Ny däckbluff? Samma partikeltopp i länder utan dubb

Förhöjd partikelhalt på våren skylls på dubbdäcken. Men samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud. Okunnighet om däckfysik och nonchalans mot olycksrisker kan anas även bakom den nya energiklassningen.

DN fortsätter 10 april att okritiskt anamma spekulationer från anslagssugna forskare. Skribenten fyller på med egna hugskott och drar en magnifik slutsats om att vi kan “vara säkra på att dubbar dödar”.  Se blå text nedan.

Bränslebesparingar på närmare tusen kronor om året utlovas i media med de energisnålaste däcken. Men energiklassningen lanseras utan att allmänheten får veta motsättningen i friktionsfysiken mellan lättrullande däck och gott väggrepp:

Enklare att hitta energisnåla däck (SVT 9 april)
Lättare välja energisnåla däck (DN, GP, SvD 9 april)

Misstänksamhet är befogad med tanke på hur den enskilde trafikantens säkerhet tidigare har äventyrats genom haveridynamisk okunnighet och populistiska utspel från ansvariga myndigheter om bilsäkerhet, vinterdäck och dubbdäck. Som gammal friktionsforskare undrar jag ibland om de skämtar – ungefär som när DN Motor lekte med ord häromdagen:
Enda Fiaten med däck av ädelträ (DN 4 april)

Nu är det bevisat – dubbdäcken dödar”
Så löd rubriken, som toppade DN-webben den 2 april.
Europeiska forskare inom området undrar nog om artikeln var ett dygn försenad och menad som aprilskämt.

DN:s ledarsida 10 april lyckas Johannes Åman trampa på flera forskningsminor samtidigt. Krönikan är välskriven, men skribenten behöver nog här ta till sig kärnan i kollegans spalt samma dag hos Östgötacorrespondenten (ännu inte på corren.se).
Där undrar Anders Mildner vad som skulle hända med journalistiken om alla läste tidningen varje dag lika kritiskt som första april
🙂

Allvarligt talat, frågorna är många:

  • Varför nämns inte flera faktorer än däckdubbar?
  • Varför får inte media veta att vårtoppen i luftburna partiklar är ett lika stort problem i länder utan dubbdäckstrafik?
  • Varför varnar man inte för hälsoriskerna med mindre partiklar – t.ex. från saltlösningar – som täcker större lungyta per viktsenhet?

Men det tycks bara finnas ett svar från de förmenta miljövänner, som oemotsagda får rida på syndabocken i media:

Dubbdäck utgör hälsofara  (DN, GP, SvD, SVT 2 april)
Fler dubbdäcksfria gator planeras (DN 2 april)
Trafikexperter föreslår avgift på dubbdäck (DN 17 april)

De tycks inte heller ha några betänkligheter för den polering som åstadkoms av odubbade, så kallade dubbfria friktionsdäck. Och visst, deras slarv med fakta kopplas nog inte till något ansvar för påkörda fotgängare, skadade passagerare och skuldtyngda förare i den blixthalka som kan slå till så här års:

Varning för ishalka i påsk (GP)
Ett bedrövligt beslut för trafiksäkerheten (DN)

Vetenskapliga fallgropar och politiska genvägar beskrivs i mina tidigare artiklar om dubbdäck – från DN Debatt 1988 via Newsmill och VETA till dem som nu finns här.

Författare: Lennart Strandberg

Professor (emeritus) vid Linköpings universitet; Oberoende haveriutredare och olycksanalytiker i eget företag stop.se; Körkort A BE CE DE; Tävlingsförare i svenska bileliten och på mc i enduro; Experimentell och epidemiologisk forskning om trafikantbeteende, biomekanik och kördynamik i kritiska situationer; Professor i teknisk olycksfallsforskning vid tidigare Arbetsmedicinska institutet.

7 reaktioner till “Ny däckbluff? Samma partikeltopp i länder utan dubb”

  1. Jo, signaturen M, jag blev också förvånad över Johannes Åmans formulering. Men den belyser dagspressens och journalistikens dilemma.

    På nätet har det blivit ännu svårare att dämpa populismen. Kritiskt tänkande och sund skepsis hinner inte fram, förrän det tvärsäkra SMS-språket har rotat sig under braskande rubriker – utom räckhåll för korrigerande kommentarer på gamla webbsidor, som ytterst få återkommer till när nyheten blivit gammal.

    Förhastade slutsatser förankras därigenom i det offentliga samtalet på ett sätt som kan bli förödande i komplexa miljö- och trafiksäkerhetsfrågor.

    Stuprörstänkandet hotar inte bara de människor, som görs till syndabockar. I riskzonen finns även de som tror på faktoiderna (försanthållna felaktigheter) eller ignorerar problemens komplexitet. Exempel från Newsmill:
    Dubbdäcksförbud lömskt mot fotgängare

    Din kommentar, M, upptäckte jag först när den senaste uppdateringen hade laddats upp från Bildrullens back-end. Se första stycket efter ingressen.
    🙂 Tack för din kärnfulla respons!

  2. Artikeln ifrågasätter ju både om de som dör skulle gjort det ändå och om det är dubbarna som står för partiklarna i någon större utsträckning. Ändå påstås det att “vi vet att dubbarna dödar”…

  3. 🙂 Tack, Johan, för sansat och informativt svar till signaturen Hasse!

