Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning

Repeterat 15 dec 2012 apropå varning från SMHI för snöfall i en stor del av Sverige

Första november hade det varit ishalka. Den här framhjulsdrivna bilen sladdade då av på kurvans insida. Kör man tillräckligt fort är det omöjligt.
Spåren och intryckt flygel vänster bak visar att bilen åkte snett bakåt i slänten, stötte i dikets motslänt och fortsatte rotera medurs ett kvarts varv till slutläget.

En hel 5-personers familj dog i sladdolyckan på E20 9 januari. Bilderna på vraken och olyckskurvan pekar på två lömska fenomen i bilfysiken, som ligger bakom många krascher. Åtta dagar senare dödades en personbilsförare på E20 under liknande förhållanden.

Frontalkrocken mot långtradaren 9 januari tycks ha föregåtts av att den lilla personbilen sladdade inåt i kurvan på en moddig väg. Se GP, SVT och bilderna i inslaget på webb-TV hos DN.

TV-bilderna och nyhetsartiklarna stödjer hypotesen att personbilen fått moddplaning på bakhjulen, som då får sämre väggrepp än framhjulen inåt i kurvan. När vridmomentet omkring tyngdpunkten är större fram än bak så girar förstås bilen inåt i kurvan. I en vänsterkurva krävs sedan bara ett möte för att frontalkrocken ska inträffa.

Är då farten tillräckligt låg (OBS), så flyttar sig även bilens tyngdpunkt inåt. Bilen svänger tvärare än kurvan – om inte föraren snabbt styr utåt och plockar bort inåtkrafterna från framhjulen.

När bakhjulen tappar greppet och framhjulen håller i, blir bilen instabil som en bakvänd vindflöjel. Då svänger den av sig själv även på en raksträcka.

På snömodd och slask planar däcken även i låg fart och bakhjulen får inte hjälp att greppa av framhjulens svallvåg som vid vattenplaning. Därför kan det vara direkt livsfarligt att där köra “försiktigt” utan gaspådrag, om bilen är framhjulsdriven.

De här fenomenen är tämligen okända och Trafikverkets säkerhetsansvariga tycks envist vägra att förse trafikskolor, informatörer och rättsväsende med adekvat underlag för att sprida livsviktiga kunskaper i bilfysik.

Det behöver nog inte vara så krångligt att döma av responsen på exempelvis Tre körtips i halkan eller Glömd naturlag bakom bussolyckan i Spånga, som har det näst största antalet visningar bland mina (nu 28) artiklar på Newsmill.

Även efter måndagens dödsolycka på E20 talas det mest om hastigheter, mitträcken och makroperspektivet medan den enskilde bilisten inte får någon hjälp att förstå hur hon kan förebygga liknande tragedier för sig och sina närmaste. Se exempelvis intervjuerna hos SVT och GT eller de partipolitiska dimridåerna från (och omedvetet hos) en riksdagsledamot i Trafikutskottet på GP Debatt.

Mängden av skadade och dödade trafikanter gör mig återigen så upprörd att jag struntar i det otaktiska med att peka ut den lilla grupp av tjänstemän, som länge har haft makt över det offentliga samtalet om problemen.

Som professor emeritus är jag inte längre beroende av deras välvilja mot mitt forskarlag. Så skyll mig gärna för diverse personliga brister. Men glöm inte sakargumenten. De kan rädda liv och förhindra att omedveten okunnighet leder till fler rättsövergrepp.

I går publicerade Newsmill en artikel som visar hur denna omedvetenhet om säkerhetsrelevanta fenomen i bilfysiken får domstolar att döma föraren för fortkörning fastän bilen har sladdat av vägen på insidan av en kurva. Se mitt förra inlägg om mörkade rättsövergrepp, som kompletterar Newsmills
Rättsövergrepp mörkas av Trafikverket

Även efter den här olyckan talade en intervjuad polis om vems fel det var att krocken inträffade. Se SVT. Liksom de flesta av oss förenklar han nog analysen till att olyckor är avsiktliga med en enda orsak – en trafikant.
Jag tror inte han syftade på någon myndighet som försummat att informera om det som bilindustrin känt till i flera decennier …

Mer om olyckan i GT/ Expressen:
Hel familj omkom i olycka på E20
Tragedin på dödens väg
Skolkamraterna sörjer sina vänner

Aftonbladets artikel med webb-TV innehåller en grafisk rekonstruktion av krockförloppet, men några missförstånd om vägens kurvatur och ‘långtradarens’ konstruktion kan verka förvillande.

