Formel för fallhastighet – Rekordhopp genom ljudvallen?

Apropå TV 8 februari om rekordhopp 121014 och ljudhastighet (noll utanför atmosfären?)

Vilken fart nedåt uppnår man som mest i fritt fall – med eller utan fallskärm? Det kan du själv räkna ut med en enkel formel, som förklaras här. Massmedia påstår att ljudvallen sprängdes i Baumgartners rekordhopp. Men är det sant?

I oktober 2012, några år efter hoppet till och från Turning Torso på videon ovan, slog Felix Baumgartner flera rekord med ett hopp från extremt hög höjd. Syftet var att uppnå ljudets hastighet. (DN1, DN2, DN3GP1, GP2NyTeknik1, NyTeknik2DN4, GP3, NyTeknik3, SvD, NyTeknik4-medTV).
Fortsätt läsa “Formel för fallhastighet – Rekordhopp genom ljudvallen?”

Därför flyger stora djur fortare än små

Varför kan inte Batman flyga som en förstorad fladdermus? Det beror på att lyftkraften ökar mindre än tyngden när längden ökar hos ett luftburet djur.

DN skriver här om beräkningar av flygförmågan för seriefiguren Batman (Läderlappen), som fyra fysikstuderande har gjort vid universitetet i Leicester. Men artikeln nämner inget om de ganska enkla principer från aerodynamiken och biomekaniken, som erbjuder mer optimistiska tolkningar än studenternas, när det gäller Batmans flygförmåga.

Videon nedan illustrerar en aspekt på fåglars landning, som de (studenterna alltså, inte fåglarna;) tycks ha glömt bort.
Beräkningsgången försöker jag beskriva därefter.

Fortsätt läsa “Därför flyger stora djur fortare än små”

Dog när bakhjulen vattenplanade

Regnet aktualiserar faran med nya framdäck, som snabbt vrider bilen ur kurs när bakhjulen vattenplanar. Det har vi varnat för sedan 1980-talet i mina olika forskarlag.

Framhjulsdriven tävlingsbil som förlorat väggreppet på bakhjulen – visar hur vattenkaskaden från en bredsladd gör det svårt att se hur bilen rör sig. Ur video från biltävling i Anderstorp, men det gäller förstås även i allmän trafik.

Fortsätt läsa “Dog när bakhjulen vattenplanade”

26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Detaljer i massmedia kan lyfta fram lömska fenomen och faror, som inte alla känner till – exempelvis hur gaspedalen kan fastna (30/6: GP, 4/7: AB DN GP).

Regnvarningen från SMHI (DN, GP) aktualiserar ett annat problem, som illustrerades av ett foto i Expressen. Den kraschade bilen ser där ut att ha bättre däck fram än bak och kan ha råkat ut för vattenplaning enbart på bakhjulen.

Fortsätt läsa “26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?”

50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Även om fakta är ofullständiga, så kan detaljer i massmedia avslöja lömska fenomen och faror, som få känner till.

Sådana haveridynamiska problem saknas i det offentliga samtalet om olycks- och skadeorsaker.

Flygfoto över kurvan där motorcyklist blev överkörd av mötande personbil.
Spåren på flygfotot visar att flertalet förare ‘rätar ut’ vägen från den föregående vänsterkurvan (norr om bilden) till högerkurvan, där Magnus C kom på sin mc – skymd av vegetation på kurvans insida. Motorcykelns läge kanske ger intrycket att Magnus ‘genade’ i sin vänsterkurva, men Magnus låg under bilen nära det östra diket (nederst på bilden). Se stop.se/utred/fall/mcmc/
Intryckning i bussfronten från påkörningen som dödade Magnus T på moped. Ett annat foto på däckspåren visar att det var fel på bussens frambromsar. Men det insåg inte utredarna, som gav Magnus T hela skulden för olyckan. Se min rekonstruktion på annan plats.

Det krävs dock kritiska analyser och nya hypoteser om effektiv prevention för att fördjupa förståelsen och hjälpa enskilda människor att undvika bli en siffra i statistiken. Annars leder inte heller massmedias enkla beskrivningar av krascher till att mönstren upptäcks.

Fortsätt läsa “50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media”