvalificerat stöd. Det gäller när många har dödats i stora olyckor eller terrorattacker. Men efter enskilda dödsolyckor i vägtrafiken är det ofta tvärtom. Då blockerar  skuldfrågan både säkerhetstänkande och medkänsla.

Även efter flygolyckor upprepas detta mönster, som påminner om häxprocesser*. Ett olustigt exempel är kravet från SFV, svenska Statens fastighetsverk, att Norge ska röja upp efter kraschen på Kebnekaise 15 mars. Artikeln i DN fick jag tips om i en kommentar från signaturen Pelle.

Det havererade flygplanet, C-130J-30 Super Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret)
Det vid Kebnekaise kraschade flygplanet, C-130 Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret). Återgiven enligt medgivande från rapport* 2012-05-11 av Statens Haverikommission, www.havkom.se *länk i textens nedre del

SFV framför kravet på ”sanering” innan olycksförloppet är kartlagt, utan hänsyn till att det innefattar besättningens kvarlevor –  förgäves eftersökta inför minnesstunden för de fem som dödades i arbetet med vår gemensamma säkerhet.

Mönstret känns igen från vägtrafiken

Svensk fordonsindustri har länge haft världsledande kompetens för både olycksanalys och förebyggande åtgärder. Men den ignoreras av utredningsansvariga myndigheter, som ibland inte ens är medvetna om sin okunnighet.

Så bemöttes föräldrarna till två grabbar med samma namn – Magnus. På tvåhjuling blev de ihjälkörda och grundlöst beskyllda för att själva ha ”orsakat” olyckan.
Fortsätt läsa ”Då skylls dödsolyckor på de omkomna”