Så kan Labb-Volvon demonstrera

… hur det känns i din kropp när g-kraften i färdriktningen är lika stor som tyngdkraften. I seminarieform reder vi ut den senaste bilsäkerhetstekniken med delvis självkörande bilar. Vi avslöjar farliga myter om olycks- och skaderisker.  

Beskrivning av endagskurs i Gävle (Ladda ned PDF)
Ring mig om hur din grupp vill ha kursen

Kursen utformas i samråd med gruppen som ska delta. Fyra åt gången får åka i Labb-Volvon på bilderna med en mobilapp, som visar g-talen vid bromsning och sväng.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Fotona med separata artiklar om Labb-Volvon och vid korta intron i Hjulkalendern 2014.

I praktiska körlaborationer åker fyra åt gången i Labb-Volvon på bilderna ovan. En mobilapp visar g-talet vid maximal bromsning och tvär sväng.

I övrigt utformas kursen i samråd med den grupp som ska delta. På väg till och från laborationsplatsen brukar trafiken aktivera några av de senaste funktionerna i Volvos Driver Support-paket. Dem går vi igenom mer systematiskt under seminariet:

Bilars rörelser förklaras med modern fysik utan vilseledande benämningar (t.ex. levande kraft) eller kampanjbetonade schabloner (t.ex. tresekundersregeln).

Vi reder ut varför bilen kan gira av sig själv, när däcken har bättre sidgrepp fram än bak. Det klargör också varför frikoppling eller antispinn kan förvärra en bakvagnssladd – om bilen är framhjulsdriven.
Samma naturlagar och yttre kraftmoment ligger till grund för regleringen både i bilars antisladdsystem  och i den datorstyrda stabiliseringen av Saabs stridsflygplan JAS 39 Gripen.

Exempel på diplom från endagskurs med förarutbildare
Ring mig om hur *din* grupp vill ha kursen

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan. Fortsätt läsa “Därför har vinterdäck sämre våtgrepp”

Livsviktig kunskap om däck

Artikeln innehåller reklam med annonslänkar för ABS Wheels och Bythjul.com,
som har levererat däck till bilen för haveriutredningar i mitt företag (stop.se).

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.
Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Förbudet mot dubbdäck 15 april till 1 oktober väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Fortsätt läsa “Livsviktig kunskap om däck”

Omedveten okunnighet mörkar faror

Apropå auktoritär ignorans: Även mot gående vid halka; Mot barn i UG-SVT1 2 3 4 5 6 7 8

Färdigtuggad auktoritetskunskap behöver vi alla för att få något gjort. Men den måste underordna sig reflekterad kunskap. Annars låter vi oss styras av fördomar.

Tankbilsgir
Oberäkneligt skvalp kan få en halvlastad tankbil att välta vid halva sidaccelerationen jämfört med en fullastad.

Att bli medveten om sin egen och andras okunnighet är grunden till ökat vetande. Sådana lärprocesser hämmas av den fragmentiserade utbildning, som exemplifieras på DN Debatt av Mats Alvesson, professor i företagsekonomi och författare till en kommande bok med titeln The triumph of emptiness. Enligt DN behandlar boken “vår tids förkärlek för yta och brist på substans”.

Många trafikolyckor med efterföljande skador och orättvisor bygger på eller förvärras av omedveten okunnighet. Det leder till felprioriteringar, vilseledande kampanjer och skuldbeläggning av individer för avvikelser från rådande normer och regler – oavsett reglernas relevans för det specifika händelseförloppet.

DN gav ett exempel samma dag med artikeln om dubbdäcksavgift. Historien förskräcker, där ansvarskännande bilägare med dubbdäck blivit syndabockar för olika problem, som är kostsamma eller omöjliga att lösa effektivt. Se mina artiklar här eller på Newsmill om dubbdäck och om andra kunskapsbegränsningar, som hotar den enskilde trafikantens säkerhet.

* Tillägg 10, 13 & 14 januari 2013:
Dessvärre är det här exemplet från GP bara ett bland många efterföljande artiklar, där specifika individer skuldbeläggs med epitetet “den mänskliga faktorn”. Sådan moralistisk aningslöshet om haveridynamikens komplexitet tycks ha fått uppmärksamhet även vid årets Transportforum.

Större respekt för det okända demonstreras av en polis i en GP-artikel om dödsolyckan i Vänersborg 13 januari.

