Då kan bromssträckan 10-faldigas

Att vi krockar vid blixthalka är väl inte konstigt? Vintervägens svarta asfalt blir ibland till skridskois halare än snö. Bromstiden till en lägre fart kan plötsligt tiofaldigas. Anmäl dig nederst för att utveckla kurser online!

RUBRIKER
Varför blixthalka vid väderomslag?
Hur mycket halare blir det?
Lättare med bromsTIDER i stället för bromssträckor?
Intresseanmälan till utveckling av nätkurser för proffs och trafikanter

Fortsätt läsa ”Då kan bromssträckan 10-faldigas”

Regelfel orsakar masskrockar på is

Regeln om tre sekunders avstånd till fordonet blir farligt vilseledande på isigt väglag. Olikheterna i bromsförmåga mellan fordon är då mycket större än på barmark. Och stopptiderna är skrämmande långa för alla.

Vinter efter vinter återkommer auktoritära hänvisningar till den så kallade 3-sekundersregeln för säkerhetsavstånd mellan fordon i tät trafik. Ibland är det företrädare för trafiksäkerhetsansvariga myndigheter, som ignorerar både bilfysik och enkel matematik.

Seriekrocken på Tranarpsbron* är en naturlig följd av sådan okunskap. Den bekräftas i uttalanden av en förment expert i Expressen och Aftonbladet.


Kvällsposten-Expressens TV-inslag om seriekrocken

 På ishalka behövs tioprocentsregeln

Fortsätt läsa ”Regelfel orsakar masskrockar på is”

Artiklar om 64 krascher till 22 maj

Massmedia ger enkla bilder av trafikolyckor och andra haverier under färd. De komplexa dynamiska fenomen som drev händelseförloppet förblir därför okända – oavsett om kraschen varit på väg, på järnväg, i luftfart eller till sjöss.

Ofta utses någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Den här sidan av Bildrullens krascharkiv länkar i första hand till massmedia (namn inom parentes).
Om webb-TV finns i någon artikel märks kraschen med röd text.

Fortsätt läsa ”Artiklar om 64 krascher till 22 maj”

Artiklar om krascher 1april – 5maj

Med de här länkade referaten skapar massmedia en enkel bild av komplexa haverier på Väg, på Järnväg och i Luft- eller i Sjöfart. Därigenom är det lätt att förbise de haveridynamiska fenomen som har drivit händelseförloppet.

Då utses ofta någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Krascharkivet länkar till massmedia (namn inom parentes).

Några länkar går också till egna referat på bildrullen.se med haverianalyserolycksbeskrivningar och rekonstruktioner av haveriförloppet. Kraschen i Norge 1 april filmades:

Se länkarna vid datumen 29, 15 och 1 april nedan.

Fortsätt läsa ”Artiklar om krascher 1april – 5maj”

Naturlag glömd i TV om superbilskrasch

Även på barmark kan man överraskas av sladd. Det blev flera förare av superbilar medvetna om under söndagen i Japan. 

Webb-TV hos DN och videon här intill från söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Superbilskraschen ”ska ha inträffat när en av Ferrari-förarna tappade kontrollen på den våta vägbanan” enligt Expressen. Men enligt Aftonbladet tros jättekraschen ”ha orsakats av en Mercedes som kört mot trafiken.”

Trots bilvrakens läge på kurvans insida antyds hög fart som orsak – även i speakertexten till webb-TV hos SvD.

Okunnigheten om den komplexa bilfysiken och haveridynamiken blir mer problematisk när ”fortkörning” och liknande förenklingar används som undanflykt från betalningsansvar hos försäkringsbolag i tvister mot enskilda trafikanter.

Även hos trafiksäkerhetsansvariga myndigheter är den slarvige trafikanten en bekväm syndabock.
Se länkarna i artiklar med taggen myndighetsmiss.