Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder

Läs om 10%-regeln apropå vårens halkvarningar
Farliga missförstånd sprids med tresekundersregeln. Den lurar oss förare tro att den säkra tidsluckan är oberoende av hastigheten även på is. Sedan beskylls vi för fortkörning och otillräckliga avstånd, när masskrockarna är ett faktum.

Masskrock försvåras av misstankar mot förare som vilseletts med 3-sekundersregeln

På vinterväglag har tresekundersregeln blivit till ett trafikens kvacksalveri, där masskrockars fysik ignoreras. Efter många års ofruktbara försök att få ansvariga tjänstemäns förståelse, vänder jag mig här till dig som bilförare med ett teknikvetenskapligt baserat alternativ:

Tioprocentsregeln för tät trafik på blankpolerad is:
Håll ett avstånd till fordonet framför som i sekunder är minst tio procent av farten i kilometer per timme.

I stadstrafik med 50km/h på polerad isgata måste du alltså gardera dig med fem sekunders lucka till framförvarande, om dina däck saknar effektiva dubbar. Det motsvarar  70 meter och fungerar knappast i praktiken. Farten måste alltså sänkas enligt “tioprocentsregeln”.

Kommentarer välkomnas. De vidgar perspektiven, som exempelvis med länk till en annan masskrock från Johan Granlund eller signaturen “Capt Joe“, som påminner om problematiken med så kallade adaptiva farthållare.
Men ingen har nog något större intresse för trivialt ordmärkande, och jag vill inte uppmuntra till ovidkommande diskussioner om reaktionstiden. Den tillkommer nämligen.
Se ordväxlingen under den förra artikeln i ämnet.

Här är det väl uppenbart vilseledande att antisladd skulle kunna ersätta dubbar? Den myten har ibland återkommit i mediauttalanden från Trafikverkets (o)ansvariga. Men för polemiken hänvisar jag till andra artiklar, exempelvis den senaste på Newsmill häromdagen:
Forskning mörkad om bilförares SMS och om masskrockars orsak

(31 januari, Nr.31 av mina artiklar som publicerats av Newsmill)

Att tresekundersregeln fallerar så grovt på isigt väglag har att göra med den stora procentuella skillnaden i väggrepp mellan odubbade (“dubbfria”) och väldubbade däck. Båda typerna förekommer ju i samma täta trafik.

Även om du själv kör dubbat och är specialist på att bromsa effektivt, så finns troligen bakom dig flera med sämre bromsförmåga. Bromsar du hårdare än vad den bakomvarande klarar, så minskar förstås tidsluckan och kan vara förbrukad innan fordonen har stannat.

Ju närmare noll väggreppet sjunker till, desto större betydelse får skillnaderna i bromsförmåga. Se diagrammet i den tidigare artikeln, som härleds matematiskt i forskningsrapporterna länkade dit:
Glömd matematik förklarar masskrockar

Egentligen gäller skillnaderna i bromsförmåga inte bara däcken, utan också förarens vana att utnyttja bromssystemet med eller utan låsningsfritt system (ABS). I tunga fordonskombinationer (‘långtradare’) kan lastfördelningen också ha stor betydelse. Ekipaget viker lätt ihop sig självt om dragbilens bakaxel eller släpvagnens framaxel bromsas för hårt i förhållande till belastningen. Det illustreras av bilderna på flera krascher och masskrockar med lastfordon.

Masskrocken 15 januari på den isiga Tranarpsbron i Skåne inträffade vid tät trafik där några lastbilars färdskrivare skvallrade om farter över tillåtna 80km/h. Men även om dessa yrkesförare hade respekterat fartgränsen, skulle avstånden behövt vara 8 sekunder till framförvarande, reaktionstid oräknad.

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

7 reaktioner till “Tioprocentsregeln behövs på is Tresekundersregeln vilseleder”

  1. Bra 10 procentsrekommendation.
    Nu kanske lite OT, men hur är det med bilar (vars förare) utnyttjar aktiv farthållare dvs vilka avstånd gäller då. Inbillar mig att bilen tillåts komma ganska nära framförvarande innan den varnar och slutligen bromsar in. Farthållare rekommenderas förstås inte i halt väglag eller tät trafik, men den aktiva farthållaren finns ju just för att gripa in och den kanske verkar för sent och för kraftigt för i vart fall bakomvarande trafikanter.

  2. När man betänker att 1-2 sekunder försvinner som reaktionstid, så blir det inte mycket tid kvar för inbromsningen vid 3-sekundersregeln. Å andra sidan, om man kör 90 km/t och nyttjar 10 procentsregeln så motsvarar det 225 meter. Tänk om alla bilister kunde hålla det, framförallt den tunga trafiken. Våra grannar, som varit i Göteborg råkade ut för att mannen fick yrsel så han kunde inte köra hem. Hans fru, som inte kör särkilt ofta fick köra och gjorde det lugnt och försiktigt. Men den tunga trafiken blev ett problem för henne, det gick för långsamt, varpå de la sig riktigt tätt bakom. Hon gjorde det enda vettiga och körde in i en P-plats. Men tänk om det hade dykt upp en älg, rådjur eller annat djur, vilket inte är ovanligt i Småland. Det hade kunnat sluta mycket illa.

  3. Tack Lennart för att du tagit fram avståndsregel som funkar även för tunga fordon och för den som kör odubbad personbil på ishalka! I samband med de båda masskrockarna på Tranarpsbron påpekade jag i Svensk Åkeritidning att just för korta avstånd och övertron på 3-sek regeln tillhör de största problemen när vägen halkbekämpats med saltlösning vid kyla och snabbt fallande temperatur. Ett annat exempel är masskrockarna på E4 Gävle – Söderhamn (även där i båda riktn) den 4 feb 2012; närmare 100 fordon inblandade. Läs http://www.akeri.se/svensk-akeritidning/nyheter/2013/01/17/vagyteexperten-om-de-svara-olyckorna
    Mvh Johan

Dina insikter och konstruktiva förslag: