Snabb feedback som efter JAS-kraschen

Sedan känslor tilläts och togs tillvara i utvecklingen har svenskt stridsflyg hamnat i världstopp inom haveriprevention. Men i vägtrafiken skuldbelägger vi  förare för mänskligt beteende i stället för att ta itu med bakomliggande systemproblem.

Är det rätt? Ska vi försöka identifiera problem i trafiksystemet för att åtgärda sådan teknik, organisation, lagstiftning och information, som retar eller förvirrar många trafikanter – med ökad risk för farligt beteende? Eller? Se tidigare inlägg med etiketten syndabockar.

JAS 39 Gripen i videoklippet ovan blev instabil ungefär på samma sätt som när en bil får sladd. Då åtgärdades styrsystemet av reglerteknikerna på Saab i samspel med den kraschande piloten och andra med adekvat kompetens. Men olyckor med bilar som sladdar – exempelvis med dåliga bakdäck – skyller vi på föraren. Om lågt lufttryck, litet dubbutstick eller nedslitet mönster hos bakhjulen är överrepresenterat i bilolyckor har vi därför ingen aning om.

Fortsätt läsa “Snabb feedback som efter JAS-kraschen”

Aktivt helljus bländar inte – Video

På Nobeldagen upptäckte jag att en närmast oumbärlig funktion för mörkerkörning har funnits på Volvobilar sedan i våras. Med ny teknik avskärmas bara den del av helljusloben, som är riktad mot andra fordon.

Skärmdump från och länk till video som demonstrerar Volvos aktiva helljus generation 2.
Skärmdump från video som demonstrerar Volvos aktiva helljus (generation 2). Speakern och titeln betonar att Volvos nya system är något annat – och mycket bättre – än bara automatisk avbländning till halvljus.

Fortsätt läsa “Aktivt helljus bländar inte – Video”

Djurvännen Volvo

Bakom lucka nummer 2 i Bildrullens adventskalender kommer här ett andra exempel på Volvos vänlighet mot levande varelser.

Från Hjulkalendern 1 och dess fotgängarskydd beskrivs nu tekniken för att upptäcka djur i mörkret och att varna – eller bromsa om det behövs:

Videon ovan publicerades 5 juli 2013. Den illustrerar hur de utvecklingsansvariga vid Volvo snabbt har tagit vara på radar- och IR-teknik för att höja ambitionen till mörkersituationer. Jämför det med videon nedan, som är daterad 9 juli 2012. Då handlade det om de grundläggande problemen med att upptäcka djur i mörker och att skilja mellan små och stora djur.

Fortsätt läsa “Djurvännen Volvo”

Hjulkalendern 1 – Den snälla bilen

Inför julen 2013 finns många sorters adventskalendrar. Bildrullen vill fylla en bildlig lucka mellan dem och öppna 24 kalenderluckor till kunskap om den vänliga bilen. En om dagen ska det bli fram till julafton.

Först ut blir Sveriges kronjuvel i bilvärlden, Volvo, med en systemfunktion som räddar gående och cyklister från att bli påkörda. Det så kallade fotgängarskyddet (Pedestrian Detection with Full Auto Brake) ingår i paketet City Safety, som har varit standard i Volvos XC60 sedan den lanserades på marknaden 2008. Det finns nu även i andra modeller.

Videon ovan ingår i spellistan Active Safety på min YouTubekanal. Där visas en delfunktion, som ännu inte är färdig för marknaden. Hittills har identifieringen gjorts med kamerateknik och fungerat enbart i dagsljus. Med hjälp av radar kommer framtida Volvobilar att upptäcka riskutsatta människor även i mörker.

Skärmdump av video på YouTube om Volvo's Pedestrian Detection in Darkness System
Skärmdump av video på YouTube i Lennart Strandbergs spellista.

Klicka här för redan öppnade luckor i årets adventskalender.

Sprickor i kollektivtrafikens säkerhetstänkande

Ännu en gång har bussarna i Stockholms kollektivtrafik visat sig säkerhetstekniskt underlägsna moderna privatbilar. Trots att en passagerare var fastklämd innanför dörren med en barnvagn i händerna utanför kunde bussen köras iväg.*

Tänkandet och lösningarna bakom all olyckspreventiv teknik, som finns i moderna privatbilar, tycks ha svårt att få fotfäste hos beställare och utförare av Stockholms kollektivtrafik.

Det som först såg ut enbart som en fråga om omodern bussteknik, har nu visat sig vara mer komplext med otillräcklig redundans i rutiner och utbildning för säkerhetskritiska funktioner.

Lördagens bussdrama vid Odenplan möjliggjordes genom att föraren ensam kunde koppla bort dörrarnas säkerhetssystem. Så skriver  DN. Det är märkligt att det var möjligt utan professionellt samråd och intränad skärpning av uppmärksamheten.

I privata personbilar är det omöjligt att lika lättvindigt koppla bort säkerhetssystemen, exempelvis krockkuddar, antisladd- och antilåsfunktioner.  Det har tillverkarna kommit överens om – med tanke på att ägare och förare inte behöver vara professionella.

Den ilsket lysande varningslampan för att bakluckan inte är helt stängd är standard i min gamla Volvo V70 Bi-Fuel, årsmodell 2000. Likadant är det för alla 4 dörrarna. Märkligt att varningen inte fungerar bättre i stadsbussar för mer än tio gånger så många passagerare och med proffsförare. Månlandningen var för 42 år sedan, men vi har inte lyckats sprida det säkerhetstänkandet till kollektivtrafiken.

Det är ingen vild gissning att fler liknande händelser kommer att inträffa, om inte beställarna förbättrar säkerhetstänkandet och ställer krav på både fordon och organisation hos utförarna med adekvata rutiner och utbildning.

