Då skylls dödsolyckor på de omkomna

Haveriförlopp analyseras för att förhindra upprepningar. De efterlevande får kvalificerat stöd. Det gäller när många har dödats i stora olyckor eller terrorattacker. Men efter enskilda dödsolyckor i vägtrafiken är det ofta tvärtom. Då blockerar  skuldfrågan både säkerhetstänkande och medkänsla.

Även efter flygolyckor upprepas detta mönster, som påminner om häxprocesser*. Ett olustigt exempel är kravet från SFV, svenska Statens fastighetsverk, att Norge ska röja upp efter kraschen på Kebnekaise 15 mars. Artikeln i DN fick jag tips om i en kommentar från signaturen Pelle.

Det havererade flygplanet, C-130J-30 Super Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret)
Det vid Kebnekaise kraschade flygplanet, C-130 Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret). Återgiven enligt medgivande från rapport* 2012-05-11 av Statens Haverikommission, www.havkom.se *länk i textens nedre del

SFV framför kravet på “sanering” innan olycksförloppet är kartlagt, utan hänsyn till att det innefattar besättningens kvarlevor –  förgäves eftersökta inför minnesstunden för de fem som dödades i arbetet med vår gemensamma säkerhet.

Mönstret känns igen från vägtrafiken

Svensk fordonsindustri har länge haft världsledande kompetens för både olycksanalys och förebyggande åtgärder. Men den ignoreras av utredningsansvariga myndigheter, som ibland inte ens är medvetna om sin okunnighet.

Så bemöttes föräldrarna till två grabbar med samma namn – Magnus. På tvåhjuling blev de ihjälkörda och grundlöst beskyllda för att själva ha “orsakat” olyckan.

Läs mer

Polisens misstro gav Omar fängelse för rondellkrock

Polisens massmediala ifrågasättanden av anmälan om en björnattack gjorde ont värre för den skadade mannen. Liknande misstro och slarv med fakta drabbade “Omar”, som dömdes till tre års fängelse efter en rondellkrock. Även där gick tro före vetande både hos rättsväsendet och media.

På ytan är skillnaderna stora mellan de två fallen. Men båda visar att polisen och rättsväsendet behöver hjälp med kompetensförsörjningen till haveriutredningar, där skadorna oftast är utan mänskligt uppsåt.

Läs mer

Så förväxlas orsaker med statistiska samband

Klimatpolitiken* skiljer sällan mellan statistiska och kausala samband. I samma okritiska anda meddelar massmedia att kaffedrickande förlänger livet, att dålig munhygien ger cancer och att sittande  är livsfarligt.

Man får leta förgäves efter kontrollfrågor om att friskare personer kanske dricker mer kaffe, kan sköta tänderna bättre och sitter mindre än de med sämre medicinsk status. Se exempelvis TT-formuleringen
“Dålig munhygien … ökar risken för att dö i cancer” (DNGP, SvD)

Nya möjligheter att förväxla statistiska samband med orsaker ger DN-artikeln
Stor studie: Kaffedrickare lever längre
Heder åt redaktionen, som länkar till originalartikeln och återger forskningsledarens reservation i Science Daily:
Vi kan dock inte ange något direkt orsakssamband”.

Foto från badrum av skylt från Zweika-Verlag.
I nödfall ska - även 🙂 - man sitta. Badrumsfoto av skylt från Zweika-Verlag. Se fotnot.

DN håller stilen med länk till källan för artikeln om
Större risk att dö på sin födelsedag (jfr SvD)

En annan vetenskaplig studie presenterades tidigare. Den avsåg personer äldre än 45 år i Australien och påvisade ett statistiskt samband mellan mycket sittande och kortare livslängd.

Det finns visserligen medicinska skäl för att sambandet också kan vara kausalt. Se SVT, UR-TV och artikeln på Newsmill av läkaren Sune Överhagen. Den publicerades samma dag som massmedia uppmärksammade studien från Australien.

Men i nyhetsartiklarna saknas en diskussion om att andra faktorer skulle kunna ligga bakom både mycket sittande och tidigare död.

Enligt SvD omfattar studien över 200 tusen personer. Även DN, GP, HD och SVT berättar om studien och återger slutsatserna. Där hittar jag inget om hur forskarna har kartlagt personernas hälsostatus för att kunna neutralisera epidemiologiska störfaktorer.

Jag ser ingen anledning att misstro forskarna om sittandets skadlighet. Medicinen har höga kvalitetskrav och många kritiska granskare, som inte låter så fundamentala missar slinka igenom till publicering.

Sämre är det inom en del andra områden av tillämpad forskning, där politiska trender och okunskap hos sektorsmyndigheter leder vilse. Se exempel här via etiketterna Orsaksbegreppet och Myndighetsmiss eller i mina debattartiklar på Newsmill.

Läs mer

Ny däckbluff? Samma partikeltopp i länder utan dubb

Förhöjd partikelhalt på våren skylls på dubbdäcken. Men samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud. Okunnighet om däckfysik och nonchalans mot olycksrisker kan anas även bakom den nya energiklassningen.

DN fortsätter 10 april att okritiskt anamma spekulationer från anslagssugna forskare. Skribenten fyller på med egna hugskott och drar en magnifik slutsats om att vi kan “vara säkra på att dubbar dödar”.  Se blå text nedan.

Bränslebesparingar på närmare tusen kronor om året utlovas i media med de energisnålaste däcken. Men energiklassningen lanseras utan att allmänheten får veta motsättningen i friktionsfysiken mellan lättrullande däck och gott väggrepp:

Enklare att hitta energisnåla däck (SVT 9 april)
Lättare välja energisnåla däck (DN, GP, SvD 9 april)

Misstänksamhet är befogad med tanke på hur den enskilde trafikantens säkerhet tidigare har äventyrats genom haveridynamisk okunnighet och populistiska utspel från ansvariga myndigheter om bilsäkerhet, vinterdäck och dubbdäck. Som gammal friktionsforskare undrar jag ibland om de skämtar – ungefär som när DN Motor lekte med ord häromdagen:
Enda Fiaten med däck av ädelträ (DN 4 april)

Läs mer