Okunnig övermakt väcker ilska

Okunnig maktutövning framkallar känslor, som inte kan trollas bort varken med repressiva åtgärder eller med naiv eftergivlighet för aggressioner från provocerade människor.
Länspolismästarens respektfulla människosyn och taktik i Husby* kan vara värd att anamma även i andra sammanhang, när läget inte är akut. *Fler länkar nederst

Renault påkörd i sidan av berusad Opelförare, som friades för dödsolyckan.

Föraren (från Grekland) i den här Renaulten skadades svårt men överlevde, genom att han inte var fastspänd. I domstol klandrades han för vårdslös körning utan bilbälte. Svensken, som berusad körde in i Renaulten med cirka 100km/h i en skymd 50-korsning, dömdes för rattfylleri – men ansågs oskyldig till krocken.  Genom domen fick Renaultföraren skulden även moraliskt i sin grekiska vänkrets för att deras kamrat i baksätet dog av sina skador.

Som sakkunnig i det rättsliga försvaret för olycksinblandade bilförare anar jag en grund för våldsverkarnas känslor i storstädernas förorter*. I många av de tvister och brottmål med krascher, som jag har analyserat, är okunnigheten skrämmande om den haveridynamikens komplexitet.

Det värsta är kanske när okunnigheten hos makthavarna är omedveten. Då kan fördomar mot avvikande människor väcka sakligt ogrundade misstankar, exempelvis om försäkringsbedrägeri eller om vårdslös körning.

Misstankarna biter sig sedan fast ungefär som i forna tiders häxprocesser. Varken vittnesuppgifter eller teknisk bevisning förmår då rubba den legala och finansiella övermaktens övertygelse om avvikarens skuld.

Läs mer

Livsviktig kunskap om däck

Förbudet mot dubbdäck efter 15 april väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.

Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Läs mer

Vilseledande stjärnmärkning

Artiklarna om rankingen av högskolor och sjukvård kunde lika gärna handla om bilars säkerhet.  Detaljerna är viktigare än totalpoäng och statistik när du väljer.

De intressantaste upplysningarna ligger i de många detaljerna bakom topplistans placeringar. Det framgick på dn.se i en artikel om den senaste rangordningen av Sveriges högskolor. En av professorerna bakom rankinglistan, Ingemar Lind, vill ge studenterna inspiration att gå vidare och ta reda på mer.

Likadant skulle den skattefinansierade rankingen av bilars säkerhet kunna presenteras för allmänheten. Resultaten av krocktesterna i Euro-NCAP med antal stjärnor utan viktning av bilens storlek blir i stället vilseledande.Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid tvärstopp.

Dimridåerna tätnar när skillnader i testrankingen mellan olika länder antas vara lika relevanta för individen som för kollektivet. Se exempelvis Ny Teknik om brasilianska bilar. Den som i god tro väljer en mindre bil utsätter sig och sina närmaste för betydligt större skaderisk än vad stjärnmärkningen avslöjar.

Läs mer

Nu är olyckor inte trafikantens fel

Nya regler och riktlinjer för trafikansvariga myndigheter gäller från och med i dag. Den enskilde trafikanten ska få hjälp att undvika lömska faror. Paragrafrytteri, vilseledande statistik och schabloner ogillas.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon

De flesta poliser har redan den respektfulla syn på trafikanten, som alla myndigheter måste redovisa från och med andra kvartalet 2013.

Läs mer

Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder

Läs om 10%-regeln apropå vårens halkvarningar
Farliga missförstånd sprids med tresekundersregeln. Den lurar oss förare tro att den säkra tidsluckan är oberoende av hastigheten även på is. Sedan beskylls vi för fortkörning och otillräckliga avstånd, när masskrockarna är ett faktum.

Masskrock försvåras av misstankar mot förare som vilseletts med 3-sekundersregeln

På vinterväglag har tresekundersregeln blivit till ett trafikens kvacksalveri, där masskrockars fysik ignoreras. Efter många års ofruktbara försök att få ansvariga tjänstemäns förståelse, vänder jag mig här till dig som bilförare med ett teknikvetenskapligt baserat alternativ:

Tioprocentsregeln för tät trafik på blankpolerad is:
Håll ett avstånd till fordonet framför som i sekunder är minst tio procent av farten i kilometer per timme.

I stadstrafik med 50km/h på polerad isgata måste du alltså gardera dig med fem sekunders lucka till framförvarande, om dina däck saknar effektiva dubbar. Det motsvarar  70 meter och fungerar knappast i praktiken. Farten måste alltså sänkas enligt ”tioprocentsregeln”.

