Var det så E4-krocken gick till?

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (“PIT“-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.
Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Fortsätt läsa “Var det så E4-krocken gick till?”

Tre rättsfall för kriminaltekniken

Dödskraschen 22 juli på Kuba antogs vara  avsiktlig. Det kan prövas med haveridynamiska analyser. Så visade jag i domstol hur en kvinna kunde misshandlas med bil. Jämförelser med fallet Thomas Quick illustrerar kriminalteknikens betydelse.

Bild ur presentationen för domstol av den haveridynamiska analys, som jag gjorde på uppdrag av Polismyndigheten.

Mitt sakkunnigutlåtande med PowerPoint-bilder och domstolens slutsatser finns länkade under rubriken
Misshandel med bilen som tillhygge

Fortsätt läsa “Tre rättsfall för kriminaltekniken”

Artiklar om 64 krascher till 22 maj

Massmedia ger enkla bilder av trafikolyckor och andra haverier under färd. De komplexa dynamiska fenomen som drev händelseförloppet förblir därför okända – oavsett om kraschen varit på väg, på järnväg, i luftfart eller till sjöss.

Ofta utses någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Den här sidan av Bildrullens krascharkiv länkar i första hand till massmedia (namn inom parentes).
Om webb-TV finns i någon artikel märks kraschen med röd text.

Fortsätt läsa “Artiklar om 64 krascher till 22 maj”

Artiklar om krascher 1april – 5maj

Med de här länkade referaten skapar massmedia en enkel bild av komplexa haverier på Väg, på Järnväg och i Luft- eller i Sjöfart. Därigenom är det lätt att förbise de haveridynamiska fenomen som har drivit händelseförloppet.

Då utses ofta någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Krascharkivet länkar till massmedia (namn inom parentes).

Några länkar går också till egna referat på bildrullen.se med haverianalyserolycksbeskrivningar och rekonstruktioner av haveriförloppet. Kraschen i Norge 1 april filmades:

Se länkarna vid datumen 29, 15 och 1 april nedan.

Fortsätt läsa “Artiklar om krascher 1april – 5maj”