Så får du skulden efter en olycka

Efter en trafikolycka skyller vi den ofta på en inblandad person. Trots att olyckor är oavsiktliga med många nödvändiga orsaker drar vi alltför snabbt slutsatsen att ett enkelt brott mot trafikreglerna var tillräckligt för att utlösa händelseförloppet.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon
Kö efter krock i ökänd korsning 23 maj 2012. Både två och tre år senare* såg platsen likadan ut – med skymd sikt och tvetydig anslutning till huvudleden av två trevägskorsningar cirka fem meter från varandra. Om Volvons eller (den till bärgaren kopplade) Audins förare ansågs vara vållande vet jag inte, men vägutformaren tycks inte ha fått något incitament att åtgärda korsningen.

Fortsätt läsa ”Så får du skulden efter en olycka”

Bilteknik och haveridynamik – Föredrag om olyckor i rättsfall

Olyckor är oavsiktliga med många orsaker. Ändå ‘förklaras’ trafikolyckor ofta med att en inblandad person har överträtt någon trafikregel, exempelvis fartgränsen. Därigenom förblir vi omedvetna om fordons- och haveridynamikens komplexitet.

Föredrag i Linköping (Mjärdevi Science Park – creActive) onsdag 2 april 2014 

Ferrarivrak efter avåkning på en kurvas insida.
Ferrarivrak efter avåkning på en kurvas insida i Västernorrland. Försäkringsbolaget skyllde sladden på fortkörning och ignorerade bland annat att vägbanksgrus i det kurvyttre bakhjulet tydde på pyspunktering. Haveriutredningen kan laddas ned här.

Kunskapen är förstås begränsad även bland anställda experter hos ansvariga myndigheter. Men om okunnigheten där är omedveten, befästs den i massmedia och myndighetsbeslut. Orättvisa domstolsbeslut eller sociala beskyllningar mot enskilda olycksoffer, farliga missförstånd i det offentliga samtalet och säkerhetshämmande prioriteringar i trafikpolitiken kan bli följden. Fortsätt läsa ”Bilteknik och haveridynamik – Föredrag om olyckor i rättsfall”

Lucia i TV för Hjulkalendern -13

Stämningen i Linköpings domkyrka på Luciadagen är kanske svår att förmedla genom en video. Men dess beständighet illustreras av att Sveriges Television spelade in programmet för tio år sedan: 

Lucia kommer av och med ljus. Tidigare århundrades associationer till Lucifer, djävulen,  var nog en missuppfattning. Se Nationalencyklopedin och Wikipedia.
Därför firar vi Lucia är Svenska kyrkans rubrik över en beskrivning av hur traditionerna omkring 13 december har förändrats sedan Lucia föddes i Syrakusa på 280-talet.

Skärmdump av video på YouTube från SVT-inspelningen av Luciahögtiden 2003 i Linköpings domkyrka.
Skärmdump från videon ovan på YouTube med TV-inspelning av Luciahögtiden 2003 i Linköpings domkyrka. Fotot länkar till Luciasångens text med noter i en bild (som öppnas i ett nytt fönster) från bloggen Högtider och traditioner.

Historien om Lucia anknyter faktiskt till Bildrullens etikett syndabockar och därmed till resonemanget om känslor bakom lucka nr.12 i Hjulkalendern.
För den som vill ha ytterligare en koppling till temat Hjul och bilar passar det väl med årets helljusinnovation från Volvo och Hjulkalenderns lucka 11?

Klicka här för alla öppnade luckor i 2013 års adventskalender på bildrullen.se.

JAS-krasch som i vägtrafiken?

Sedan känslor tilläts och togs tillvara i utvecklingen har svenskt stridsflyg hamnat i världstopp inom haveriprevention. Men i vägtrafiken skuldbelägger vi  förare för mänskligt beteende i stället för att ta itu med bakomliggande systemproblem.

Är det rätt? Ska vi försöka identifiera problem i trafiksystemet för att kunna åtgärda sådan teknik, organisation, lagstiftning och information, som retar eller förvirrar många trafikanter – med ökad risk för farligt beteende? Eller?

Läs tidigare inlägg med etiketten syndabockar, kolla videoklippen nedan och skriv sedan vad du tycker i kommentarsfältet.

Först publicerad bakom lucka nr.12 i Hjulkalendern 2013

JAS 39 Gripen i videoklippet ovan blev instabil ungefär på samma sätt som när en bil får sladd. Då åtgärdades styrsystemet av reglerteknikerna på Saab i samspel med den kraschande piloten och andra med adekvat kompetens. Men olyckor med bilar som sladdar – exempelvis med dåliga bakdäck – skyller vi på föraren. Om lågt lufttryck, litet dubbutstick eller nedslitet mönster hos bakhjulen är överrepresenterat i bilolyckor har vi därför ingen aning om.

