Vek bilen sig mot trailern så här?

På videon från sekunderna före kraschen visar bromsljusen vad som troligen hände – sekund för sekund.

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte.
Olycksbilen (närmast kameran) bromsas i nedförsbacken, men föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.
Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

På den första bilden ovan (9 sekunder*) lyser bromsljusen på olycksekipaget närmast kameran. Både bil och släp körs då till stor del på vänstra väghalvan och föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.

* I nedre högra hörnet framgår hur många sekunder som gått sedan videons början.
Bilderna kommer från en video i norska Adresseavisens artikel Her krasjer vogntoget.

På nästa bild nedan (10 sekunder*) släcks nämligen bromsljusen. Kanske tyckte olycksföraren då att han minskat sin fart och ökat luckan tillräckligt till lastfordonet framför. Men där är bromsljusen fortfarande tända …

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte. Observera bromsljusen.
Olycksbilens förare har nu släppt upp bromspedalen – innan upptäckten av det mötande ekipaget. Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

Vid mötet sekunden därefter bromsar föraren framför troligen hårdare, så att olycksföraren tvingas tvärnita och samtidigt styra åt höger för att ge plats åt den mötande.

Fortsätt läsa “Vek bilen sig mot trailern så här?”

Fusk med Ferrarikrasch – av försäkringsbolaget?

Bakom rubrikerna framskymtar fördomar om vissa bilmärken. Ett exempel är totalhaveriet med en helförsäkrad Ferrari, som hade för lågt lufttryck i ett bakdäck. Det lyckades försäkringsbolaget mörka i två domstolar. Föraren förlorade tvisten och en miljon kronor.

[Artikeln lyfts fram igen för radiointervju – först publicerad 1 mars 2012]

Genom hårt arbete på oljeborrplattformar hade Tomas tjänat ihop till kontantinsatsen för Ferrarin, som han givetvis helförsäkrade. En månad efter köpet körde han på låg växel för att demonstrera motorljudet för en bekant i passagerarsätet.

Fronten passar mot barkskadat träd, men försäkringsbolaget nekar till samband
Ferrarin efter bärgning från olycksplatsen. Där återfann jag höger frontgaller vid ett barkskrapat träd. Den trädstammen var fysiskt omöjlig att nå från avåkningsplatsen, om bilen hade körts med så hög fart som en konsult hade räknat fram på försäkringsbolagets uppdrag. Flera andra av mina fynd och beräkningar ignorerades också i tvistemålet.

Det alltför låga lufttrycket på vänster bakhjul kan ha berott på avundsjuka däckpysare i den norrländska glesbygden eller på läckage. Vilket får vi aldrig veta. Men pyspunkteringen låg bakom följande händelseförlopp vid en kurva på riksväg 90 nära Kramfors.

Fortsätt läsa “Fusk med Ferrarikrasch – av försäkringsbolaget?”

Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning

Repeterat 15 dec 2012 apropå varning från SMHI för snöfall i en stor del av Sverige

Första november hade det varit ishalka. Den här framhjulsdrivna bilen sladdade då av på kurvans insida. Kör man tillräckligt fort är det omöjligt.
Spåren och intryckt flygel vänster bak visar att bilen åkte snett bakåt i slänten, stötte i dikets motslänt och fortsatte rotera medurs ett kvarts varv till slutläget.

En hel 5-personers familj dog i sladdolyckan på E20 9 januari. Bilderna på vraken och olyckskurvan pekar på två lömska fenomen i bilfysiken, som ligger bakom många krascher. Åtta dagar senare dödades en personbilsförare på E20 under liknande förhållanden.

Frontalkrocken mot långtradaren 9 januari tycks ha föregåtts av att den lilla personbilen sladdade inåt i kurvan på en moddig väg. Se GP, SVT och bilderna i inslaget på webb-TV hos DN.

TV-bilderna och nyhetsartiklarna stödjer hypotesen att personbilen fått moddplaning på bakhjulen, som då får sämre väggrepp än framhjulen inåt i kurvan. När vridmomentet omkring tyngdpunkten är större fram än bak så girar förstås bilen inåt i kurvan. I en vänsterkurva krävs sedan bara ett möte för att frontalkrocken ska inträffa.

Är då farten tillräckligt låg (OBS), så flyttar sig även bilens tyngdpunkt inåt. Bilen svänger tvärare än kurvan – om inte föraren snabbt styr utåt och plockar bort inåtkrafterna från framhjulen.

Fortsätt läsa “Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning”

Naturlag glömd i TV om superbilskrasch

Även på barmark kan man överraskas av sladd. Det blev flera förare av superbilar medvetna om under söndagen i Japan. 

Webb-TV hos DN och videon här intill från söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Superbilskraschen “ska ha inträffat när en av Ferrari-förarna tappade kontrollen på den våta vägbanan” enligt Expressen. Men enligt Aftonbladet tros jättekraschen “ha orsakats av en Mercedes som kört mot trafiken.”

Trots bilvrakens läge på kurvans insida antyds hög fart som orsak – även i speakertexten till webb-TV hos SvD.

Okunnigheten om den komplexa bilfysiken och haveridynamiken blir mer problematisk när “fortkörning” och liknande förenklingar används som undanflykt från betalningsansvar hos försäkringsbolag i tvister mot enskilda trafikanter.

