Så får du skulden efter en olycka

Efter en trafikolycka skyller vi den ofta på en inblandad person. Trots att olyckor är oavsiktliga med många nödvändiga orsaker drar vi alltför snabbt slutsatsen att ett enkelt brott mot trafikreglerna var tillräckligt för att utlösa händelseförloppet.

Polisen lotsar fram en förbipasserande ambulans mellan en bärgningsbil och den krockade Volvon
Kö efter krock i ökänd korsning 23 maj 2012. Både två och tre år senare* såg platsen likadan ut – med skymd sikt och tvetydig anslutning till huvudleden av två trevägskorsningar cirka fem meter från varandra. Om Volvons eller (den till bärgaren kopplade) Audins förare ansågs vara vållande vet jag inte, men vägutformaren tycks inte ha fått något incitament att åtgärda korsningen.

* Bildtexten uppdaterad september 2015

Några olyckor leder till rättsprocesser i brottmål och försäkringstvister. Då blir den trångsynta skuldbeläggningen särskilt problematisk. Den enskilde trafikanten – som åtalats eller som förvägrats ekonomisk ersättning av berörda försäkringsbolag – ställs emot resursstarka motparter med domstolsvana utredare. De använder ibland illusionistiska animeringsprogram och processuella strategier för att auktoritärt ignorera eller tona ned fakta, som är till fördel för den olycksinblandade personen.

Försäkringsbolagens konsulter kan också – medvetet eller omedvetet – lyfta fram irrelevanta jämförelser med det statistiskt normala eller rekonstruera händelseförloppet med osakliga antaganden om normalitet. Exempelvis kan man hänvisa till ovidkommande statistik om personskador efter pisksnärtrörelser (whiplash) eller överdriva bromsningseffektivitet och väggrepp för att ge sken av grovt vårdslös fortkörning.

Denna projicering av statistik på enskilda individer och händelser problematiseras i dagens DN-kolumn av Lena Andersson: När statistiken blir livet. Artikeln gav mig associationer till flera av mina egna rekonstruktioner och fallbeskrivningar. Några exempel finns här med nyckelorden syndabockar, orsaksbegreppet, probleminsikt, kompetensförsörjning, etik o moral, haverianalys, myndighetsmiss.

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

Dina insikter och konstruktiva förslag: