Medial populism mot Volvo

Volvo nedvärderas i svenska media – igen. Enligt DN i dag sjunker bilförsäljningen med 14 procent i Frankrike och 42 procent i Portugal. Men trots att Volvos tapp i Europa uppges vara enbart 8 procent, avslutas artikeln med sarkasmer om “inga lysande utsikter”.

Efter en mängd sakupplysningar om andra bilmärkens försäljning avrundar DN:s motorreporter med subjektiva omdömen om Volvo: “En ensam, liten fabrikant” … “Ett Volvo som vill mäta sig med de finaste tyska bilmärkena.”
(Jacques Wallner, DN Ekonomi sid A20, 25 juli 2012)

Sådan medial populism mot svenska biltillverkare odlas av Trafikverkets ledning sedan många år. Hemmamarknaden bromsas. Genom Volvos världsledande ställning i bilsäkerhetsutvecklingen blir detta till nackdel även för trafikanterna. Exempel finns i mina artiklar på Newsmill, på DN Debatt och här på Bildrullen med etiketten myndighetsmiss.

Fortsätt läsa “Medial populism mot Volvo”

Krasch i TV oroar ej Nollvisionärer

Riksdagsbeslutet om Nollvisionen utgår från att fartgränser, nykterhet och skadeförebyggande teknik ska tillåta olyckor, utan att någon skadas svårt. Samma okunnighet skymtar i många artiklar om haverier – även med tåg, båt och flyg.

Exempel i webb-TV ovan:  Sportbil i kortege rände in i folkmassa.
Fortsätt läsa “Krasch i TV oroar ej Nollvisionärer”

Förblindade av dold övervakning

“Fortkörarna” fördöms i det offentliga samtalet. Så har patentmedicinen – fasta fartgränser – förblindat förnuftet under decennier. Enkelspåriga regler, ‘pinnjakt’ och plåtskyltar har gått före den kunskap och fantasi, som polisen sätter in mot avsiktlig skadegörelse. 

Foto Lennart Strandberg för bildrullen.se

Bilden tagen från en 40-väg. Till höger går en 70-väg och till vänster blir fartgränsen 80km/h. Skönt att Trafikverket vet exakt hur fort vi kan köra?

För kompetenta poliser torde det vara uppenbart att den pågående massövervakningen av de fasta fartgränserna och av enkla trafikregler inte hjälper den enskilde trafikanten att undvika de lömska faror, som ligger bakom trafikolyckor.

Eftersom olyckor är oavsiktliga ter sig dagens hastighetskontroller som en grov underskattning av rättsväsendets förmåga att förebygga, avslöja och stoppa planerade våldshandlingar – exempelvis med dold övervakning.

Fortsätt läsa “Förblindade av dold övervakning”

Då skylls dödsolyckor på de omkomna

Haveriförlopp analyseras för att förhindra upprepningar. De efterlevande får kvalificerat stöd. Det gäller när många har dödats i stora olyckor eller terrorattacker. Men efter enskilda dödsolyckor i vägtrafiken är det ofta tvärtom. Då blockerar  skuldfrågan både säkerhetstänkande och medkänsla.

Även efter flygolyckor upprepas detta mönster, som påminner om häxprocesser*. Ett olustigt exempel är kravet från SFV, svenska Statens fastighetsverk, att Norge ska röja upp efter kraschen på Kebnekaise 15 mars. Artikeln i DN fick jag tips om i en kommentar från signaturen Pelle.

Det havererade flygplanet, C-130J-30 Super Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret)
Det vid Kebnekaise kraschade flygplanet, C-130 Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret). Återgiven enligt medgivande från rapport* 2012-05-11 av Statens Haverikommission, www.havkom.se *länk i textens nedre del

SFV framför kravet på “sanering” innan olycksförloppet är kartlagt, utan hänsyn till att det innefattar besättningens kvarlevor –  förgäves eftersökta inför minnesstunden för de fem som dödades i arbetet med vår gemensamma säkerhet.

Mönstret känns igen från vägtrafiken

Svensk fordonsindustri har länge haft världsledande kompetens för både olycksanalys och förebyggande åtgärder. Men den ignoreras av utredningsansvariga myndigheter, som ibland inte ens är medvetna om sin okunnighet.

Så bemöttes föräldrarna till två grabbar med samma namn – Magnus. På tvåhjuling blev de ihjälkörda och grundlöst beskyllda för att själva ha “orsakat” olyckan.
Fortsätt läsa “Då skylls dödsolyckor på de omkomna”

Polisens misstro gav Omar fängelse för rondellkrock

Polisens massmediala ifrågasättanden av anmälan om en björnattack gjorde ont värre för den skadade mannen. Liknande misstro och slarv med fakta drabbade “Omar”, som dömdes till tre års fängelse efter en rondellkrock. Även där gick tro före vetande både hos rättsväsendet och media.

På ytan är skillnaderna stora mellan de två fallen. Men båda visar att polisen och rättsväsendet behöver hjälp med kompetensförsörjningen till haveriutredningar, där skadorna oftast är utan mänskligt uppsåt.

Fortsätt läsa “Polisens misstro gav Omar fängelse för rondellkrock”