Uppdatering onsdag 18 januari:
Åtta dagar senare dödades föraren i en personbil, som – på halt väglag – kom över på fel sida av E20 och krockade med en lastbil.
Olycksförloppen liknar varandra enligt GP.

Påkörningen av tre kvinnor vid sidan av en rak väg i Linköping tydde också på instabilitet – snarare än för hög fart som nämndes i en intervju hos DN. (“Fogdegatan är helt rak på platsen”).
Andra artiklar tydde dock på motsatsen. Den här referensen får ändå stå kvar som exempel på hur många – inte bara stressade journalister – slutar leta olycksorsaker (de är alltid flera) så snart uppgifter kommer fram om “fortkörning”.

Uppdatering tisdag 24 januari:
Ett tydligare exempel på instabilitet beskrivs i Norrtälje Tidning under rubriken
Kvinna ihjälkörd på trottoar i Norrtälje
Fotot där visar en bakhjulsdriven Volvo som har fått sladd i en uppförsbacke och kommit över på fel sida.
Den dödsolyckan nämns kortfattat som TT-notis även av DN, GP, HD och SvD.

Bilderna ovan visar ytterligare ett exempel, där bilen blivit instabil och sladdat inåt i kurvan (som där svängde åt höger). Då handlade det om frost och ishalka – liksom man varnar för igen 12 januari hos DN, GP, KvP, SvD & SVT, 13 januari hos DN & SVT, 15 januari hos DN, GP, SvD & SVT och 19 januari hos DN.

På snömodd eller frosthalka får bakhjulen inte den hjälp av framhjulens ‘plogning’ – som de kan ha vid tendens till vattenplaning.

Vattenplaning beror på vattendjupet medan moddplaningen bestäms av slaskets viskositet, som kan vara hundra eller tusen gånger större än vattens.

Därför förbättrar inte minskad fart varken väggrepp eller stabilitet lika mycket på vinterväglag som på barmark, när vattenplaning hotar.

Mer bilfysik via länkar i nyårsaftonens bild-rulle:
33 bilsäkerhetstips som Trafikverket ogillar?

Fysiken och biomekaniken bakom krockar mellan lätta och tunga fordon behandlas här på flera sidor.

3 svar på ”Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning”

  1. Dårlig underhåll? Har du vært i Norge i det siste? Der har vi t ex ikke en eneste meter 2+1 veg. Det bygges noen svært få km 1+1 hvor man presses til å foreta forbikjøringene etter at man er ferdig med strekningen med mitträcke. I Norge har vi dobbelt så mange døde og alvorlig skadde i front og utforsulykker som i Sverige (sett i forhold til folketalet).

    I 2010 bygde svenskene 250 km 2+1, Norge 0. Dere bygde 193 km motorveg, vi 16 km.

    Stort sett er fartsgrensen satt ned tl 70 på det meste av riksvegnettet i Norge som løsning på alle ulykkene. Offisielle tall på skadde i Norge sier omlag 10000 i året mens helsevesenet sier det reelle er 30-40 tusen (underraportering er et kjent problem på mange hold i Norge og der er vi svært dårlige i forhold til Sverige).

    Så vær glad dere har en regjering som tar trafiksikkerhet på alvor.

  2. I just den här staden, Norrtälje, kör en armada av trimmade bilar, mest Volvo typ 740 el. 850, med ryckvis extremt hög fart för att vara inne i staden,
    och eggar varandra att störa eller terrorisera de som bor i staden och de unga flickor som knappt vägar gå ut längre. Dagens händelse var en olycka men ett typexempel vad som kan hända när som helst under rådande omständigheter.
    Staden har alltså utsedd till test och tävlingsbana för unga bilintresserade, som tar sig friheten att
    köra skiten ur sina bilar med minimal ljuddämpning
    fram och och tillbaks kväll efter kväll.
    Måste fker fotgängares liv bli priset för att ungdomens adrenalin ska få komma ut, innan det eventuellt stoppas av Polismyndigheten.
    Ett tips. Konfiskera alla bilar som ej har godkänd ljuddämpare, drogtesta alla i bilen och säk bilaran för droger, då lämnar dom nog staden ifred och åker ut i skogarna där dom mestadels bor.

  3. Notera att statistiken över döda i trafiken i Sverige ljuger.

    Avlidna efter 30 dagar räknas inte som trafikolyckor.

    Säkert en del i programmet för att dölja dels omställningen ifrån vänster till högertrafik samt det dåliga underhållet av svenska vägar.

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.