Snabb feedback som efter JAS-kraschen

Sedan känslor tilläts och togs tillvara i utvecklingen har svenskt stridsflyg hamnat i världstopp inom haveriprevention. Men i vägtrafiken skuldbelägger vi  förare för mänskligt beteende i stället för att ta itu med bakomliggande systemproblem.

Är det rätt? Ska vi försöka identifiera problem i trafiksystemet för att åtgärda sådan teknik, organisation, lagstiftning och information, som retar eller förvirrar många trafikanter – med ökad risk för farligt beteende? Eller? Se tidigare inlägg med etiketten syndabockar.

JAS 39 Gripen i videoklippet ovan blev instabil ungefär på samma sätt som när en bil får sladd. Då åtgärdades styrsystemet av reglerteknikerna på Saab i samspel med den kraschande piloten och andra med adekvat kompetens. Men olyckor med bilar som sladdar – exempelvis med dåliga bakdäck – skyller vi på föraren. Om lågt lufttryck, litet dubbutstick eller nedslitet mönster hos bakhjulen är överrepresenterat i bilolyckor har vi därför ingen aning om.

Mina forskarlags försök att få anslag till fortsatta epidemiologiska studier av problemet har varit förgäves sedan början av 1990-talet, då Östgötapolisen hade medverkat i en pilotstudie av bilolyckor under vintern. Den tydde på att dubbdäck minskar olycksrisken på vinterväglag. Att jag nämnde den tendensen i rapporten kanske bidrog till att det blev så svårt att få anslag till fortsatt forskning 😉

Enklare är att lägga skulden på föraren för alla olyckor. Öva att låta bli i några av det 80-tal videoklipp med krascher, som finns i en av mina spellistor på YouTube:
Vehicle Crashes and Accidents

Då kanske steget inte är så stort till de mer filosofiska videofilmerna:
Video om hur ilska, skuld och skam kan peka på behov (och systemåtgärder)
Instruktör i Non-violent Communication om människan som känslovarelse (engelska)

Sedan är det inte omöjligt att den komiska situationen med krockkudden leder till djupare funderingar om ökade möjligheter att kommunicera på en högre nivå än med signaler och rallarsvingar:

Äldre kvinna på övergångsställe utlöser krockkudden med ett slag av sin väska mot Mercedes med otåligt signalerande förare.
Mormor morsar på morsk man med Mercedes – som fick pås-kris med sin air-bag. Skärmdump från video på YouTube. Klick på bilden leder till listan med favoriter på min kanal hos YouTube.

Först publicerad bakom lucka nr.12 i Hjulkalendern 2013
Klicka här för redan öppnade luckor i adventskalendern 2013.

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

2 reaktioner till “Snabb feedback som efter JAS-kraschen”

  1. Dvala? Nja, animalscribax, även om jag har skrivit enbart ett par inlägg i år, så rasslar det in besökare och sidvisningar som nästan når decembernivån per dygn.

    Lite slö känner jag mig dock att jag inte förrän nu svarar på din intressanta kommentar. Hoppas du ursäktar 😐
    Har du någon länk att nysta vidare på?

    Den senaste veckan har jag startat en diskussion (om driver blame) i flera grupper på LinkedIn, som illustrerar spännvidden i synen på olycksorsaker, syndabockar och juridik kontra systemproblem. Häng med där vetja!

    I en av grupperna (Road Safety Professionals) med mer än 3600 medlemmar har diskussionen utsetts till Managers’ Choice och hittills fått 26 kommentarer:
    Why do we blame the driver when systems malfunction?

  2. Hej, har bloggen hamnat i dvala? 😉

    Undrar, har du hört talas om prioriteringsalgoritmen?
    Det verkar som det är ett projekt i USA (än så länge) där bilarna i framtiden inte bara ska ringa upp SOS automatiskt vid alarm.
    Det ska geopositionera & även sända data om kollisionen, hastighet,vinklar, antal passagerare (som sitter bältade dvs) och därmed förbereds ambulanspersonal & akutenheten på sjukhuset som dessutom kan göra en matematisk modell över risken av allvarlig skada på passagerarna. Ex fokusera på skalltrauman, eller skadade mjukdelar mm.

    Mvh

Dina insikter och konstruktiva förslag: