Krocksäkerhet: Naturlagar mörkas?

En rad av olyckor kan visa hur naturlagarna mörkas i krocktesternas “säkrast i sin klass”. Fysikens impulslag och människokroppens biomekanik har inga åtskilda klasser.

Även om bilindustrin lyckats få ned dödstalen med förfinad teknik, har teststandarder med onödigt hög fart tvingat fram hårdare bilar. Det ökar  risken för whiplashrelaterade och andra inre skador oavsett bilens storlek.

Tvärstopp med intakt kupé kräver g-krafter som ökar med minskande deformationszon
Smart (hitre bilen) är nyare med bättre placering i den schabloniserade säkerhetsrankingen än den här Mercedes-bilen (bortre). Båda tillverkas i samma koncern. Men hur är det med den verkliga risken för personskador vid en krock?

Men ju mindre bil desto större blir rörelsen för kroppens inre organ vid en krock. Halveras deformationszonens längd så blir g-krafterna minst dubbelt så stora – oavsett krockkuddar, bältessträckare och andra finesser.

Om vi dessutom sitter i en bil som frontalkrockar med ett mycket tyngre fordon, så blir hastighetsförändringen och skaderisken nästan som att köra in i en bergvägg med fordonens sammanlagda fart. De som då åker i det tyngre fordonet utsätts bara för en måttlig stöt.

Det här är enkel matematik enligt fysikens impulslag, men skaderisken kan minskas genom att deformationszonerna på tyngre fordon anpassas till de lättare.

Sådana åtgärder kräver dock initiativ från myndigheterna, som ännu inte tagits trots att Volvo Lastvagnar föreslog detta i en rapport för över trettio år sedan. Scania och Volvo Personvagnar i “stadsjeepen” XC90 har tagit fram frontstrukturer som är skonsamma mot de åkande i lägre och lättare fordon.

Men i sin säkerhetsranking utesluter Folksam bilar över 1900kg – utan hänsyn varken till impulslagen eller till Volvos och Scanias skonsamma konstruktioner. Någon minimivikt eller minsta storlek hittar jag inte på den webbsidan.
Folksams lista på förment säkra bilar presenterades i Sveriges ledande dagstidningar den 7 februari (se nedan). Inte heller 25 mars drar sig DN för att underblåsa den urskiljningslösa mobbningen av storbilsåkande.

Samma ignorans mot fysik och fordonsteknik tycks härska även vid Trafikverket sedan Vägverkets så kallade resepolicy trumfades igenom på 1990-talet. Se invändningarna från svensk bilindustris världsledande säkerhetsexpertis i min artikel på DN Debatt 1996.

Vems ärenden går Folksam och Trafikverket egentligen, när man mörkar så viktiga fakta för den som väljer bil till sina närmaste?

Även när det gäller andra tekniska åtgärder leder de privata och individuella initiativen – i skrivande stund illustrerat av en uppfinning för bussar.

Samma naturlagar ligger bakom skadeutfallet efter krascherna som rapporterats av massmedia:

Torsdag 9 februari
En död i frontalkrock med lastbil (ST-karta, GP, SvD)
TV: Stort kaos på E4 – flera olyckor (ST)

Allvarlig tågolycka norr om Stockholm (DN kl.9:01)
Minst tre skadade i krock tåg-lastbil (SvD 9:42 TV)
Bildspel från olycksplatsen (SVT text 15:47)
Roslagstrafiken begränsas i flera dagar (DN 10:35)
Stopp i tågtrafiken efter krock (SvD 11:43)

Att personskadorna kan bli värre i ett tåg vid krock med vägfordon bidrar kanske till missnöjet med kollektivtrafiken:

Svenskarna missnöjda med kollektivtrafiken (DN 11:12)
Missnöjet med kollektivtrafiken ökar (TT via GP 11:37)
Fler reser kollektivt men färre är nöjda (SvD 13:22)
Privat busslinje utmanar SL (DN 10:46)
Bristerna i kollektivtrafikens systemsäkerhet inger farhågor:
Krav på plats för cykel när SL köper nya t-banevagnar (DN)

Onsdag 8 februari
Dödad i lastbilskrock med personbilar (DN, SvD, SVT)

Tisdag 7 februari
Referat från Folksam varnar ej för klasskillnaderna:
“Fler snåla och säkra bilar”
(Dagen, DN, E24GP, HD, Metro, NSk, SkånskanSvD)

Vet du mer? … undrar DN.
Skriv då dit och/eller här under i en kommentar.

Läs mer om anknytande frågeställningar i mina artiklar på Newsmill, via länkar på fliken Myter eller i artiklar med etiketterna buss och krocksäkerhet.

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

Dina insikter och konstruktiva förslag: