Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, “mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.
Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se
Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.
Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen: Fortsätt läsa “Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10”

Artiklar om 64 krascher till 22 maj

Massmedia ger enkla bilder av trafikolyckor och andra haverier under färd. De komplexa dynamiska fenomen som drev händelseförloppet förblir därför okända – oavsett om kraschen varit på väg, på järnväg, i luftfart eller till sjöss.

Ofta utses någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Den här sidan av Bildrullens krascharkiv länkar i första hand till massmedia (namn inom parentes).
Om webb-TV finns i någon artikel märks kraschen med röd text.

Fortsätt läsa “Artiklar om 64 krascher till 22 maj”

Pysta bakdäck i fler olyckor? Containerbil voltar i rondell

På förmiddagen 4 augusti voltade en containerbil efter att ha åkt av vägbanan i en av Linköpings rondeller på Kallerstaleden. TV-bilder därifrån innehåller detaljer, som tyder på att pysta bakdäck kan ha triggat olycksförloppet.

TV-inslag torsdag 4 augusti 2011 från Östgötacorrespondenten, Corren

Möjligt händelseförlopp

Vänligen kommentera om Du har iakttagit något som talar för eller mot

TV-bilderna visar att släpvagnen står på vägbanan med de främre hjulen riktade nästan rakt framåt. Men den dragande lastbilen ser ut att ha sladdat utåt med bakhjulen och svängt mer åt vänster (girat moturs) innan den har vält i diket.
Så kan det ha gått till om lufttrycket var för litet i något eller några av bilens 4 högra bakdäck (de yttre i rondellen). Det ökar chassits krängning, så att högerdäcken blir ännu mer överbelastade – med sämre sidgrepp som följd.
Avdriftsvinkeln (sladdvinkeln) bak blir då större än fram och lastbilen girar åt vänster samtidigt som den obromsade släpvagnen skjuter på utåt från rondellens centrum och ger en fällknivseffekt för vinkeln mellan bil och släp.

Samma förlopp kan initieras av fel på luftfjädringen eller brott på fjädrar och krängningshämmare i lastbilschassit. Det sistnämnda påpekades av signaturen Jevlar i en kommentar kl.11:31 till Correns artikel kl.08:29 4/8 om olyckan.

Det framgår inte om släpvagnens containrar var lika fullastade som lastbilens. I så fall förstärks misstankarna om pysta däck eller fjädringsfel på lastbilen. Normalt ligger nämligen tyngdpunkten för släpvagnar högre än för lastbilar. I en given radie ska alltså släpvagnen välta i lägre fart än lastbilen. Då antar jag att den effektiva spårvidden och krängstyvheten (utan fel) är ungefär lika stor för både bil och släp.

Välkänt problem bland fordonsdynamiker

För litet lufttryck i bakdäcken ligger bakom många sladd- och vältningsolyckor, som jag har analyserat sedan 1970-talet. Dessvärre finns flera exempel där försäkringsbolagens, trafikmyndigheternas och rättsväsendets utredare ignorerar eller förnekar fakta som pekar på pysta bakdäck – för att i stället skylla på föraren och hennes eller hans förmenta fortkörning.

Tillägg 11/8: En vecka senare ser jag i GP att lufttrycksjustering kostar 5kr på en bensinstation i Göteborgstrakten. Nyheten kanske kan bidra till att uppmärksamma säkerhetsproblemet.

Analyser av massmediareferat efter en trafikskada

Varken polis, försäkringsbolag eller massmedia har rutiner för att samråda med frilansande ‘haverideckare’ direkt efter en trafikskada. Mina förfrågningar per telefon eller mail om inblandade fordon och spår på olycksplatsen får sällan något svar.

I några fall ställs frågorna åt andra hållet, när jag har kontaktats genom mitt företag stop.se för att medverka som sakkunnig i någon rättsprocess. Men då har det oftast gått både månader och år efter kraschen. Inga spår finns kvar på vägbanan och ibland är de havererade fordonen skrotade.

Därför väljer jag nu att presentera overifierade indicier offentligt här på bildrullen.se utan att slösa egen och andras tid på faktajakt. Det innebär förstås att det blir fel och missuppfattningar ibland. Men samtidigt öppnas möjligheten för alla som observerat något om en specifik krasch att lämna kommentarer, som ökar våra gemensamma episodiska kunskaper om haverier.

För forskare kan det ge fina uppslag till hypoteser om hittills okända samband mellan riskfaktorer. I slutänden hägrar effektiva motåtgärder och kunskaper, som hjälper den enskilde trafikanten att öka sin egen säkerhet och lotsar samhällets trafikskadeprevention förbi olika grynnor.

Med tanke på polisens kvalificerade kompetens när det gäller att analysera och förebygga avsiktligt våld borde trafikövervakningen få den proaktiva prägel som motiveras av olyckornas oavsiktliga våld.

Ökade kunskaper om olycksförloppens komplexitet kanske också ändrar kraschfilmandet från närgången skadedokumentation till värdefull spårsäkring bortom haveriplatsen och till bättre stöd för räddningsinsatserna.