Fortsätt läsa ”JAS-krasch som i vägtrafiken?”

Ignorant use of black box data prevents car safety development

Hazard detection and safety development is threatened by driver-blaming use of recorded pre-crash data from cars involved in accidents. Inhuman system properties remain undetected, if reconstructions focus on individual guilt.

The Nightly News video clip below and its transcript indicates a belief that ”making cars safer” is a simple and reactive task to be carried out by ”police and insurance companies” after accidents.

Nothing is said about multi-causal analyses and inter-disciplinary syntheses for proactive educational, technical and organizational improvements in the road traffic system.

Visit NBCNews.com for breaking news, world news, and news about the economy

The public and authority attitude to accident ”causes” seems embarrasingly equal to that of witchcraft centuries ago. Safety-irrelevant but illegal or immoral deviations from normal behaviour are alleged to blame an individual for accidental damage, though it is unintentional by definition.

Thereby, complex interactions and unknown hazards in the biological, technical and social systems may remain unknown to strike other individuals in various future combinations.

Thanks, Scott Baker, for sharing the video
in the LinkedIn Group Accident Reconstruction.

Princess Diana killed by common police car manoeuvre?

Speeding and drunk driving does not automatically make you crash. A common police car following manoeuvre may better explain the directional deviation and crash killing the princess in August, 1997.

Video illustrating the PIT-manoeuvre used by the US Police to destabilize a car:
Further explanations in the (Swedish) post
Knuffen som stoppar bilmarodörer 
Republished referring to DN and Sky News August 17, 2013 and PDF report.

Vek bilen sig mot trailern så här?

På videon från sekunderna före kraschen visar bromsljusen vad som troligen hände – sekund för sekund.

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte.
Olycksbilen (närmast kameran) bromsas i nedförsbacken, men föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.
Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

På den första bilden ovan (9 sekunder*) lyser bromsljusen på olycksekipaget närmast kameran. Både bil och släp körs då till stor del på vänstra väghalvan och föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.

* I nedre högra hörnet framgår hur många sekunder som gått sedan videons början.
Bilderna kommer från en video i norska Adresseavisens artikel Her krasjer vogntoget.

På nästa bild nedan (10 sekunder*) släcks nämligen bromsljusen. Kanske tyckte olycksföraren då att han minskat sin fart och ökat luckan tillräckligt till lastfordonet framför. Men där är bromsljusen fortfarande tända …

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte. Observera bromsljusen.
Olycksbilens förare har nu släppt upp bromspedalen – innan upptäckten av det mötande ekipaget. Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

Vid mötet sekunden därefter bromsar föraren framför troligen hårdare, så att olycksföraren tvingas tvärnita och samtidigt styra åt höger för att ge plats åt den mötande.

Fortsätt läsa ”Vek bilen sig mot trailern så här?”

Okunnig övermakt väcker ilska

Okunnig maktutövning framkallar känslor, som inte kan trollas bort varken med repressiva åtgärder eller med naiv eftergivlighet för aggressioner från provocerade människor. Sådana kravallfrön sprids med fördomar som alla har.

Länspolismästarens respektfulla människosyn och taktik i Husby* kan vara värd att anamma även i andra sammanhang, när läget inte är akut. *Fler länkar nederst

Renault påkörd i sidan av berusad Opelförare, som friades för dödsolyckan.
Föraren (från Grekland) i den här Renaulten skadades svårt men överlevde, genom att han inte var fastspänd. I domstol klandrades han för vårdslös körning utan bilbälte. Svensken, som berusad körde in i Renaulten med cirka 100km/h i en skymd 50-korsning, dömdes för rattfylleri – men ansågs oskyldig till krocken.  Genom domen fick Renaultföraren skulden även moraliskt i sin grekiska vänkrets för att deras kamrat i baksätet dog av sina skador.

Som sakkunnig i det rättsliga försvaret för olycksinblandade bilförare anar jag en grund för våldsverkarnas känslor i storstädernas förorter*. I många av de tvister och brottmål med krascher, som jag har analyserat, är okunnigheten skrämmande om den haveridynamikens komplexitet.

Det värsta är kanske när okunnigheten hos makthavarna är omedveten. Då kan fördomar mot avvikande människor väcka sakligt ogrundade misstankar, exempelvis om försäkringsbedrägeri eller om vårdslös körning.

Misstankarna biter sig sedan fast ungefär som i forna tiders häxprocesser. Varken vittnesuppgifter eller teknisk bevisning förmår då rubba den legala och finansiella övermaktens övertygelse om avvikarens skuld.

