Därför flyger stora djur fortare än små

Varför kan inte Batman flyga som en förstorad fladdermus? Det beror på att lyftkraften ökar mindre än tyngden när längden ökar hos ett luftburet djur.

DN skriver här om beräkningar av flygförmågan för seriefiguren Batman (Läderlappen), som fyra fysikstuderande har gjort vid universitetet i Leicester. Men artikeln nämner inget om de ganska enkla principer från aerodynamiken och biomekaniken, som erbjuder mer optimistiska tolkningar än studenternas, när det gäller Batmans flygförmåga.

Videon nedan illustrerar en aspekt på fåglars landning, som de (studenterna alltså, inte fåglarna;) tycks ha glömt bort.
Beräkningsgången försöker jag beskriva därefter.

Fortsätt läsa “Därför flyger stora djur fortare än små”

Dog när bakhjulen vattenplanade

Regnet aktualiserar faran med nya framdäck, som snabbt vrider bilen ur kurs när bakhjulen vattenplanar. Det har vi varnat för sedan 1980-talet i mina olika forskarlag.

Framhjulsdriven tävlingsbil som förlorat väggreppet på bakhjulen – visar hur vattenkaskaden från en bredsladd gör det svårt att se hur bilen rör sig. Ur video från biltävling i Anderstorp, men det gäller förstås även i allmän trafik.

Fortsätt läsa “Dog när bakhjulen vattenplanade”

26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Detaljer i massmedia kan lyfta fram lömska fenomen och faror, som inte alla känner till – exempelvis hur gaspedalen kan fastna (30/6: GP, 4/7: AB DN GP).

Regnvarningen från SMHI (DN, GP) aktualiserar ett annat problem, som illustrerades av ett foto i Expressen. Den kraschade bilen ser där ut att ha bättre däck fram än bak och kan ha råkat ut för vattenplaning enbart på bakhjulen.

Fortsätt läsa “26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?”

50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Även om fakta är ofullständiga, så kan detaljer i massmedia avslöja lömska fenomen och faror, som få känner till.

Sådana haveridynamiska problem saknas i det offentliga samtalet om olycks- och skadeorsaker.

Flygfoto över kurvan där motorcyklist blev överkörd av mötande personbil.
Spåren på flygfotot visar att flertalet förare ‘rätar ut’ vägen från den föregående vänsterkurvan (norr om bilden) till högerkurvan, där Magnus C kom på sin mc – skymd av vegetation på kurvans insida. Motorcykelns läge kanske ger intrycket att Magnus ‘genade’ i sin vänsterkurva, men Magnus låg under bilen nära det östra diket (nederst på bilden). Se stop.se/utred/fall/mcmc/
Intryckning i bussfronten från påkörningen som dödade Magnus T på moped. Ett annat foto på däckspåren visar att det var fel på bussens frambromsar. Men det insåg inte utredarna, som gav Magnus T hela skulden för olyckan. Se min rekonstruktion på annan plats.

Det krävs dock kritiska analyser och nya hypoteser om effektiv prevention för att fördjupa förståelsen och hjälpa enskilda människor att undvika bli en siffra i statistiken. Annars leder inte heller massmedias enkla beskrivningar av krascher till att mönstren upptäcks.

Fortsätt läsa “50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media”

Sidsuget som skadade både Titanic och Costa Concordia

I full fart revs skrovets sida upp både på Titanic 1912 och på Costa Concordia 2012. Sådana skador förvärras av ett sugfenomen, välkänt för skeppare som seglar i trånga farleder.

Kanske har det glömts bort i utbildningen för lyxkryssare till havs?

Den frågan var aktuell efter haveriet 13 januari i år med den italienska lyxkryssaren Costa Concordia. Nu dyker den upp igen i samband med 100-årsminnet av Titanics första och sista resa, exempelvis i SVT-Rapport.
Repeterad 2013-07-08: Och ännu en gång inför rättegången enligt NyT.

Årets haveri och sugfenomenet beskrivs via länkar här och på Newsmill:

Hatet mot kaptenen döljer systemfel till sjöss

Fortsätt läsa “Sidsuget som skadade både Titanic och Costa Concordia”

Bank effect on both Titanic and Costa Concordia?

– Crash reconstruction in English follows after intro in Swedish –

Olyckor har alltid flera orsaker. Men ett och samma fenomen från fysiken kan ha varit avgörande för de svåra skadorna både på Titanic 1912 och på Costa Concordia 2012.

Det beskriver jag nedan på engelska, eftersom jag inte har märkt av någon reaktion från farkostdynamisk expertis efter mina tidigare redogörelser på svenska. Se länkar till artiklarna i listan med etiketten Costa Concordia.

Däremot förekommer diverse spekulationer om andra orsaker, som förstås också kan ha bidragit. Men den optiska illusion, som Smithsonian beskriver enligt ett referat i DN, kan knappast ha haft någon betydelse för haveriet med Costa Concordia.

Eftersom både Titanic och Costa Concordia framfördes i hög fart nära is- respektive landmassor borde sugfenomenet uppmärksammas i utbildningen av ansvariga besättningar och trafikledare.

Problemet tycks vara välkänt för kaptener och styrmän på båtar i trånga farleder där hastigheten är låg men avstånden i sidled desto mindre. Men kanske har man hos de stora kryssningsrederierna inte tänkt på att de sugande sidkrafterna ökar kvadratiskt med hastigheten. Frågan är om det beaktas i det säkerhetsarbete, som beskrivs 30mars av DN.

Både Titanic och Costa Concordia uppges ha hållit nästan full fart vid sammanstötningen, trots att åtminstone Costa Concordia girade tvärt under storleksordningen en minut dessförinnan. Se rekonstruktionsbilden och vittnesuppgiften från Jan Mosander i den engelska texten nedan.

Same hazard behind Titanic and Costa Concordia disasters?

Both the 1912 Titanic and the 2012 Costa Concordia disasters may have been triggered by hydrodynamic suction forces. They will at least aggravate the damage and hull penetration in this type of lateral impact.

Nothing has been found, though, on this quite devious phenomenon in recent media interviews of various experts.

Fortsätt läsa “Bank effect on both Titanic and Costa Concordia?”