Även hos trafiksäkerhetsansvariga myndigheter är den slarvige trafikanten en bekväm syndabock.
Se länkarna i artiklar med taggen myndighetsmiss.

Halkolyckornas fysik också glömd?

På blankis ändras bilars köregenskaper dramatiskt. Stora skillnader mellan olika fordon omöjliggör normal trafik.
Såväl seriekrockar som mötes- och singelolyckor blir då en naturlig följd av den drastiska förändringen från förhållandena på barmark.

Söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Fortsätt läsa “Halkolyckornas fysik också glömd?”

Så tolkas sladdspår och beräknas krockfart

Med sladdspåren från en dödsolycka 20/8 nära Simrishamn kan krockfarten beräknas för bilen som då kom över på fel sida. Ett foto på nätet tyder på att den sladdande bilens högersida krossades av den mötande bilens front vid vägkanten.

Repetition från 20/8 efter dödsolycka 7/10 i Göteborg:

Dödsolycka var frontalkrock (GP 7-8/10)

Räddningstjänsten uppger för GP att olycksbilden tyder på betydligt högre fart än de 90 kilometer i timmen som är max för sträckan.
Denna subjektiva bedömning kan kompletteras med mer objektiva haveridynamiska beräkningar utifrån uppgifter om inblandade fordon och foton med mått på eventuella däckspår.

Eftersom jag inte har tillgång till sådana detaljer från fredagens olycka i Göteborg repeterar jag här nedan en fotobaserad förloppshypotes för en dödsolycka i augusti, med tydliga däckspår och fordonens slutläge på bilder, som texten nedan länkar till.

Fotot nedan är från en av mina egna utredningar. Fler exempel finns i kategorin Haverier och på stop.se/utred/.

Spårens radie kan bestämmas med enkla längdmätningar. Farten beräknas sedan utifrån uppskattningar av väggreppet. Sladdspåren på fotot som illustrerar Aftonbladets artikel om olyckan 20/8 nära Brasarps backar i Skåne möjliggör flera slutsatser om händelseförloppet:

  • Bilarna har kört in i varandra när båda grenslade kantlinjen. Den sladdande bilens framhjul och den mötande bilens högerhjul har då befunnit sig nära eller utanför asfaltkanten.
  • Föraren av den mötande bilen har troligen försökt väja åt höger, när den sladdande bilen girade över på fel sida om mittlinjen. Väjning åt vänster kunde kanske ha förhindrat kollisionen.

    Figur 1 i StOP Yttrande 070326 av Lennart Strandberg. Textruta döljer namnet på åkl
    Liknande sladdspår från en tidigare dödsolycka, där radien inte mättes upp. När jag kopplades in för tolkning var spåren borta och åklagarens konsult hade förväxlat sladdspårens ursprung. Utan att redovisa den orealistiskt rattryckande förarmodellen i sitt simuleringsprogram (PC-Crash), drog konsulten den märkliga slutsatsen att för hög fart* var olycksorsak. Bilen sladdade av på *insidan av en kurva och spårfotona tyder på att lufttrycket var för lågt i höger bakdäck. Den textade bilden ovan är Fig.1 i mitt yttrande inför hovrättsförhandlingen.
  • De kraftigast svärtade sladdspåren kommer från högerhjulen.
    Där de korsas av spår från vänsterhjulen (med svagare svärtning på fotot) har bilen rört sig med högersidan först.
  • Mittlinjen förefaller vara så krökt, att sladden inte kan förklaras med för hög fart i förhållande till kurvradien. Bakvagnssladden måste ha andra orsaker, eftersom den har fått bilen att gira av vägen på kurvans insida.
  • Om sladdspårens radie bestäms med geometrins kordasats, kan krockfarten för den sladdande bilen uppskattas utifrån några alternativa antaganden om väggreppet (friktionstalet mellan däck och vägbana). Den kraftiga svärtningen tyder på att friktionen var fullt utbildad omedelbart före krocken.

Man får inte utgå från sladdspåren i ett tidigare skede, där svärtningen är svagare. Så gör dessvärre norska Statens Vegvesen, vilket leder till att farten överskattas med åtföljande risk för rättsövergrepp mot många olycksförare. Se Våldsoffer blir syndabockar

Avsikten är att på bildrullen.se (eller på stop.se efter modernisering av webbdesignen) ge mer info, bland annat tabeller för radie- och fartbestämning. Innan dess laddas detta inlägg upp till webben som service till läsarna av artiklarna om olyckan hos Twingly-länkande Dagbladet, DN, GP, SvD och HD.

Gentemot skadade och deras anhöriga känns det tungt att sakligt beskriva olycksförlopp och bakomliggande faktorer. Men ofta är det just fakta som efterfrågas efter det akuta skeendet. Det hindrar inte att tankarna går till de olycksdrabbade med ett känslomässigt deltagande, som är svårt att uttrycka i ord på nätet. För min del minns jag dock många liknande fall, som ger ansikte åt smärtan. 

Fotnot: Polisens meddelande om olyckan 20/8 via Twitter (länk ur funktion 24/9).

Tillägg: Flera påminnelser om betydelsen av lufttrycket i bakdäcken:
Punktering på höger bakdäck avgjorde SM-Finalen i rallycross 24/9 (DN, GP, SvD)