Fortsätt läsa ”Okunnig övermakt väcker ilska”

Livsviktig kunskap om däck

Förbudet mot dubbdäck 15 april till 1 oktober väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.
Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Fortsätt läsa ”Livsviktig kunskap om däck”

Vilseledande stjärnmärkning

Artiklarna om rankingen av högskolor och sjukvård kunde lika gärna handla om bilars säkerhet.  Detaljerna är viktigare än totalpoäng och statistik när du väljer.

De intressantaste upplysningarna ligger i de många detaljerna bakom topplistans placeringar. Det framgick på dn.se i en artikel om den senaste rangordningen av Sveriges högskolor. En av professorerna bakom rankinglistan, Ingemar Lind, vill ge studenterna inspiration att gå vidare och ta reda på mer.

Likadant skulle den skattefinansierade rankingen av bilars säkerhet kunna presenteras för allmänheten. Resultaten av krocktesterna i Euro-NCAP med antal stjärnor utan viktning av bilens storlek blir i stället vilseledande.Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid tvärstopp.

Dimridåerna tätnar när skillnader i testrankingen mellan olika länder antas vara lika relevanta för individen som för kollektivet. Se exempelvis Ny Teknik om brasilianska bilar. Den som i god tro väljer en mindre bil utsätter sig och sina närmaste för betydligt större skaderisk än vad stjärnmärkningen avslöjar.

Fortsätt läsa ”Vilseledande stjärnmärkning”

Nu är olyckor inte trafikantens fel

Nya regler och riktlinjer för trafikansvariga myndigheter gäller från och med i dag. Den enskilde trafikanten ska få hjälp att undvika lömska faror. Paragrafrytteri, vilseledande statistik och schabloner ogillas.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon
De flesta poliser har redan den respektfulla syn på trafikanten, som alla myndigheter måste redovisa från och med andra kvartalet i år.

Fortsätt läsa ”Nu är olyckor inte trafikantens fel”

Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder

Läs om 10%-regeln apropå vårens halkvarningar
Farliga missförstånd sprids med tresekundersregeln. Den lurar oss förare tro att den säkra tidsluckan är oberoende av hastigheten även på is. Sedan beskylls vi för fortkörning och otillräckliga avstånd, när masskrockarna är ett faktum.

Masskrock försvåras av misstankar mot förare som vilseletts med 3-sekundersregeln

På vinterväglag har tresekundersregeln blivit till ett trafikens kvacksalveri, där masskrockars fysik ignoreras. Efter många års ofruktbara försök att få ansvariga tjänstemäns förståelse, vänder jag mig här till dig som bilförare med ett teknikvetenskapligt baserat alternativ:

Tioprocentsregeln för tät trafik på blankpolerad is:
Håll ett avstånd till fordonet framför som i sekunder är minst tio procent av farten i kilometer per timme.

I stadstrafik med 50km/h på polerad isgata måste du alltså gardera dig med fem sekunders lucka till framförvarande, om dina däck saknar effektiva dubbar. Det motsvarar  70 meter och fungerar knappast i praktiken. Farten måste alltså sänkas enligt ”tioprocentsregeln”.

Kommentarer välkomnas. De vidgar perspektiven, som exempelvis med länk till en annan masskrock från Johan Granlund eller signaturen ”Capt Joe”, som påminner om problematiken med så kallade adaptiva farthållare.
Fortsätt läsa ”Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder”

Här är fler som sviker rökare i radonhus

I stället för att upplysa om VAD som gör rökning särskilt farlig, pekar DN:s vetenskapsjournalist ut VEM som bär skulden till rökares lungcancer. Återigen framställs komplexa statistiska samband som om de vore enkla orsakssamband.

Cancer skylls på din livsstil och trafikskador på ditt beteende. Ansvariga myndigheter klandrar den enskilde för rökning och ”fortkörning”, men undanhåller kunskaper för individen om vad som gör rökning och fortkörning farligt. Därigenom undandrar sig offentliganställda tjänstemän sitt ansvar för systemsäkerheten.

Nu får skuldbeläggningen och trivialiseringen återigen stöd av DN:s vetenskapsredaktör
Karin Bojs: Tänk om de ansvariga fick sex års fängelse (DN 28/10)
I denna söndagskrönika hävdas att ”företag och deras hejdukar inom forskarkåren har spridit desinformation och tonat ned risker.” Utan reservationer för att hon gör likadant med samverkande riskfaktorer avslutar redaktören sin artikel med det enkelspåriga postulatet ”mer än varannan rökare kommer att dö av cigaretterna”.

