Vek bilen sig mot trailern så här?

På videon från sekunderna före kraschen visar bromsljusen vad som troligen hände – sekund för sekund.

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte.
Olycksbilen (närmast kameran) bromsas i nedförsbacken, men föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.
Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

På den första bilden ovan (9 sekunder*) lyser bromsljusen på olycksekipaget närmast kameran. Både bil och släp körs då till stor del på vänstra väghalvan och föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.

* I nedre högra hörnet framgår hur många sekunder som gått sedan videons början.
Bilderna kommer från en video i norska Adresseavisens artikel Her krasjer vogntoget.

På nästa bild nedan (10 sekunder*) släcks nämligen bromsljusen. Kanske tyckte olycksföraren då att han minskat sin fart och ökat luckan tillräckligt till lastfordonet framför. Men där är bromsljusen fortfarande tända …

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte. Observera bromsljusen.
Olycksbilens förare har nu släppt upp bromspedalen – innan upptäckten av det mötande ekipaget. Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

Vid mötet sekunden därefter bromsar föraren framför troligen hårdare, så att olycksföraren tvingas tvärnita och samtidigt styra åt höger för att ge plats åt den mötande.

Då bromsas förstås även dragbilens bakhjul hårdare och förlorar en del av sitt stabiliserande sidgrepp.

Resten av sidgreppet försvinner när bilens bakhjul avlastas genom att trailerns påskjutande kraft utövar ett tippmoment (i loopingplanet) omkring framhjulens kontaktpunkt med vägen. Då räcker det med en ganska liten styrande sidkraft från framhjulen tillsammans med trailerns påskjutskraft för att snabbt vrida dragbilen (i girplanet) omkring sin tyngdpunkt.
Ekipaget viker ihop sig som en fällkniv.

Föraren är chanslös. I tryckluftsbromsade fordon hinner troligen inte ens ett elektroniskt antisladdsystem med att parera fällknivsrörelsen.

Artikeln Her krasjer vogntoget med videon har ett antal kommentarer, som påtalar att ekipaget var utländskt. Men varför uppstod fällknivsreaktionen just där och då?

Den bakomliggande haveri- och fordonsdynamiken kanske är så komplex att man hellre nöjer sig med ekipagets nationalitet som “förklaring”. Likadant låter det ibland i Sverige om vinterdäcksfrågan. Det tycks vara vanligt att man tar lätt på haveriförloppet i tron att trafikreglerna skyddar mot naturlagar och (hos regelmakarna okända) farliga samspel mellan krafter och rörelser i komplexa tekniska system.

Även fullgoda nordiska ekipage med alerta förare kan alltså vika ihop sig vid snabba tvärnitar. Fler exempel finns på bildrullen.se – bland annat via länkar från artikeln
Så bromsas semitrailern till fällkniv (med dramatisk video)

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

5 reaktioner till “Vek bilen sig mot trailern så här?”

  1. Svarer gjerne på spørsmål rundt denne saken på mail ja.
    Mener føreren burde ha roet ned hastigheten ca 1,5 km tidligere, da han fikk skrens i slakkere sving der også, men han virket ivrig på å holde følge med vogntoget foran. Jeg hjalp selvfølgelig til på stedet, og fikk sett på dekkene blandt annet. De var riktignok merket M+S, men jeg ville ikke ha brukt dem på min bil. Hard gummi og mønster som knapt ville vært greit å ha på trallen.

  2. OK, Vidar, förarfel vill du kalla det. Men att reducera hastigheten var väl precis vad föraren gjorde, när ekipaget fick sladd (skrens), eller hur?

    Bland oss fordonsdynamiker råder samförstånd (nåja 😉 om vilka teknikvetenskapliga fenomen som kan få en liten sladd att övergå till okontrollerbar fällknivsrörelse (jackknife). Utan det entydiga formelspråket skulle varken ABS-bromsar eller antisladdsystem (ESP) finnas på moderna ekipage.

    Men hur skulle du förklara fällknivsfenomenet, så att en oerfaren förare tar varning av småsladdarna och kör med så stort avstånd att tvärbromsning inte behövs i liknande situationer?

    Min förhoppning är att en granskning (bild för bild) av småsladdarna i ditt filmmaterial kan bidra till sådana insikter. För att undvika missförstånd måste man förklara med enkla demonstrationer, illustrationer och entydiga begrepp – utan att avvika från Newtons mekanik i den moderna fysiken. Det har jag otaliga exempel på från både praktiska och teoretiska utbildningssituationer.

    Om du inte misstycker, så återkommer jag senare per mail för dialog i frågan.

  3. Føreren hadde ved flere tilfeller vert nær ved å kjøre ut av veien tidligere. Det var derfor jeg begynte å filme. Han hadde også hatt skrens i flere svinger før ulykken, uten at han reduserte hastigheten av den grunn… Vil kalle det en førerfeil, med hjelp av dårlig utstyr og dekk.

  4. Tusen tack, Vidar Sörum!

    Det känns löftesrikt att du vill bidra även här till att belysa händelseförloppet.

    Praktisk erfarenhet av att köra liknande ekipage och personliga observationer är ovärderliga vid haveridynamiska analyser. Om du dessutom har filmat tendenser till jackknife före kraschen kanske vi kan hjälpas åt att sprida insikt om problematiken i internationella fora.

    I alla engelskspråkiga länder finns mångfalt flera intresserade – att döma av gårdagens stora respons på en länk hit från Facebook-gruppen Heavy Vehicle Transport Technology.

    Om din g-mailadress i back-end stämmer återkommer jag dit senare. Men du får givetvis gärna maila mig direkt via kontaktformuläret.

    Bästa hälsningar
    Lennart S

  5. Grunnen til at vogntoget er i venstre felt i bilde 1, er at han allerede har hatt skrens, og derfor ikke har kontroll på kjøretøyet..
    Hilsen han som filmet hendelsen.

Dina insikter och konstruktiva förslag: