Så kan Labb-Volvon demonstrera

… hur det känns i din kropp när g-kraften i färdriktningen är lika stor som tyngdkraften. I seminarieform reder vi ut den senaste bilsäkerhetstekniken med delvis självkörande bilar. Vi avslöjar farliga myter om olycks- och skaderisker.  

Beskrivning av endagskurs i Gävle (Ladda ned PDF)
Ring mig om hur din grupp vill ha kursen

Kursen utformas i samråd med gruppen som ska delta. Fyra åt gången får åka i Labb-Volvon på bilderna med en mobilapp, som visar g-talen vid bromsning och sväng.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Fotona med separata artiklar om Labb-Volvon och vid korta intron i Hjulkalendern 2014.

I praktiska körlaborationer åker fyra åt gången i Labb-Volvon på bilderna ovan. En mobilapp visar g-talet vid maximal bromsning och tvär sväng.

I övrigt utformas kursen i samråd med den grupp som ska delta. På väg till och från laborationsplatsen brukar trafiken aktivera några av de senaste funktionerna i Volvos Driver Support-paket. Dem går vi igenom mer systematiskt under seminariet:

Bilars rörelser förklaras med modern fysik utan vilseledande benämningar (t.ex. levande kraft) eller kampanjbetonade schabloner (t.ex. tresekundersregeln).

Vi reder ut varför bilen kan gira av sig själv, när däcken har bättre sidgrepp fram än bak. Det klargör också varför frikoppling eller antispinn kan förvärra en bakvagnssladd – om bilen är framhjulsdriven.
Samma naturlagar och yttre kraftmoment ligger till grund för regleringen både i bilars antisladdsystem  och i den datorstyrda stabiliseringen av Saabs stridsflygplan JAS 39 Gripen.

Exempel på diplom från endagskurs med förarutbildare
Ring mig om hur *din* grupp vill ha kursen

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan. Fortsätt läsa “Därför har vinterdäck sämre våtgrepp”

Livsviktig kunskap om däck

Förbudet mot dubbdäck 15 april till 1 oktober väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.
Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Fortsätt läsa “Livsviktig kunskap om däck”