Bilen för journal och skickar SOS

Skåpbilen i diket hade varken väglinjeavkänning eller automatiskt larm till SOS. Föraren fick därför ingen varning när bilen åkte av vägen och satt avsvimmad mot krockkudden. Tack vare andras larm var räddningstjänsten ändå snabbt på plats.

Trafikstockning vid avåkningsplats
Avåkningsplats innan utryckningsfordon var framme. Föraren hade troligen svimmat. Det framgår av polisens nätlogg och stöds av de långa spåren i gräset fram till stenen som utlöste krockkuddarna. Polisens logg om denna olycka uppger att SOS larmades kl.10:01 och vi mötte den första ambulansen kl. 10:09 ca en minut efter bilden ovan.
Brandbil på väg till olycksplatsen
Två minuter efter att ha lämnat olycksplatsen mötte vi det fjärde utryckningsfordonet.

Värre var det för en man i somras någon mil längre söderut. Hans bil hamnade utom synhåll från vägen. Med svåra skador och vätskebrist  tog det honom närmare ett dygn innan han nådde vägen och fick hjälp.
Han hade behövt räddningsautomatiken i Volvo On Call, VOC,

Fortsätt läsa “Bilen för journal och skickar SOS”

Artiklar om 64 krascher till 22 maj

Massmedia ger enkla bilder av trafikolyckor och andra haverier under färd. De komplexa dynamiska fenomen som drev händelseförloppet förblir därför okända – oavsett om kraschen varit på väg, på järnväg, i luftfart eller till sjöss.

Ofta utses någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Den här sidan av Bildrullens krascharkiv länkar i första hand till massmedia (namn inom parentes).
Om webb-TV finns i någon artikel märks kraschen med röd text.

Fortsätt läsa “Artiklar om 64 krascher till 22 maj”

Artiklar om krascher 1april – 5maj

Med de här länkade referaten skapar massmedia en enkel bild av komplexa haverier på Väg, på Järnväg och i Luft- eller i Sjöfart. Därigenom är det lätt att förbise de haveridynamiska fenomen som har drivit händelseförloppet.

Då utses ofta någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Krascharkivet länkar till massmedia (namn inom parentes).

Några länkar går också till egna referat på bildrullen.se med haverianalyserolycksbeskrivningar och rekonstruktioner av haveriförloppet. Kraschen i Norge 1 april filmades:

Se länkarna vid datumen 29, 15 och 1 april nedan.

Fortsätt läsa “Artiklar om krascher 1april – 5maj”

Terrorn polisen missar – Pyst däck i Ferrarikrasch dömdes som förarfel

I dag presenteras på DN Debatt en handlingsplan mot våldsbejakande extremism av Fredrik Reinfeldt och Birgitta Ohlsson. Argumentationen utgår från att våldsverkarna  tveklöst avser att skada. Men där finns en vit fläck på kartan: Efter en trafikskada kan rättsväsendet inte avgöra om våldet var avsiktligt eller om det var en ‘vanlig olycka’.

Innan polis, åklagarväsen och domstolar fått bättre insikter om trafikskadornas komplexitet, är fältet fritt för – till olyckor maskerat – avsiktligt våld mot enskilda och mot grupper av trafikanter. Bättre kompetensförsörjning till rättsväsendet behövs också för att undvika rättsövergrepp mot olycksdrabbade människor.

Bakom en skenbart oförarglig fasad gömmer sig förmenta miljövänner, som släpper ut luft ur däcken på bilar med ägare, som däckpysarna ogillar. Mer om det skrev jag på Newsmill under rubriken Livsfarliga sabotage hyllas i webb-TV.

Ferrarivrakets vänstra bakjul med slagskada på fälgen och grus från vägkanten som visar att däckets lufttryck var för lågt

Bilden härintill är från ett bakhjul med urpyst däck från en totalkvaddad Ferrari. Vi lär aldrig få veta om avundsjuka ortsbor i den norrländska glesbygden hade släppt ut luft ur däcket eller om det var en oavsiktlig läcka som sänkte väggreppet.

Föraren och hans passagerare höll nästan på att bli innebrända i den trånga bilen, som sladdade av vägen på insidan av en kurva och hamnade upp och ned i ett vattensjukt dike innan elden slog upp från motorn.

Trots att tingsrätten friade föraren från vårdslöshet i det efterföljande brottmålet vägrade försäkringsbolaget sedan betala den helförsäkrade bilen. Ägaren tvingades därför stämma bolaget.

I tvistemålet hänvisades till en av bolaget beställd utredning, där en beryktad försäkringskonsult hävdade extrem fortkörning och grov vårdslöshet. Det fick både tingsrätt och hovrätt att förneka det låga lufttrycket på vänster bakhjul och att tro på konsultens animering, där den höga farten fick bilen att åka av vägen – på högerkurvans insida.

Att domare och högt uppsatta jurister inte inser det orimliga i sådana slutsatser bekräftar behovet av den “samverkan och kunskapsöverföring” som statsministern och demokratiministern vill stärka enligt dagens DN Debatt.

Tillägg: GP skriver 11/8 om kostnader för luftningsutrustning på bemannade bensinstationer. Det skulle kanske vara bra för nationalekonomin om staten stod för dessa kostnader – och om polisen i trafikövervakningen hjälpte bilisterna att uppmärksamma luftläckor.

Föraren och bilägaren, som arbetat hårt för att ha råd med en begagnad Ferrari, dömdes att betala både lånen på bilen och rättegångskostnaderna. Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd, trots att DNA-bevisning kunnat styrka förarens uppgifter om sladd i betydligt lägre fart än vad som låg till grund för domsluten.

Detta var bara ett av många fall, som visar att rättsväsendet inte har tillräcklig kompetens för att rekonstruera de fysikaliska händelseförloppen bakom trafikskador.
Fler exempel kommer här senare i syfte att öka medvetenheten om haveridynamikens komplexitet. Innan den finns kan terror utövas mot enskilda människor – i stor skala men utspridd i tid och rum – utan att upptäckas.