Men Transportstyrelsens inställning till Aspergers syndrom återför tanken till ingressen. Det är ett livslångt funktionshinder, inte en sjukdom, som oreflekterat åberopas för indragning av redan beviljad förarbehörighet.

Fördomar gror i övertro på tester

Fortsättning 29 mars

Flitig på Facebook? Då är du kanske narcissist, en hänsynslös egoist. Sådana fördomar mot enskilda kan gro i slagkraftiga forskningsreferat hos massmedia. Liknande utspel om autistiska ansiktsformer eller om språktest för 6-åringar påverkar också lärarnas situation.

Torsdagens artikel i DN om studien på  100 användare av Facebook levererar fler generaliseringar från forskning och enkäter om sociala medier. DN-artiklarna öppnar för övertolkningar – ungefär som i tidigare skriverier om tester på barn. Svaga statistiska gruppsamband mellan testvariabler och personliga egenheter beskrivs som om variablerna kan användas för att karakterisera enskilda individer. 

TV-inslag HÄR från SVT-Play om nationellt prov för sexåringar

“Autism går att se på ansiktsformen”. Så lyder rubriken till en DN-artikel, som toppades på nätet under tisdagen. I den amerikanska källan dras långtgående slutsatser utifrån intervjuer med en forskare vid University of Missouri. Hon har jämfört olika ansiktsmått hos 64 autistiska pojkar med samma mått hos 41 pojkar utan diagnos.

En feltolkning eller forskarmiss kan anas bakom följande stycke i DN:s källa:

Fortsätt läsa “Fördomar gror i övertro på tester”

Omedveten okunskap i rättsprocesser om skador

Barnläkarmålet är bara ett exempel i toppen på ett isberg, där polis, åklagare och försäkringsbolag kan agera på tvärs mot både vetenskap och beprövad erfarenhet. Utan adekvat kompetens tolkar rättsväsendets jurister vittnesuppgifter, mätdata och resultat från naturvetenskapliga analyser, som parterna själva har beställt.

Misstänkta människor kan därför lätt bli överkörda av “experter” som ignorerar skadedynamikens komplexitet – av okunnighet eller för att uppfylla uppdragsgivarens önskemål om ett visst resultat.

Partssakkunniga med stor rättegångsvana må ge ett trovärdigt intryck i domstol. Men har de adekvat kompetens? Det kan rättsväsendet inte avgöra i dag.

Mönstret illustreras av repriser från 4/9 , 4/10, 21/10 och 8/11 apropå bl.a. barnläkarmålet och DN:s kritik mot polisarbetets kvalitet 

Utbildningar och kunskapsmål saknas för dem som ska rekonstruera och analysera händelseförloppen bakom haverier och plötsliga skador. Liknande natur- och humanvetenskaplig kompetens behövs också för att kunna skilja olyckor från avsiktliga krockar och misshandel.

Det torde vara centralt även i den uppmärksammade HD-domen, där berusning tycks kunna fria från misstanke om uppsåt. Hur ska jurister själva kunna avgöra en sådan fråga utan hjälp av opartisk expertis och utan insikter om skadedynamikens komplexitet?

Åtalad kan hävda fylla och gå fri (SvD 04:45 1 november)
HD godtar berusning som ursäkt för brott (DN 05:45, 1 nov)
Berusade kan slippa straff (GP med faktaruta, 1nov)
Kritik mot HD felvinklad (SvD 11:18, 1nov)
Expert: “Jag tycker domen är bra” (SvD 14:54, 1nov)
Notera att rubrikens “expert” är professor i straffrätt
HD upphöjer inte alls berusning till ursäkt (SvD 22:20, 1nov)

Här skulle DNA från trädet T kunna fria föraren från den extrema fortkörning han pådyvlades av en försäkringskonsult med ett datorprogram som fick den simulerade bilen (trots hög fart) att sladda av vägen på insidan av högerkurvan bakom kameran. Programmet (PC-Crash) har en förarmodell som rycker i ratten så att bilen sladdar även med fullgoda bakdäck. Domstolen förstod inte detta när jag visade ett diagram med modellens onaturliga styrvinkelförlopp. Flera fynd tydde på att sladden orsakades av pyspunktering på vänster bakhjul, men det förnekades av både försäkringsbolaget och domstolen. Mer info bakom fliken Krascher och i min rapport på stop.se/utred/

Trafikolyckor med personskador och stora ekonomiska förluster som inte ersätts trots gällande försäkringar – det är vad som följer i kölvattnet efter sådana rättsprocesser, där okunniga utredare drar naturlagsstridiga slutsatser åt sin kapitalstarka uppdragsgivare.