    Hasse och många andra har dessvärre låtit sig förargas över säkerhetsmedvetna dubbdäcksanvändare efter att okritiskt ha anammat nygamla faktoider (försanthållna felaktigheter).

    Att dubbdäcken och deras användare har fått agera syndabockar och avledare av uppmärksamheten mot andra svårare problem framgår av länkarna och texterna i söklistan
    dubbdäck+syndabock.

    Där refererar jag bl.a. till den internationellt kvalificerade svenska dubbdäcksutredningen. Den påvisade redan på 1970-talet de metodfel, som sedan har återkommit några gånger hos nya forskargenerationer utan backspegel till tiden före World Wide Web.

    Som du Johan (men tydligen inte Hasse) vet, så har jag i ämnet bedrivit både epidemiologisk och experimentell forskning såväl som skrivit debattartiklar i massmedia från 1988 på DN Debatt till nutid på Newsmill.
    Där finns ett antal grundskott mot den formellt ofalsifierbara “teorin” om Risk Homeostasis, som Hasse tycks ha snappat upp någon sentida variant av.

  4. Till Hasse:
    Det är inte lätt att följa din logik. Att de som har dubbdäck kör fortare på is kan jag förstå. Men det är inte samma sak som att “ta större risk”. Med dubb har man överlägsen friktion på is. Att utan dubb köra en tillnärmelsevis lika fort kan vara betydligt större risktagande. Hur stor risk tar inte den som kör med sommardäck på is, om än långsammare? Ytterst är det olycksutfall normerat till exponering (t ex trafikarbete) som bäst mäter risk, dvs sannolikhet x konsekvens. Vetenskapliga studier av olycksutfall i Sverige utförda vid Trafikverket, Vectura och VTI visar att risken att dö på ishal väg är avsevärt lägre med dubbdäck än med odubbade vinterdäck.
    En annan fråga är vad som skulle ske om dubbdäck förbjöds. Alla högtrafikvägar i Sverige har idag slitlager med mycket dubbresistent sten, typiskt kvartsit, porfyr och liknande. De bergarterna är mycket känsliga för polering och skulle utan dubbens uppruggande effekt på ganska kort tid, i vissa fall redan inom ett år, bli så blankpolerade att vägens våtfriktion blir kritiskt låg. Då krävs dyr och trafikstörande retexturering för att återskapa acceptabel våtfriktion. Här kan vi se miljardkostnader för att byta ut asfalten till annan asfalt med poleringsresistent svagare sten.
    En annan aspekt är att utan dubbtrafik krävs mer saltning. Vid köldknäppar där saltvägar återfryser uppstår extrem halka. Ett exempel från februari i år, där Polisen tvingades stänga 8 mil E4 mellan Gävle o Söderhamn, sedan ett hundratal fordon åkt av eller krockat på frusen saltyta. Vidare kan salt spränga sönder vägbeläggningar som har varierande kvalitet. Skillnader i porositet/hålrumshalt gör att det blir olika saltkoncentration i beläggningen. Sån koncentrationsskillnad medför ett osmotiskt tryck som tenderar att spränga sönder svaga delytor. För elva år sedan uppstod så omfattande skador på E4 HögaKusten-projektet att ca 3 mil vägbeläggning lades om, redan blott fyra år efter utläggning. VTI gjorde då en extremt omfattande utredning, där betydelsen av osmotiskt tryck pga skillnader i salthalt inne i vägen lyftes fram som grundorsak.
    Frågan om kostnad visavi nytta och skada av dubbdäck är betydligt mer komplex än du antagligen anar. Personligen har jag mycket dålig erfarenhet av odubbade (premium) vinterdäck och kommer aldrig mer att utsätta min familj för de risker vi slipper med dubbdäck.

  5. Studier är väldigt underliga, vårt land är ett långt land,då man plockar blommor och badar i havet i södra delen har vi i norra delen 1 meter snö och sörlänningarna åker hit för åka skidor, tycket då jag att man inte kan bestämma att man ska byta till sommardäck senast 15/4 i blekinge och norrbotten utan att sunt förnuft måste råda .Men då föståsigpåarna verkar bo runt fjollträsk och tror att vårt land slutar vid tullarna där så blir ju besluten därefter. PB

  6. Studier från Norge och Finland visar att de med dubbdäck tar större risker i trafiken än de med friktionsdäck. Och därmed är de med dubb inblandade i fler olyckor.

    När skall politikerna ta sitt ansvar och förbjuda eländet?

    Man blir rent utav förbannad när man se att folk kör dubbat i 10-15 plus helt i onödan.

  7. Låter som en väldigt underlig studie, 30-40 dör i Stockholm, särskilt de dagar då det är mycket partiklar i luften. Tydligen väldigt snabbverkande föroreningar, inte som silikos och liknande farsoter.
    Hur har man kommit fram till resultatet, obducerar man så många avlidna så man kan dra dessa slutsatser.

    Ser trots datumet ut som ett aprilskämt.

    Men vinterdäckslagen tvingar bilister att köra med vinterdäck onödigt länge, och ska man nu ha vinterdäck så blir det dubbat. Odubbade vinterdäck är ju sämre än dubbade på is, och när de inte längre behövs.

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.