Så kan Labb-Volvon demonstrera

… hur det känns i din kropp när g-kraften i färdriktningen är lika stor som tyngdkraften. I seminarieform reder vi ut den senaste bilsäkerhetstekniken med delvis självkörande bilar. Vi avslöjar farliga myter om olycks- och skaderisker.  

Beskrivning av endagskurs i Gävle (Ladda ned PDF)
Ring mig om hur din grupp vill ha kursen

Kursen utformas i samråd med gruppen som ska delta. Fyra åt gången får åka i Labb-Volvon på bilderna med en mobilapp, som visar g-talen vid bromsning och sväng.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Fotona med separata artiklar om Labb-Volvon och vid korta intron i Hjulkalendern 2014.

I praktiska körlaborationer åker fyra åt gången i Labb-Volvon på bilderna ovan. En mobilapp visar g-talet vid maximal bromsning och tvär sväng.

I övrigt utformas kursen i samråd med den grupp som ska delta. På väg till och från laborationsplatsen brukar trafiken aktivera några av de senaste funktionerna i Volvos Driver Support-paket. Dem går vi igenom mer systematiskt under seminariet:

Bilars rörelser förklaras med modern fysik utan vilseledande benämningar (t.ex. levande kraft) eller kampanjbetonade schabloner (t.ex. tresekundersregeln).

Vi reder ut varför bilen kan gira av sig själv, när däcken har bättre sidgrepp fram än bak. Det klargör också varför frikoppling eller antispinn kan förvärra en bakvagnssladd – om bilen är framhjulsdriven.
Samma naturlagar och yttre kraftmoment ligger till grund för regleringen både i bilars antisladdsystem  och i den datorstyrda stabiliseringen av Saabs stridsflygplan JAS 39 Gripen.

Exempel på diplom från endagskurs med förarutbildare
Ring mig om hur *din* grupp vill ha kursen

Styra med antisladd?

Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.

Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.

Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.

Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.

Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.

Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.

Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.

Fortsätt läsa “Styra med antisladd?”

ABS bromsar olika hjul lagom

Med en (1) bromspedal krävs låsningsfria bromssystem, ABS, för att nödbromsa alla fyra (4) hjulen maximalt, när de har olika väggrepp.
Men du måste trampa hårt på pedalen, inte pumpa som många gjorde på 1990-talet innan ABS och antisladd fanns mot sladd och styrsläpp:

Sladdande och 'plogande' bil efter bromsning

Om bakhjulen bromsas för hårt jämfört med framhjulen sladdar bilen och girar av sig själv. Omslagsbild till min rapport anno 1996: “Olycksrisker och bromskraftfördelning i personbilar” (VTI Meddelande 768).Med låsningsfria ABS-bromsar i moderna bilar kan nödbromsning bli både effektivare och säkrare.
Men okunskap eller reflexmässiga reaktioner från många års körning med äldre fordon gör att många förare släpper bromspedalen, när ABS-ventilerna slamrar.  Fortsätt läsa “ABS bromsar olika hjul lagom”

Bil sladdar som bakvänd kastpil

Kastpilars rörelse får här illustrera varför bilar kan bli instabila, om framhjulens däck har bättre sidgrepp än bakhjulens. Resonemanget bygger på fenomen och begrepp som introducerades i Hjulkalendern 18, 19 och 20.

Krafter från omgivande medium (luft eller vatten) på en farkost.
En farkost med tyngdpunkten i T rör sig här i ett omgivande medium – luft eller vatten. Illustrationen gjordes för Nationalencyklopedin – då utan tanke på att farkosten sedan skulle associeras med en kastpil. 🙂 Alla sidkrafter (s) ger ett summerat vridmoment omkring T motsvarande en enda kraftresultant F med angreppspunkt i tryckcentrum (P).
Eftersom P ligger bakom T är farkosten stabil och återgår till rak kurs av sig själv – oberoende av färdhastigheten (v).

Först publicerad bakom lucka nr.21 i Hjulkalendern 2013

Fortsätt läsa “Bil sladdar som bakvänd kastpil”