Se fallen med Omar, som JO ignorerade och bilden här intill från Ferrarikraschen, som HD vägrade pröva.

Därtill kommer oberättigad skuldbeläggning från omgivningen och ibland böter, fängelse, förlorat jobb och familjeruin.

Olycksdödade människor blir ofta syndabockar. Då göms och glöms systembristerna, som kvarstår och bidrar till risken för upprepningar.

Kommer pedalstället att modifieras i flygplanstypen som kraschade med Stefan Liv. Eller nöjer man sig med att piloten trampade fel?
Mänskliga faktorn bakom flygkraschen (DN, GP, SvD text, SvD webb-TV)

När jag började urskilja det här mönstret av hur systematisk okunnighet slår mot enskilda människor, var det svårt att hålla irritationen tillbaka mot dem som bidrog till rättsövergreppen. Mina gamla bloggar, och debattartiklar vittnar om det.

Men kloka vänner och universitetskolleger har hjälpt mig se problemet i ett större perspektiv och dra historiska paralleller till andra typer av omedveten okunnighet.

Det gäller alltså först att göra okunnigheten medveten. Sedan borde det inte vara så svårt att få upp intresset för utbildning och så småningom konkurrera ut eventuellt kvarvarande utredare, som fortfarande saknar adekvat kompetens.

I dag är det en lukrativ bransch för teknikvetenskapligt och biomekaniskt obildade konsulter, som med ett flashigt datorprogram snabbt kan producera önskade resultat till sina uppdragsgivare.

Med nya välutbildade haverideckare skulle kanske Polisen och SKL kunna lyfta trafikutredningarna från dagens skräpstatus till popularitetshöjder, som motsvarar det TV-serierna CSI har uppnått.

________________________
Tillägg
22/9, 1/10, 2/10, 4/10, 21/10, 2/11, 8/11
En mer allmän fråga är hur rättsväsendet ska kunna skilja mellan partiska charlataner och sakligt kompetenta personer som uttalar sig om avsiktliga eller oavsiktliga skador.
Den gäller även andra områden och aktualiserades av följande nyhetsrubriker – innan HD-domen om berusning seglade upp i media 1 november.

Två månader för dödskrock i fyllan (DN 110921)

Uppblåsta siffror över uppklarade brott (DN 111002)
Polisen backar om redovisning (DN 111002)

Åtalade barnläkarens kollegor hörs i rätten 110922 i SvD, GP
… och i DN med länkar till tidigare artiklar i målet, exempelvis
Vittnen hörs som om läkaren hade dolda avsikter (DN 110916)
Läkaren talade i rätten (DN 110915)
Åtalet mot barnläkaren saknar stöd i straffrätten (DN Debatt 110912)
Förtroendet för åklagarväsendet (DN Ledare 100202)
Har åklagaren förstått hur läkare arbetar med döende? (DN 090309)

Läkaren: Ni kan inte det här (SvD 110917)

Tunga vittnen i läkarrättegång (DN 110930)
Vittne: flickan dog en onaturlig död (SvD 110930)

Sista dagen i läkarrättegången (DN 111003)
Direktrapportering från dråprättegången  (SvD 111003)

Även om barnläkaren friades i domen 21 oktober, skriver massmedia om processen på ett sätt som påminner om reaktionerna efter *trafikskademål.

DN:
Läkare oskyldig till spädbarnsdöd

Bakgrund: Många turer efter nyfödds död
Läkarförening: Nu kan kåren gå vidare
Målsägandebiträdet: Föräldrarna har inte fått svar*

*Så känner nog flera anhöriga till trafikdödade, exempelvis
Motorcyklist överkörd och dödad vid möte med vänsterstyrande bilist

GP:
Åtalad läkare frias
Många turer efter nyfödds död
Det här har hänt
: Tidslinje 28/9 2008 – 21/10 2011

SvD:
Läkaren frias i uppmärksammat mål
8 frågor om fallet som skakat Vårdsverige
“Föräldrarna har inte fått svar” *


Ny Teknik:
RMV: här blev det också fel (2 november)


Åklagaren beslutade 8 november att inte överklaga den friande domen: 
Barnläkarmålet överklagas inte
(TT via DN, GP, SvD och SVT)