Livsviktig kunskap om däck

Förbudet mot dubbdäck 15 april till 1 oktober väcker intresse för bilens fysik. Men viktig kunskap från forskning och experiment saknas i utbildning och massmedia.

Foto på slitbanan för fyra sommardäck med slitagemarkeringar.
Hjul med sommardäck inför bytet i april. Nokian stansar slitbanan med siffror av olika djup för kvarvarande mönster i millimeter. På bildens däck har stansningen slitits bort för 8, 7, 6 och nästan för 5 millimeter. Varning för vattenplaning när droppen mellan 3 och 4 millimeter är borta.

Efter 15 april och före 1 oktober får man köra med dubbdäck enbart på vinterväglag. Dessutom krävs vinterdäck från och med december till och med mars (om vinterväglag råder). Det här gör april till en intensiv månad för hjul- och däckbyten. Funderingarna är många om naturlagar, bildynamik och väggrepp:

Bästa däcken fram eller bak?

Fortsätt läsa ”Livsviktig kunskap om däck”

Lömska däckregler ger halkkaos

Lagen om vinterdäck på drivhjulen skulle hjälpa mot slirande och sladdande tunga fordon. Men på ishalka finns inga däck som ger tillräckligt väggrepp för drivande eller styrande hjul, när de belastas med bara några procent av hela ekipagets tyngd.

Återblick från Bildrullen 16 februari, 2012. Vet vi mer nu?
Då ställdes stora förväntningar på ett lagförslag om vinterdäck på alla lastbilar:
Krav på lag om vinterdäck på tunga fordon (SR 16feb)
Vinterdäck på alla lastbilar möjligt nästa vinter (DN 16feb)

Problemet med slirande långtradare i uppförsbackar blir kanske något mindre med en sådan lag. Men ett enkelt räkneexempel visar att krav på lastfördelningen är viktigare.

Scania dragbil med semitrailer vid utställning på Linköpings universitet
Fotot var vinjett till några beräkningsuppgifter för min tentamen i Farkostteknik vid Linköpings universitets civilingenjörsprogram. Utifrån olika lastfördelningar skulle studenterna beräkna den största möjliga vinkeln för ett motlut, som drivhjulen klarade utan att slira – med en ‘friktionskoefficient’ motsvarande strävt vinterväglag och bra vinterdäck. Många studenter trodde de hade räknat fel, eftersom vinklarna blev så små – speciellt när bilen var olastad. Men när enbart en axel av sex ska driva fordonet blir det tidigt problem, även om alla axlar är maximalt belastade. Beräkningsuppgiften avsåg en annan typ av fordonskombination än den på bilden.

Fortsätt läsa ”Lömska däckregler ger halkkaos”

Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik

Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt.  Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.

När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar

I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
”Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.

Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.

Fortsätt läsa ”Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik”

Stockholmsfientlig trafikpolitik glöms för PR-kupp och lyxresa

Politiska beslut om lokala dubbdäcksförbud ökar risken för personskador och stora ekonomiska förluster. De förmenta förbättringarna av luftkvalitén saknar vetenskapligt samförstånd. Trots att säkerhets- och hälsoproblemen här har nationalekonomiska dimensioner, ignoreras de både av massmedia och av det ansvariga borgarrådet i Stockholm, Ulla Hamilton.

I stället har stort utrymme ägnats åt ekonomiska detaljer på personnivå om en flygresa av Hamilton.
Nu är hon i blåsväder för en reklamkupp på Stureplan.

Stockholms trafikborgarråd har klarat sig väl från massmedial kritik mot sina lekmannamässiga motiv för dubbdäcksförbuden.

De fakta och argument mot dubbförbuden, som har förts fram av erfarna forskare i offentlig debatt tycks inte intressera redaktionerna. Kanske bedömer man att diskussionen är alltför komplex för läsarna.

Annat blir det när Ulla Hamilton råkar ut för en reklamkupp på Stureplan:

Stureplan ska rensas från reklamekorrar (DN 23nov)
Ljusinstallationen på svampen är reklam (SVT 22-23nov)
SvD:s läsare: Ekorrarna bör försvinna (23nov)
Julpynt var reklam – publiken besviken (DN 21nov)
Reklamekorrarna överraskade Hamilton (DN 22nov)
Trängt läge (DN-blogg 22nov)
Reklamekorrarna på Svampen tvingas avgå (DN 22nov)

Ännu värre var det förra veckan, när Hamilton konstaterades ha rest med en dyrare flygbiljett till New York med två medarbetare. Då toppades massmedias webbsidor med feta rubriker och detaljerade redovisningar av vad resan hade kostat:
Politikers resa till New York gick på 100 000 (DN 17nov)
Hamiltons tjänsteresa kostade 100 000 kronor (SvD)
Sten Nordin: Jag tycker det är rimligt (SvD)
Halva priset till New York (SvD)
Dyr Moderat-flygning ifrågasätts (SVT)
Åkte på lyxresa för skattepengar (AB)
Hamilton försvarar tjänsteresa (DN)
Hamilton: Alla riktlinjer och policys har följts (SvD 17nov)

Visserligen är hela beloppet bara en bråkdel av den monetära kostnaden för en påkörd fotgängare i nästa blixthalka på Hornsgatan:
Dubbdäcksförbud lömskt mot fotgängare
Trafiksignalernas gultid för kort vid halka – flickor påkörda mot rött ljus
Okunnighet bakom dubbdäcksförbud

Men efter olyckor skuldbeläggs oftast någon direkt inblandade trafikant. Även om olyckan sker på isgata med dubbförbud, som därför inte fått ytan ruggad, så lär det bli svårt för de skadelidande människorna att få stöd eller erkännande av skuld från beslutsansvariga politiker.

Hur det kan bli utan isrivande dubbar framgår av ett antal videoklipp på YouTube:
Här är ett med kommentarer även från Sverige
Några finns i spellistan Slippery-Halka
… men fler finns i andra spellistor på min kanal

Mer om farorna och de kördynamiska överraskningarna man kan råka ut för på vinterväglag kan letas upp med halka som sökord här på bildrullen.se och bland mina artiklar på Newsmill.

17 tips om halkkörning och vinterdäck

På blankis förändras bilens köregenskaper dramatiskt. Stora skillnader mellan olika fordon omöjliggör normal trafik.

Såväl seriekrockar som mötes- och singelolyckor blir då en naturlig följd av den drastiska förändringen från förhållandena på barmark.

När isbark har bildats på vägbanan behövs mer än en halv minut för att nödstoppa bilen från 70 kilometer i timmen – om den inte har bra dubbdäck. På barmark kan det räcka med ett par sekunder.

Det är bara ett exempel på resultat från mitt forskarlags experiment, där sportlovsturister fick nödbromsa på dubbfri is med bromsarnas ABS-funktion in- och urkopplad.

Att bilarna hade (M+S-märkta) så kallade friktionsdäck för vinterväglag hjälpte inte på den testbana, som var polerad av odubbade (‘dubbfria’) däck.

Bilen på videon nedan bromsas maximalt från 60 kilometer i timmen.

Is- och däckfysiken är densamma nu som då. Om isen är blank och saknar rå textur, så kan ingen rörelseenergi tas upp av gummits hysteres i de så kallade friktionsdäcken.

Fortsätt läsa ”17 tips om halkkörning och vinterdäck”