Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, “mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.
Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se
Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.
Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen: Fortsätt läsa “Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10”

Mesar undviker krocka utan regler – Video i slow-motion

En bild-rulle visar här levande varelsers överlägsenhet i precision och snabbhet vid “parkering” och “Collision Avoidance”. Det får vidga vyerna efter det ganska avgränsade perspektivet på bilteknik och -bildning i Bildrullens Hjulkalender 2014.

Fågel fäller ut "landningsställ", lyftkraftshöjande flaps och fartminskande fjäderbroms vid fågelbord. Foto 141225 av Lennart Strandberg för bildrullen.se.
Blåmes går in för landning och precisionsparkering vid julbordet 2014. Fågeln fäller ut “landningsställ”, lyftkraftshöjande “flaps” och fartminskande fjäderbroms på ett sätt som bör imponera även på mänskliga elitförare i flyg- och vägtrafik. Åtminstone blev jag impad bakom kameran, en Casio Ex-F1 med höghastighetsvideo, som spelade in YouTube-klippet nedan.

Fortsätt läsa “Mesar undviker krocka utan regler – Video i slow-motion”

Omedveten okunnighet mörkar faror

Apropå auktoritär ignorans: Även mot gående vid halka; Mot barn i UG-SVT1 2 3 4 5 6 7 8

Färdigtuggad auktoritetskunskap behöver vi alla för att få något gjort. Men den måste underordna sig reflekterad kunskap. Annars låter vi oss styras av fördomar.

Tankbilsgir
Oberäkneligt skvalp kan få en halvlastad tankbil att välta vid halva sidaccelerationen jämfört med en fullastad.

Att bli medveten om sin egen och andras okunnighet är grunden till ökat vetande. Sådana lärprocesser hämmas av den fragmentiserade utbildning, som exemplifieras på DN Debatt av Mats Alvesson, professor i företagsekonomi och författare till en kommande bok med titeln The triumph of emptiness. Enligt DN behandlar boken “vår tids förkärlek för yta och brist på substans”.

Många trafikolyckor med efterföljande skador och orättvisor bygger på eller förvärras av omedveten okunnighet. Det leder till felprioriteringar, vilseledande kampanjer och skuldbeläggning av individer för avvikelser från rådande normer och regler – oavsett reglernas relevans för det specifika händelseförloppet.

DN gav ett exempel samma dag med artikeln om dubbdäcksavgift. Historien förskräcker, där ansvarskännande bilägare med dubbdäck blivit syndabockar för olika problem, som är kostsamma eller omöjliga att lösa effektivt. Se mina artiklar här eller på Newsmill om dubbdäck och om andra kunskapsbegränsningar, som hotar den enskilde trafikantens säkerhet.

* Tillägg 10, 13 & 14 januari 2013:
Dessvärre är det här exemplet från GP bara ett bland många efterföljande artiklar, där specifika individer skuldbeläggs med epitetet “den mänskliga faktorn”. Sådan moralistisk aningslöshet om haveridynamikens komplexitet tycks ha fått uppmärksamhet även vid årets Transportforum.

Större respekt för det okända demonstreras av en polis i en GP-artikel om dödsolyckan i Vänersborg 13 januari.

Men Transportstyrelsens inställning till Aspergers syndrom återför tanken till ingressen. Det är ett livslångt funktionshinder, inte en sjukdom, som oreflekterat åberopas för indragning av redan beviljad förarbehörighet.

Så göms systemfel med “mänskliga faktorn”

Fyrbilskrocken 21 juli på E18 föregicks av ett körbanebyte vid en av motorvägens katastrofövergångar utan staket. Olyckan följer mönstret från en rad av incidenter, som skylls på inblandade personer.

Men usel skyltning och intoleranta system åtgärdas inte:

Rastplatsen där kvinnan vände och körde på motorvägsavfarten i fel riktning tills hon mötte Lennart Strandberg
Rastplats med orienteringskarta vid Linköpings östra/norra E4-avfart. Lastbilen som närmar sig har just passerat skyltar om motorväg upphör. Efter stoppskylten (till vänster på fotot) finns varken linjer eller skyltar, som förbjuder färd mot körriktningen. I mörker och utan trafik på den bortre körbanan får man ingen indikation på att vägen är en enkelriktad avfart.

Fortsätt läsa “Så göms systemfel med “mänskliga faktorn””

26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Detaljer i massmedia kan lyfta fram lömska fenomen och faror, som inte alla känner till – exempelvis hur gaspedalen kan fastna (30/6: GP, 4/7: AB DN GP).

Regnvarningen från SMHI (DN, GP) aktualiserar ett annat problem, som illustrerades av ett foto i Expressen. Den kraschade bilen ser där ut att ha bättre däck fram än bak och kan ha råkat ut för vattenplaning enbart på bakhjulen.

Fortsätt läsa “26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?”