Kommentarer välkomnas. De vidgar perspektiven, som exempelvis med länk till en annan masskrock från Johan Granlund eller signaturen ”Capt Joe”, som påminner om problematiken med så kallade adaptiva farthållare.
Läs mer

Här är fler som sviker rökare i radonhus

I stället för att upplysa om VAD som gör rökning särskilt farlig, pekar DN:s vetenskapsjournalist ut VEM som bär skulden till rökares lungcancer. Återigen framställs komplexa statistiska samband som om de vore enkla orsakssamband.

Cancer skylls på din livsstil och trafikskador på ditt beteende. Ansvariga myndigheter klandrar den enskilde för rökning och ”fortkörning”, men undanhåller kunskaper för individen om vad som gör rökning och fortkörning farligt. Därigenom undandrar sig offentliganställda tjänstemän sitt ansvar för systemsäkerheten.

Nu får skuldbeläggningen och trivialiseringen återigen stöd av DN:s vetenskapsredaktör
Karin Bojs: Tänk om de ansvariga fick sex års fängelse (DN 28/10)
I denna söndagskrönika hävdas att ”företag och deras hejdukar inom forskarkåren har spridit desinformation och tonat ned risker.” Utan reservationer för att hon gör likadant med samverkande riskfaktorer avslutar redaktören sin artikel med det enkelspåriga postulatet ”mer än varannan rökare kommer att dö av cigaretterna”.

I sitt syndabocks- och skuldresonemang utgår vetenskapsredaktören från samma fakta om utvecklingen inom cancerforskningen, som DN publicerade i en TT-artikel dagen innan:
Rökare som fimpar vinner tio år (TT i DN 27/10)

Även där förenklas orsakssambanden: ”två tredjedelar av alla dödsfall bland rökare i 50-, 60- och 70-årsåldern orsakas av rökning” (min understrykning).

Att rökning är särskilt farlig för dem som bor i radonhus måste de berörda ta reda på själva. Trots att synergieffekterna (1+1 >2) varit kända sedan mitten av förra seklet, får exponerade människor inte veta detta ens i samband med skattesubventionerade radonkontroller av våra bostäder.

Läs mer  på bildrullen.se via sökorden synergi och epidemiologi.

 

Omedveten okunnighet mörkar faror

Apropå auktoritär ignorans: Även mot gående vid halka; Mot barn i UG-SVT1 2 3 4 5 6 7 8

Färdigtuggad auktoritetskunskap behöver vi alla för att få något gjort. Men den måste underordna sig reflekterad kunskap. Annars låter vi oss styras av fördomar.

Tankbilsgir

Oberäkneligt skvalp kan få en halvlastad tankbil att välta vid halva sidaccelerationen jämfört med en fullastad.

Att bli medveten om sin egen och andras okunnighet är grunden till ökat vetande. Sådana lärprocesser hämmas av den fragmentiserade utbildning, som exemplifieras på DN Debatt av Mats Alvesson, professor i företagsekonomi och författare till en kommande bok med titeln The triumph of emptiness. Enligt DN behandlar boken ”vår tids förkärlek för yta och brist på substans”.

Många trafikolyckor med efterföljande skador och orättvisor bygger på eller förvärras av omedveten okunnighet. Det leder till felprioriteringar, vilseledande kampanjer och skuldbeläggning av individer för avvikelser från rådande normer och regler – oavsett reglernas relevans för det specifika händelseförloppet.

DN gav ett exempel samma dag med artikeln om dubbdäcksavgift. Historien förskräcker, där ansvarskännande bilägare med dubbdäck blivit syndabockar för olika problem, som är kostsamma eller omöjliga att lösa effektivt. Se mina artiklar här eller på Newsmill om dubbdäck och om andra kunskapsbegränsningar, som hotar den enskilde trafikantens säkerhet.

* Tillägg 10, 13 & 14 januari 2013:
Dessvärre är det här exemplet från GP bara ett bland många efterföljande artiklar, där specifika individer skuldbeläggs med epitetet ”den mänskliga faktorn”. Sådan moralistisk aningslöshet om haveridynamikens komplexitet tycks ha fått uppmärksamhet även vid årets Transportforum.

Större respekt för det okända demonstreras av en polis i en GP-artikel om dödsolyckan i Vänersborg 13 januari.

Men Transportstyrelsens inställning till Aspergers syndrom återför tanken till ingressen. Det är ett livslångt funktionshinder, inte en sjukdom, som oreflekterat åberopas för indragning av redan beviljad förarbehörighet.