Så känns ishalka med 5:10-metoden

Pointing at Volvo XC60 Dashboard With Queue Assist Functions
Så funkar 5:10-metoden: Bromsa lätt med konstant pedalkraft i 5 sekunder! Har farten då minskat med 10 km/h, så har det känts i kroppen som vid maximal nödbromsning på extremt hal is. Det motsvarar 700 meters bromssträcka i diagrammet över däcktesterna från 100 km/h till stopp.

Med 5:10-metoden på sommarväglag lär du enkelt kroppen hur det känns att bromsa på blixthalka. Då krävs 5 sekunders bromstid för att minska farten med 10 kilometer i timmen. Det bekräftas av däcktester i en svensk biltidning. Men onödigt krångel med bromssträckor förvirrar. 

Nu varnar SMHI och massmedia för svår halka med fina förklaringar av varför den uppstår. Samtidigt behöver vi som förare och trafikanter korrekta uppgifter om hur mycket halkan kan påverka bromsförmågan.

Blank is: 10-20 gånger längre bromssträcka & -tid

Bromssträckan och bromstiden förlängs till mellan tio och tjugo gånger på blank is jämfört med på barmark. Det framgår av rapporter från vetenskapliga körexperiment under 1990-talets andra hälft. En video därifrån visar hur det ser ut på ishalka med cirka tio gångers förlängning jämfört med bra sommardäck på sträv asfalt.

Tack vare en svensk biltidnings föredömligt detaljerade redovisning, kan siffrorna nu bekräftas med däcktester publicerade 2014, 2015 och 2016. Men skillnaderna mellan väglag framgår inte av artiklarnas bromssträckor, som uppmätts i lägre fart på is och snö än på barmark.

Bar Diagram Derived from Tire Test Article in Swedish motor magazine 2014
Bromssträckor från 100 km/h till stopp beräknade med data för olika fartintervall från artikel publicerad 2014 av en svensk biltidning. Du kan själv jämföra parvis de testade däckens bromsprestanda med flera mått (bromstider, g-tal, etc) i en molnbaserad app via stop.se.

Fortsätt läsa “Så känns ishalka med 5:10-metoden”

Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos

Tre sekunder tar det att minska farten med tio (10) kilometer i timmen på isgata. Från 30 krävs alltså nio sekunder. Att stoppa från 90 tar nästan en halv minut och 400 meter. Videon visar hur det blev på Tranarpsbron. 

Det här gäller även med vinterdäck i Sverige. Vår situation förvärras av att isen poleras av de så kallade dubbfria däcken, som blir allt vanligare.

Fortsätt läsa “Bakvänd 3-sekundersregel mot halkkaos”

Så mäter du halka med stoppur

Varför krånglar tidningarna till det med ojämförbara bromssträckor i sina däcktester? Med ett stoppur kan man ju få fram skillnaderna mellan olika däck och väglag oavsett testfart. Kanske blixthalka då blir mer begriplig? 

videon ovan krävs ungefär 18 sekunder för att stanna från 61 kilometer i timmen (km/h). Bilen har odubbade vinterdäck och låsningsfria ABS-bromsar, som slamrar hörbart på videon. För varje sekunds bromsning minskar farten med ungefär 3,4 km/h. Det motsvarar en stopptid på 29 sekunder från 100 km/h.

Med såna mått kan vi enkelt jämföra bromsförmågan hos olika däck utan att krångla till det med bromssträckor. De ökar ju kvadratiskt med farten. I tabellen här intill har jag räknat om bromssträckorna från en svensk biltidnings två artiklar under hösten 2016.

Tabell över beräknade stopptider
Stopptider från 100km/h beräknade med bromssträckor för olika fartintervall enligt artiklar i två nummer av en svensk biltidning hösten 2016. Siffrorna inom parentes avser vinterdäck av europeisk typ där våtgrepp prioriteras högre än isgrepp. I övrigt testades åtta dubbfria och åtta dubbdäck. Däckfabrikatet med längst och kortast stopptid varierade med väglagskategori.

Där finns siffror för bromssträckor på olika underlag. Men resultaten är inte jämförbara mellan de olika däcken, eftersom bromssträckorna har mätts i fem olika fartintervall: Fortsätt läsa “Så mäter du halka med stoppur”

Därför har vinterdäck sämre våtgrepp

Myndigheters och massmedias utomvetenskapliga argument om olycks- och hälsorisker har pressat många bilister att välja vinterdäck utan dubbar. För att greppa bra på is måste gummit vara mjukt. Men det ger sämre våtgrepp …

… Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små ‘gropar’ eller ‘dalar’. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på ‘topparna’. Lokal vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar.

Figur som i jämförelse med ett hårt däck visar hur ett mjukt däckgummi planar i mikroskopisk skala.

Pumpeffekten ger sämre våtgrepp för mjuka däck (grått i övre ramen). Gummits drapering omkring underlagets ojämnheter och dess inre dämpning ger visserligen friktionskrafter på is – trots att  vatten (ljusblått i figuren) separerar däckets och det fasta underlagets molekyler. Men på barmark är den kraften relativt liten och pumpeffekten ger större absoluta förluster i väggrepp. Det hårdare däckgummit (svart i nedre ramen) kan inte trycka upp lika mycket vatten.   🙂 Figuren är sammanställd som tack till besökarna av Bildrullens Hjulkalender 2013. Jag hittade ingen video på nätet som enkelt förklarade fenomenet. Du som lyckas bättre ombeds vänligen lägga in sådana webbadresser i en kommentar nedan. Fortsätt läsa “Därför har vinterdäck sämre våtgrepp”