Att skylla på föraren efter en olycka är enkelt för de ansvariga högre upp i hierarkin. Svårare är det kanske för trafikledningen att systematiskt ta vara på erfarenheterna och utveckla tekniska, pedagogiska och organisatoriska åtgärder, som minimerar farorna i systemet.

Checklistor och kontrollrutiner måste tas fram innan tekniken är på plats, som exempelvis blockerar bromsarna tills dörrarna är helt stängda.

I måndagens DN-artikel påstås att den aktuella bussen har “kännandekanter” som ska hindra den från att köras. Ändå tycks man i brödtexten dra samma märkliga slutsats som i rubriken: “Sannolikt inte fel på bussen“. Här framskymtar en viktig folkbildningsuppgift.

Både beställare och utförare av kollektivtrafiken möter flera utmaningar efter den senaste tidens händelser, där passagerare och trafikanter utanför bussen varit i akut fara.

Lördagens dramatik är ytterligare ett exempel på att
säkerhetsfunktionerna i bussar är sämre än i privatbilar

* Under lördagen lyckades en mamma fastklämd innanför dörrarna hålla kvar barnvagnen med ett av sina tre barn utanför bussen. Storebror sprang bredvid och fick föraren att upptäcka sitt misstag. Det inträffade på linje 42 vid Odenplan i Stockholm. Händelsen och dess direkta efterspel beskrivs i följande artiklar.

Barnvagn släpades efter buss (SvD 12nov)
Mamma fastnade i bussdörren med barnvagnen utanför (DN 12nov)

Barnvagn släpades – föraren avstängd
Med olyckslista i DN, GP, SvD, SVT (13nov)

Pappan kritiserar SL:s agerande (DNSVT)

“Sannolikt inte fel på bussen” (märklig slutsats i DN 14nov)

Lördagens bussdrama vid Odenplan möjliggjordes genom att föraren ensam kunde koppla bort dörrarnas säkerhetssystem. Så skriver  DN och SvD.

Det är märkligt att det gick utan professionellt samråd och intränad skärpning av uppmärksamheten.

I privata personbilar är det inte lika lätt att koppla bort exempelvis krockkuddar, antisladd- och antilåsfunktioner.  Det har tillverkarna kommit överens om – med tanke på att ägare och förare inte behöver vara professionella.

Fler bussar med klämsensorn bortkopplad har upptäckts av polisen enligt GP (14nov).

Älgar i rus: Kul och kusligt

Bilden* på en berusad älg, som fastnat i ett träd, visade full fart i dubbel bemärkelse. Senare har fler rapporter droppat in om rusande och berusade älgar. Några finns samlade här.
Repris från 7 september och 10 oktober apropå nya artiklar om vilt- och älgincidenter

Älgarna i fråga hade visst fått någon tuting för mycket, vilket återigen leder tankarna in på bilar och tutning. Men det lockar väl inte till fortsatt läsning?

Därför skriver jag inget om att använda signalhornet på viltstråk för att få eventuella djur att hejda sig i mörkret. Att tuta i blindo är nog motiverat speciellt vid möte på halvljus. Vilda djur som då gömmer sig intill vägen passar ju på att kila över, när bilbelysningen är tillräckligt stark för att de ska se vägbanan. Att bilen närmar sig snabbt inser de inte, eftersom våra fordon saknar extremiteter som rör sig i likhet med springande djur.

I stället (för att skriva om det 😉 hänvisar jag till tipset om att hålla foten på bromsen och låta farthållaren gasa.

Här kan då fokus läggas på artiklarna i GP med …
*foto på den av äpplen berusade älgen:

Full älg fast i trädklyka

Full Särö-älg blev världskändis (uppföljning fredag 9 sept)
Särö-älgen drog till skogs (måndag 12 sept)

Nykterhet är ett problem (när det gäller älgar, alltså), som Volvo försöker lösa:

Tekniken på videon ovan beskrevs av DN 11/6 och skyddar också mot annat.

Mindre rolig är tisdagens AB-nyhet om den barnskyddande kvinnan:
Attackerades av älgtjur

En kuslig påminnelse från TT om den förhöjda risken vid möte kom bara två dygn efter publiceringen av tipset här ovan om att tuta när man kör med halvljus vid viltstråk:
Två bilar i krock med älg (Skånskan 10/9 kl.00:36)
Två bilar i krock med älg (SvD 10/9 kl.00:36)
Två bilar i krock med älg (HD 10/9 kl.00:38)
Två bilar i krock med älg (DN 10/9 kl.00:39)
Två bilar i krock med älg (GP 10/9 kl.00:39)

Tre veckor senare, 30/9:
Två bilar inblandade i älgkrock i Södertälje (DN, SvD)

Ingen vill väl behöva fullgöra sina skyldigheter efter en viltolycka.

Tillägg 20/9 & 10/10: Historierna om två andra älgar bekräftar kanske alkoholismens vådor:
Gungan blev älgens död (GP 11-09-19)
Sköt vuxen älg med gunga (DN, SvD, GP 11-10-10)

.. och något av en solskenshistoria – älg med nio liv?
Älg påkörd tre gånger (HD 17:23, SvD 17:36, DN 17:41, GP 18:54)

… eller tvärtom – två älgar med ett liv:
Jägare fällde två älgar med ett skott (SvD 17-18/10)

Sälgande? Video med älgattack succé på nätet (GP 21/10)

Tragisk påminnelse om att inte bara älgar och vilt blir påkörda i mörkret:
Sökte skadad älg – kördes ihjäl (DN, GP, SvD 21/10)