Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10

Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, “mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.

Telefoto från Hornsgatan i Stockholm som illustrerar problemet med prioritering av uppmärksamheten för bilförare.
Signaler, förbudsskyltar, varningsskyltar, påbudsskyltar, reklam, bilar, cyklister, gående … Vad är viktigast? Foto från Hornsgatan i Stockholm.

Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.

Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.

Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se
Tryggt med skyltar, så att man inte kör för fort?

Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.

Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.
Docent Anki Brorsson föreläser vid LiU 151209 om Nobelpriset i kemi.

Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar  kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen: Fortsätt läsa “Nobelprisets mänskliga faktor? Hjulkalendern-10”

Tänkandets hantverk uppvisat vid Linköpings universitet

Vid högskolan behöver vi lära oss att hantera komplexitet, se sammanhang och bygga nytt. Detta tänkandets hantverk beskrivs i dag på DN Debatt. Ett lysande exempel upplevde jag i måndags under en disputation vid Linköpings universitet.

“Tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn.” Så presenteras Mats Lindgrens artikel på DN Debatt i dag. Där uppmanas vi att ‘friskt blanda det analytiska med det kreativa och gestaltande’.

Denna blandning tyckte jag mig ha smakat på vid Linköpings universitet för fyra dagar sedan. Då försvarade Joakim Ekberg sin doktorsavhandling, “Online health promoting communities – Design, implementation and formative evaluation of an intervention”.
Föreställningen inleddes pedagogiskt av Joakims handledare, Toomas Timpka, och lotsades suveränt av av opponenten, Sven Bremberg.

Huvudhandledaren, professor Toomas Timpka kollar en bild som snart ska förklaras av respondenten, Joakim Ekberg, efter upplysande frågor av opponenten, docent Sven Bremberg. Betygsnämnden till höger.

Fortsätt läsa “Tänkandets hantverk uppvisat vid Linköpings universitet”

Kreativitet som roar – Video

Tre proffsiga lunchföreläsningar om kreativitet lockade mig till Linköpings universitet en tisdag under hösten. Jag gick därifrån med ett leende på läpparna.

Fortsätt läsa “Kreativitet som roar – Video”

Nära döden i bil utan GPS-navigator

Min rally-Saab ökade villigt farten efter samhället. Men när helljuset tändes insåg jag att det här var inte E4. Det gick alldeles för fort för högerkurvan och trevägskorsningen som dök upp framför bilen. Den blev skrot vid voltningen på gräskullen, som slog in taket till ryggstöden.

Min GPS-navigator fungerade inte* och jag hade kört ut åt fel håll efter att ha tankat på Statoil-macken i östgötska Norsholm.

Jag var på väg hem till Borlänge efter en bantävling på Ring Knutstorp i Skåne. Kanske var jag lite avtrubbad, även om tankningspausen hade gjort gott för körglädjen.

Den väg GPS-navigatorn direkt skulle ha hindrat mig att köra hade då varken kurvvarning eller mittlinje som på fotot härintill.

Foto från kraschplats som exempel på GPS-navigatorernas säkerhetspotential.
Den här svängen var omöjlig att klara i E4-fart. Det framgick när helljuset visade att jag inte var på E4. Då var det vänstertrafik och ingen GPS-navigator varnade för att jag körde fel väg. Trädet och kurvvarningsskylten fanns inte heller. Fotot från 2003.

Det var vänstertrafik och jag borde ha bromsat bilen rakt ut i terrängen. Men dumt nog försökte jag svänga med bredsladd på ett sätt som var rationellt och väl inövat från mina endurotävlingar på motorcykel.

Vänsterhjulen gick ned i diket medan jag höll mig i ratten så att den kröktes. Jag följde med bilens volt ett kvarts varv i den skålade förarstolen. Sedan ramlade jag ut genom den uppslagna förardörren och landade nästan oskadad på gräskullen ovanför diket. Enligt fotot står där nu ett träd, som då inte ens hade börjat gro.

Då fanns inte heller några lagkrav på bilbälten. Hade jag suttit fastspänd skulle nog skallen ha krossats av det inslagna taket. Därmed inte sagt att jag nu förespråkar körning utan bälte.

Med en GPS-navigator från nutid skulle jag inte ha kraschat den gången för flera decennier sedan. Troligen räddas många liv av navigatorerna, som nu förhindrar otaliga felkörningar.

Den här historien fanns bland dem jag berättade för (Saab-ägaren) GM och (Volvo-ägaren) Ford i november 2003, när vi för Invest in Sweden Agency reste runt i Detroit för att etablera nya kontakter till svensk telematikutveckling.

Tidsjämförelsen dök upp i tankarna direkt när jag läste DN-artikeln om historypin. Historypin har tidigare beskrivits även av  SvD med mer fakta.

* I verkligheten hade jag alltså ingen GPS-navigator. Då, på 1960-talet, skulle det dröja flera decennier innan den tekniken blev tillgänglig.
Detsamma gäller den hastighetsspärr för unga förare, som man nu spekulerar om i Norge enligt DN, GP och SvD. Men utan GPS-koppling skulle ett fartlås inte ha hjälpt mig att undvika kraschen då.