Stabilitet

Var det så E4-krocken gick till?

av

Den mörka personbilen vrids tvärs färdriktningen och skjuts med rykande däck framför lastbilen i mötande E4-trafik. På min näthinna finns ännu det sekundsnabba förloppet vid A6 i Jönköping under torsdagens färd norrut med Peo vid ratten.

Vad gjorde att personbilen och dess åkande inte blev mer skadade än att de efteråt kunde åka från platsen? Den frågan förblir obesvarad i Jnytt, som citerar räddningstjänstens insatsledare Christer Sjöstedt:
– Lastbilen gick in i personbilen på något sätt, men exakt hur det gick till vet jag inte.

Även Jönköpings-Posten har en artikel om olyckan. Det Peo och jag hann se under det snabba mötet tyder på samma typ av kraftspel som utnyttjas av polisen i USA för att stoppa bilmarodörer med prejning till instabilitet (“PIT“-manövern).

Rekonstruktion av steg 1 i sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.
Steg 1 i rekonstruktion av sidokrock på E4 vid A6 i Jönköping 2014-06-12.

I den schematiska rekonstruktionen på bilderna härintill illustrerar den blå pilen sidkrafterna på framhjulen från vägen. De krafterna ger ett vridmoment, som får  personbilen att rotera moturs omkring sin röda tyngdpunkt och svänga ut i vänster körfält. Se bilden ovan.

Läs mer

Styra med antisladd?

av

Med antisladdsystemen har bilindustrin hjälpt oss undvika livsfarliga sladdolyckor. Men alla vet inte hur de fungerar. Så kraschade en lätt driftande Porsche när föraren gasade i panik utan att styra dit bilen skulle.

Som sakkunnig i åtföljande försäkringstvist fick jag ännu en bekräftelse på problemet.

Antisladdsystemen hjälper föraren att komma dit styrhjulen pekar. Om bilen börjar svänga på annat sätt än föraren beordrar med ratten, så ingriper systemet genom att bromsa enstaka hjul tills ordningen är återställd.

Det här kan ske så snabbt att den begynnande sladden aldrig hinner utvecklas till någon märkbar girrörelse hos bilen. Däremot kan slamret från bromssystemet och blinkande varningslampor tala om att man kör nära gränsen för vad däcken och naturlagarna medger.

Videon nedan visar hur antisladdsystemet arbetar. När bakvagnen sladdar och bilen girar ur kurs bromsas enbart ett framhjul. Där finns också en situation när föraren vill minska stabiliteten för att få bilen att ta styrning och gira till en ny kurs. Då bromsas ena bakhjulet.

Men videon förklarar inte varför antisladdsystemet häver bakvagnssladden (överstyrningen) med framhjulets bromsar medan framhjulsplogningen (understyrningen) avbryts med bakhjulsbromsning.

Den som har roat sig med handbromsvändning är nog med på noterna rent praktiskt och vill kanske inte veta mer om den bakomliggande teorin. Men har du köpt resonemanget om friktionscirkeln i Hjulkalendern 19, så är det bara att utöka analysen från den nedre figuren i Hjulkalendern 21 och lägga till individuell bromsning med ABS enligt Hjulkalendern 22.

Läs mer

ABS bromsar olika hjul lagom

av

Med en (1) bromspedal krävs låsningsfria bromssystem, ABS, för att nödbromsa alla fyra (4) hjulen maximalt, när de har olika väggrepp.
Men du måste trampa hårt på pedalen, inte pumpa som många gjorde på 1990-talet innan ABS och antisladd fanns mot sladd och styrsläpp:

Sladdande och 'plogande' bil efter bromsning

Om bakhjulen bromsas för hårt jämfört med framhjulen sladdar bilen och girar av sig själv. Omslagsbild till min rapport anno 1996: “Olycksrisker och bromskraftfördelning i personbilar” (VTI Meddelande 768).Med låsningsfria ABS-bromsar i moderna bilar kan nödbromsning bli både effektivare och säkrare.
Men okunskap eller reflexmässiga reaktioner från många års körning med äldre fordon gör att många förare släpper bromspedalen, när ABS-ventilerna slamrar. 

Läs mer

Bil sladdar som bakvänd kastpil

av

Kastpilars rörelse får här illustrera varför bilar kan bli instabila, om framhjulens däck har bättre sidgrepp än bakhjulens. Resonemanget bygger på fenomen och begrepp som introducerades i Hjulkalendern 18, 19 och 20.

Krafter från omgivande medium (luft eller vatten) på en farkost.
En farkost med tyngdpunkten i T rör sig här i ett omgivande medium – luft eller vatten. Illustrationen gjordes för Nationalencyklopedin – då utan tanke på att farkosten sedan skulle associeras med en kastpil. 🙂 Alla sidkrafter (s) ger ett summerat vridmoment omkring T motsvarande en enda kraftresultant F med angreppspunkt i tryckcentrum (P).
Eftersom P ligger bakom T är farkosten stabil och återgår till rak kurs av sig själv – oberoende av färdhastigheten (v).

Först publicerad bakom lucka nr.21 i Hjulkalendern 2013

Läs mer