I sitt syndabocks- och skuldresonemang utgår vetenskapsredaktören från samma fakta om utvecklingen inom cancerforskningen, som DN publicerade i en TT-artikel dagen innan:
Rökare som fimpar vinner tio år (TT i DN 27/10)

Även där förenklas orsakssambanden: ”två tredjedelar av alla dödsfall bland rökare i 50-, 60- och 70-årsåldern orsakas av rökning” (min understrykning).

Att rökning är särskilt farlig för dem som bor i radonhus måste de berörda ta reda på själva. Trots att synergieffekterna (1+1 >2) varit kända sedan mitten av förra seklet, får exponerade människor inte veta detta ens i samband med skattesubventionerade radonkontroller av våra bostäder.

Läs mer  på bildrullen.se via sökorden synergi och epidemiologi.

 

Omedveten okunnighet mörkar faror

Apropå auktoritär ignorans: Även mot gående vid halka; Mot barn i UG-SVT1 2 3 4 5 6 7 8

Färdigtuggad auktoritetskunskap behöver vi alla för att få något gjort. Men den måste underordna sig reflekterad kunskap. Annars låter vi oss styras av fördomar.

Tankbilsgir
Oberäkneligt skvalp kan få en halvlastad tankbil att välta vid halva sidaccelerationen jämfört med en fullastad.

Att bli medveten om sin egen och andras okunnighet är grunden till ökat vetande. Sådana lärprocesser hämmas av den fragmentiserade utbildning, som exemplifieras på DN Debatt av Mats Alvesson, professor i företagsekonomi och författare till en kommande bok med titeln The triumph of emptiness. Enligt DN behandlar boken ”vår tids förkärlek för yta och brist på substans”.

Många trafikolyckor med efterföljande skador och orättvisor bygger på eller förvärras av omedveten okunnighet. Det leder till felprioriteringar, vilseledande kampanjer och skuldbeläggning av individer för avvikelser från rådande normer och regler – oavsett reglernas relevans för det specifika händelseförloppet.

DN gav ett exempel samma dag med artikeln om dubbdäcksavgift. Historien förskräcker, där ansvarskännande bilägare med dubbdäck blivit syndabockar för olika problem, som är kostsamma eller omöjliga att lösa effektivt. Se mina artiklar här eller på Newsmill om dubbdäck och om andra kunskapsbegränsningar, som hotar den enskilde trafikantens säkerhet.

* Tillägg 10, 13 & 14 januari 2013:
Dessvärre är det här exemplet från GP bara ett bland många efterföljande artiklar, där specifika individer skuldbeläggs med epitetet ”den mänskliga faktorn”. Sådan moralistisk aningslöshet om haveridynamikens komplexitet tycks ha fått uppmärksamhet även vid årets Transportforum.

Större respekt för det okända demonstreras av en polis i en GP-artikel om dödsolyckan i Vänersborg 13 januari.

Men Transportstyrelsens inställning till Aspergers syndrom återför tanken till ingressen. Det är ett livslångt funktionshinder, inte en sjukdom, som oreflekterat åberopas för indragning av redan beviljad förarbehörighet.

Tre års fängelse trots friande fakta

Rondellkrocken, som Omar dömdes till fängelse för, är bara ett i raden av tragiska exempel på hur omedveten okunnighet i rättsväsendet får människor att bli oskyldigt dömda.

Den här artikeln från augusti förra året fick ny aktualitet med DN:s huvudledare 12 maj, som menar att
Polisen måste börja lära av sina misstag”.

En muslim från Irak, som jag kallar ‘Omar’, krockade med sin svärson in spe. Att de kände varandra och hade varit i kontakt med polisen ledde till misstankar, som fick både tingsrätt och hovrätt att döma Omar till flera års fängelse – trots att fakta talade mot avsiktligt våld.

I rättsprocessen och i massmedias stigmatisering av Omar fick förarnas bekantskap och personliga kontroverser långt större uppmärksamhet än den haveridynamiska analysen. Händelseförloppet enligt min haveriutredning beskrivs nedan och i en separat artikel med länkar till fördjupningar: Faktablinda lagtolkare skrämde Omar ut ur Sverige

Bildserie med accelerometerutslag vid ett stopp i rondellen enligt 'Omars' syfte med färden
Prövning av hypotes genom rekonstruktion av körning i olycksrondellen med sikte på att stanna intill den yttre kantstenen enligt ‘Omars’ syfte med färden. G-tal (acceleration) i horisontalplanet visas på instrumentet med 1 sekunds intervall. Krocken ägde rum i en position mellan minus 1 sekund (-1s) och noll sekunder (0s) på bilderna. Då hade den påkörda bilen förts ut i rondellen i strid mot trafikreglerna.

Fortsätt läsa ”Tre års fängelse trots friande fakta”